Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Är inte Moral och moraliskt handlande primärt en ingrupps-egenskap "It's the Tribes, Stupid" som förstås spiller över och generaliseras till även andra när villkoren tillåter? Moralen är relativ åskådaren, men det är gruppens aggregerade moral som bestämmer gruppens överlevnad och därmed även själva moralen som ju har sin existens och egen överlevnad i gruppens individer. En moral som gör gruppen stark gör sig själv stark "by a necessary law of their nature, wherever they can rule they will."


Individualism kan frodas bara när ingruppen har plogat åkrarna och upprätthåller villkoren. När sammanhållande krafter, inte behövs, glöms bort, inte uppdateras och görs relevanta, så är fältet öppet för andra alternativ att invadera .. inte undra på att Ursula von der Leyen, Annalena Baerbock, Sanna Marin, Kaja Kallas och alla andra kortväxta hönor (Olaf Scholz) skräms av så kallade auktoritära krafter som Kina, Ryssland, Iran ..

Jag är helt övertygad om att den ingrupp i Sverige som har problemformuleringsprivilegiet och ger sig själva tolkningsföreträdet sätter det egna perspektivet högst. Andra svenskar som ställer sig utanför åsiktskorridoren bekämpas med maktmedel.

Det sorgliga är att det inte finns något ingruppsbaserat egenintresse kvar bland svenskar. Egetintresset är individuellt och finansiell individuell egennytta har kortslutit moralkompassen på ett sätt som tidigare generationer inte skulle förstå.

Svenskarnas självsegregering vittnar om något annat. Det som saknas är snarare ett effektivt och relativt riskfritt språk för att formulera de konflikter som svenskar upplever att de befinner sig i. Som det ser ut nu har vi en situation där folk upprepar den antirasistiska regimens propagandaspråk i allmänna frågor men agerar på tvären med det i sina egna liv. Det betyder inte att nationalkänsla saknas, men det är demoraliserande och politiskt impotent.

Att etablera det språk som behövs är inte ett jobb för massan utan för de mest drivna patrioterna, som måste vara realpolitiska i sina analyser, skamlöst eurocentriska i sina referensramar och upplivande i sina uttryckssätt. Vi når större framgång ju mer intoleranta Sveriges invandringskritiker blir mot amerikanisering (av språk, attityd och annat) och ju bättre vi blir på att chosefritt uttrycka oss (inte bara i ord) utifrån en illiberal/differentierad människosyn.

Det är bra. Jag håller med. Det finns en självsegregering under ytan bland svenskar som pågår oartikulerat och programlöst. Man undviker alla aktiviteter som innebär möten med invandrare. Man håller till i skärgården på sommaren i egen båt. Man går på svenska kyrkans julgransplundring med en gubbe med dragspel och en med gitarr som spelar Upp på källarbacken och Jänta och jag. Plus kaffe och varm korv. Och långdans. Och så bosätter man sig i den mån man kan i helsvenska villaområden. Och försöker hitta en bra skola med många svenska barn i. Svenska ungdomar har numera mittbena i håret. I alla fall i Stockholm. En markör för grupptillhörighet. Och man rör sig i grupp med andra svenskar.

Men man får inte säga att man föredrar att umgås med andra svenskar. Det skulle strida mot den offentliga uppförandenormen. Ja det blir en sorts dubbelhet när det inte får sägas att man är mer bekväm med svenskar och de svenska sociala koderna. Men det är underförstått och behöver inte sägas.

Jag tror dock att det faktiskt behöver sägas, för annars kommer det inte heller tänkas. Nuvarande modell kan bara fortsätta så länge folk slipper formulera dubbelheten ens i sina egna huvuden. Mycket är vunnet när det inte längre går att köa i åratal och flänga omkring för att barnen ska få gå i en "bra skola", samtidigt som man lever med en självbild av att "ta avstånd" från det "hat" och den "intolerans" som frodas hos "obildade rasister".

