Stora tråden för enkla, korta eller nybörjarfrågor

Tack för svar. Ja du har nog rätt. Möjligt jag överanalyserar.

Det som skulle passa mig bäst är helt klart att simma dagen efter styrketräning. Om samma dag kommer det äta upp för många timmar.

Får ta och testa det. Kör man låg intensitet på simningen borde man ju ändå ha kraft att träna nästa dag. Är väl också en tillvänjningsperiod. Kroppen borde väl anpassa sig efter ett par veckor till nya rutiner.

Håller helt med dig här.

Allright, så du har följt programmet så som det är skrivet och har nu fastnat fast på 45kg bänk? Klara du göra ett (1) set 5 reps på 45kg? Om ja, hur många set kan du genomföra?

Kan genomföra 4 set 5 reps. På sista settet klarar jag knappt 3. Varit likandant nu 4 gympass i rad.

Har börjat springa efter många års uppehåll. Framförallt för att grundkondisen inte ens fanns kvar.

När jag började för cirka 40 dagar sedan kunde jag knappt springa 1 km utan att i princip dö.

Nu efter 40 dagar med löpning varannan dag så orkar jag 2,5-3 km innan jag i princip dör.

Är inte överviktig (snarare tvärtom), äter mest hemlagad kost men kanske skräpmat 1 gång/vecka. Blir lite snacks några ggr per vecka och lite alkohol då och då. Är snusare.

Är min utveckling på dessa 40 dagar bra, dålig eller normal?

För 10-15 år sedan sprang jag en mil på cirka 45 minuter. Drömmer om att komma dit en dag igen.

Bör jag förändra något i min träning för att maximera träningen? Tex intervallpass eller något annat? Sluta springa varannan dag slaviskt och springa flera dagar i sträck med längre vila?

Eller ska jag bara fortsätta som idag? Orkar som sagt 2,5-3 km innan jag dör. Sen försöker jag gå ytterligare 1-1,5 km i rask takt. Kanske promenaden efter är helt onödig?

Känns som jag kört fast sista 10 dagarna därav mina frågor och tankar.

Har ni egna erfarenheter eller tips så får ni gärna dela med er.

Tack!

Sänk till 3 set med femmor och fortsätt öka. När du fastnar igen: sänk till 3 set med 3 reps. När det inte längre går: 2x2 och till slut 1x1. Återkom efter det så hittar vi en lösning.

Kom ihåg att vila ordentligt mellan seten. Vila så länge du behöver.

Alright, ska testa.
Och jag borde kanske vila mer, kör på rätt snabbt.

Vila och återhämtning är avgörande för en fungerande progression ja, både i den korta perspektivet (som set-vila) och i det längre perspektivet (som antal pass per vecka, bra sömn och så vidare).

Kul, tack mannen! =)


Är du inte nöjd med en sådan utveckling? Det går ju aldrig att jämföra sig med andra och jag vet ju inte hur mycket du tar ut dig eller hur du varierar tempot under din runda.
Jag hade löpt 3ggr i veckan om jag vore du. Det ger bra framsteg utan att förstöra benen. Att löpa varannan dag kan göra att du får förslitningsskador så det är inget jag skulle rekommendera dig.
Om du skulle känna att du blir öm i smalben eller knän så är det bara att lägga in 1-2 veckors vila och sedan köra på 3ggr i veckan om du nu ändå väljer att springa oftare... Ofta vill man tyvärr för mycket. När jag läser mellan raderna så skulle jag nog råda dig till 3ggr med bra vila och återhämtning. Säg att du kör ett visst tempo och sedan drar du ner på tempot och forsätter tills du inte orkar mer. Alltid bättre att göra så än att bara köra ett tempo och ge upp när man kunde fortsatt löpa på ett lägre tempo.

Glöm bort vad du klarade av för x antal år sedan och inse att du måste börja om från början. Det absolut vanligaste felet många comebackande motionärer gör, oavsett gren, är att de tror att de kan starta om där de slutade och kör på alldeles för hårt. Träningsvärk, skador och depp kommer som ett brev på posten.

Mitt råd till dig blir detsamma som till en ren nybörjare: Vänj kroppen gradvis genom att springa långsamt och varva löpning med gång. Spring en minut, gå en minut. Du kommer att bli förvånad över hur mycket längre den totala rundan kommer att bli på det här sättet. Allt eftersom du blir starkare kan du förlänga löptiden och minska gångtiden. Till slut kommer du att kunna springa fem kilometer utan att gå, och först därefter kan du börja fundera på att öka tempot eller rentav lägga in någon form av intervaller.

Tränat några månader nu och det har känts väldigt bra. Det enda som jag verkligen avskyr med gymmet är att gå dit när jag vet att det är dags att göra knäböj. Det tar alltid några timmar extra att pallra mig dit när jag vet att det är en sån dag.

Går fruktansvärt långsamt att ta mig uppåt i vikt och jag får alltid kämpa mycket mer för att ta mig igenom mina set. Missförstå mig inte, jag vet var jag ligger i vikt på andra övningar också och tar ut mig så gott jag kan. Det är lite som om det krävs dubbelt så mycket viljestyrka i knäböj och det är psykiskt utmattande. Med det sagt så har jag aldrig skippat övningen utan gör den precis som allt annat som ska göras.

Har alla någon övning/övningar de avskyr? Hur motiverar ni er själva till att ändå fortsätta pusha i dessa övningar? Några allmänna tips?

Hatar att träna knäböj jag med, känns som om det tar mycket mer energi än andra övningar samt att det känns segare. Förmodligen är det ju psykiskt. Har inga tips mer än att jag brukar tänka på känslan efter man gjort sista setet och liksom ser det framför mig innan jag gör knäböj.