Citat:
Ursprungligen postat av CrispyKreem
Men det tycks inte ha hindrat Billström från att uttrycka sin åsikt, eller hur? Annars skulle vi inte känna till den. Därav Raymans åsikt - Billström vågar ju prata, då har man rätt att förvänta sig att andra gör detsamma.
Jag förstår inte riktigt, varför du verkar så beslutsam, att ingen liten skugga får falla på Rayman? A propos Billström.. så tror jag inte, att han medvetet stack ut hakan. Min teori:
I TV4:s reportage så nämner man att Orrenius "fångade hela uttalandet på band". Det är ett mycket märkligt sätt att beskriva en intervju! Formuleringen väcker en del frågor om, hur det egentligen gick till.
DN hade först lagt ut en ca fem minuter lång kameraintervju (på nätet) i anslutning till artikeln: "De flesta bor inte hos de som är blonda och blåögda”. Jag lyssnade (och tittade) på denna. I denna kameraintervju säger Billström, att de flesta får hjälp av personer från "sin egen etniska grupp".
Den formulering, som Orrenius "fångade på band" finns INTE med. Billström undvek alla potentiella språkliga minor, när han blev intervjuad inför kamera.
DN plockade emellertid bort denna kameraintervju och ersatte den med den aktuella, betydligt kortare bandinspelningen (som innehåller den uppmärksammade formuleringen). Billström låter mycket mer informell och avslappnad på bandet, än han gjorde i den mer formella kameraintervjun.
Min teori ser ut så här: Jag tror, att samtalet på bandet var off-the-record (enl vad Billström trodde). Billström förväntade sig, att det var den intervju, som han gav inför kamera, som skulle användas. När han samtalar med Orrenius före (det som Billström betraktade som) intervjun - förmodligen under tiden som kamerapersonalen ställer i ordning sin utrustning och gör klart för inspelning - så säger han, att "de flesta bor inte hos dem som är blonda och blåögda" - när han intervjuas inför kamera säger han: De flesta får hjälp av personer från "sin egen etniska grupp".
Samma sakinnehåll - bara olika ordval.
Rimligen känner Orrenius och Billström varandra ganska väl sedan tidigare åtministone som intervjuare/intervjuobjekt - de är ju båda från Skåne. Billström samtalade därför informellt och avslappnat med Orrenius. Han förväntade sig inte, att den konversationen skulle "fångas på band".
Billström använde alltså andra formuleringar och uttryckte sig mer försiktigt i kameraintervjun. Han försökte, som sagt, undvika alla potentiella språkliga minor. Det var sannolikt den intervjun, som Billström utgick från skulle användas.
Det verkar rätt rimligt att en minister att förväntar sig, att det är den intervju som har ger inför kamera, som ska användas - och inte det mer avslappnade samtalet före intervjun, som journalisten så påpassligt "fångar på band".
Man kan kanske tycka, att Billström var oförsikting. Han träffade en journalist, som han ansåg, att han kände rätt väl sedan tidigare -
BIG mistake att se det så... men ett fullt förståeligt och mänskligt misstag. Billström begrep inte, att han skulle se på Orrenius med helt nya och m-y-c-k-e-t mer misstänksamma ögon, pga att Orrenius 1. nu är anställd av DN och 2. DNs splitternya profil (under sin nye chefredaktör) som en tämligen renodlad politisk kampanj-tidning. (Wolodarski tillträdde som chefredaktör 1 mars 2013.)
Citat:
Ursprungligen postat av CrispyKreem
Att media hetsigt driver sin kvävande agenda är uppenbart, men politiker måste ju ha lite balls också. Man kan väl för f-n inte ha inställningen "buhu dom säger emot mig, då byter jag åsikt eller håller tyst", den patetiska kärringattityden är inget eftersträvansvärt. Det är faktiskt inget fysiskt lock, det är fritt fram att säga sin mening. Mothugg får man ta. Det kommer en punkt där media ger upp. Se på Åkesson, han har stått för sin grej och fick naturligtvis mothugg i början men numera låter media honom säga och tycka precis vad han alltid sagt och tyckt. De attackerar såna som Billström, Staffan Danielsson och Ask 1000 gånger hårdare än Åkesson. I hans fall är det mer "tja han är ju sverigedemokrat och såna är dom så vi har inget att hämta här, vi får istället lita på att folket själva spontankräks över det han säger"... Svenska politiker är ryggradslösa kräk med kollektivt undfallenhetssyndrom. Denna undfallenhet präglar hela Sverige - rättsväsendet, invandringspolitiken, allt följer samma motto: "Ja ja, okej då, för den här gången". Sätt ner foten och håll den i marken för helvete.
Åkesson är partiledare - han utesluter inte sig själv.
Krumryggade kujoner (med "patetisk kärringattityd") och anpassliga medlöpare är tyvärr legio i Sverige. Den centrala maktkoncentrationen jämte den omfattande (socialdemokratiska) infiltrationen av civilsamhället - medvetet uppbyggt av socialdemokratiska regeringar - har skapat en mycket osunt samhälle med en svassande (men tyvärr delvis begriplig) undfallenhet mot makten. Den, som sätter ned foten, får räkna med att dela samma öde som "fången på fyren".
Och som grädde på moset har förvaltningen inte bara politiserats utan också femininiserats. Den förstående modern säger: "Ja ja, okej då, för den här gången"... allt annat vore ju hårt och inte tillräckligt medkännande... Det framhålls som eftersträvansvärt i Sverige att vara förstååående - och principlös.
Citat:
Ursprungligen postat av CrispyKreem
Så jag vidhåller att Rayman har en bra poäng. Svensk media är inte mer aggressiva än andra, det unikt svenska är att våra veka politiker alltid ger dem ett finger så att de tar hela handen.
Det är inte aggressiva formuleringar som är värre i Sverige. Men svenska journalister har skapat en helt annan - politiserad och antidemokratisk - roll åt sig själva (jämf. med andra jämförbara länder). Svenska journalister är kampanj-journalister och inte nyhetsjournalister.
Det är, som sagt, inte ovanligt, att en totalitär regim sätter munkavle på media (och befolkningen), hunsar journalister och kväver debatten. Men i Sverige har vi det omvända - en totalitär journalistkår har tagit makten (bl.a. över invandringspolitken) och har satt munkavle på de politiska partierna (och befolkningen), hunsar politikerna och kväver debatten.
Sanna Rayman har en poäng. Men - eftersom hon är journalist, så framstår hon, tyvärr, som lite skenhelig (givet medias munkavle på svenska politiker), då hon inte i någon försiktig formulering vidgår, om hur incitamentstrukturen i praktiken ser ut för att vara tyst.
för Birgitta Ohlsson! Lundgren har sannolikt rätt i att hon blir nästa FP-ledare, och då blir FP ungefärligen likvärdigt med MP i vansinne.
