Citat:
Ursprungligen postat av
Reactant
Hej! Kul tråd
Tror du att anledningen till dörrknackandet främst är traditionen, att rädda sig själv eller en genuin oro för oss icketroende? Förmodligen en god mix av dessa men vad tror du det främst är som driver de aktiva?
Väldigt intresserad av denna fråga då det är så många som blir sjukt förbannade över era metoder vilket skulle vara lite orättvist om JV verkligen bryr sig om oss och vill rädda oss.

Detta är nog olika från person till person, vissa kan nog göra det av plikt, att det är något som kristna är befallda att göra enligt bibeln (Matteus 28:19-20). Att man inte har sitt hjärta med, utan kanske t.o.m. känner sig tvingade (vilket dom inte är) sådana personer håller inte länge, utan ofta börjar utveckla ett agg mot Jehovas vittnen och till slut blir uteslutna.
Jag gör det för att jag bryr mig om människor och vill att dom ska upptäcka det som jag har upptäckt, att det finns en Gud som bryr sig om oss, och att han har lovat att ordna upp förhållandena på jorden. Och jag gör det för att jag älskar sanningen, i vilken form det än dyker upp.
Jag har älskat sanningen hela mitt liv och därmed hamnat i konflikt med andra i min omgivning eftersom många inte är uppriktiga med varandra, ljuger och är elaka mot andra. Min familj och omgivning var inte troende, men jag var lite attraherad av det budskap i bibeln som sipprade ut i media och skola, men många av troende själva upplevde jag som falska. När Jehovas vittnen ringde på min dörr när jag var 24 år så upplevde jag dom som uppriktiga och ärliga, och därför började jag studera bibeln med dom.
Efter ett tag insåg jag att nästan allt det som bibeln pratade om, bekräftade dom tankar som jag hade kommit fram till under mina 24 år av levnad, utan påverkan från religiösa. Det var mina egna tankar, inte ens mina föräldrar påverkade i detta förutom att det var underförstått att man inte skulle ljuga, inte stjäla, inte vara elak mot andra o.s.v. det som dom flesta människor pratar om, men som många inte lever upp till.
Att jag själv tänkte ut allt detta på egen hand genom erfarenhet, och att jag inte har varit rädd för att hamna utanför grupperingar och sociala sammanhang, har gjort mig stark i min tro. Jag kan förstå hur svårt det måste vara att växa upp som barn till Jehovas vittnen, eftersom det är så mycket i världen som lockar, jag har tvärtom upplevt mycket i världen som ytlighet. Utan riktig kärlek mellan människor så betyder den senaste mobilen och den häftiga motorcykeln ingenting, det blir en meningslöshet i livet.