När antirasister tvingas konfrontera sig själva med vad de sysslar med kan de inte längre rättfärdiga sitt medlöperi. Lokalpolitiker och företagare som belånar sig för att bo rasrent men ändå röstar för etablerandet av asylboenden eller plockar in "kvalificerad arbetskraft" från tredje världen måste tvingas formulera i sina egna huvuden att de faktiskt utför ett övergrepp. Vi måste etablera ett språk och ett tänkande där den tanken är för självklar för att gå att stänga ute.

Räcker det inte med att konstatera att dessa människor är hycklare? Täcker inte det substantivet allt väsentligt?

Kan dock vara lättare sagt än gjort, eftersom folk spontant hittar på bortförklaringar för sitt eget beteende. Och det är inte alltid tillräckligt.

För vanliga statusjagande villaflyttare kan det räcka om det blir etablerat i allas huvuden att de hycklar om de rapar ur sig antirasism. Om det kostar mer än det smakar, i form av social ställning, så kommer de att sluta.

Men för gärningsmännen, t.ex. företagare som tar in indiska programmerare, måste det också etableras som en självklarhet för alla att de är grova brottslingar. Om de fortfarande ostört kan tjäna pengar finns det alltid skrupelfria personer som kan leva med att vara hycklare. Där krävs en attitydförändring där det är en stor skandal för alla att de inte redan sitter bakom lås och bom, så att folkutbyte blir omöjligt att försvara även juridisk.

Ja. Vi behöver verkligen prata om det som har hänt och sker i Gaza.

Till sist så har då rektalinfusionens moralupplösning äntligen laxerat sig själv till ändstationen. Det kan väl knappast bli så mycket tydligare än så här. Denna färdriktnings nihilistiska kataklysm behöver verkligen påpekas och synliggöras, framlänges som baklänges, i tid som otid. Det irrationella, hyckleriets förnuftsvidriga resonemang och osmakliga självhat, måste komma med ett pris, det måste få kosta. Det är kanske först någonstans i detta häradet, man bäst kan utesluta, ogiltigförklara och stigmatisera.

Ett medielandskap och etablissemang som slutligen och till sist, gjort fullständigt ideologiskt och moraliskt bankrutt. Kamouflerad som självständigt fri, oberoende med journalistisk objektivitet, draperad i värdegrund, humanism, demokrati och allas lika värde, som nu bundit det rep de själva hängt sig i.




ingruppens gemensamma identitetsmarkörer amplifierar ett kollektivs medvetande. Ett sammanhållande kitt i olika former av beteende - traditioner - högtider - religion, växelverkande i det medvetna och omedvetna. Ett kollektivs sammanhållning och medvetenhet om gemensam utsatthet och intresse, är för en yttre fiende, överlag, svårt att försvaga och slå sönder utan att ha någon mer långsiktig plan, strategi och taktik

Är det något vi människor kan se, är det just detta. Detta har också fienden sedan länge konstaterat. Frontalangreppet på vår kultur och vårt kollektiv är mycket skickligt maskerat och har pågått mycket länge med lika stor målmedvetenhet, med många olika slags verktyg och arbetsmetoder, på flera olika nivåer och plan, samtidigt.


Självcensur i tanke, språk och uttryck, är ju en inte så liten del av förklaringen om varför vi idag står där vi står.

I det offentliga rummet är svenska visionära ledare och ombudsmän, med svenska lojaliteter och intressen, idag en total bristvara. Sedan länge en restnotering.

Tankefigur: En svensk synkroniserad unisont likriktad media och etablissemang, påhejades en Benjamin Netanyahu på svensk mark, med svenskt medborgarskap och med svenska lojaliteter och intressen... tja då hade ju saken varit biff.
Detta oavsett eventuella riskfria språk, upplivade uttryckssätt, realpolitiska analyser eller skamlöst eurocentriska referensramar. Huvudproblemet idag är, att Sveriges agendasättande media, samlade etablissemang och politikerelit, inte någonstans, har det svenska folkets väl och ve framför ögonen. En grupp ägnar sig åt propaganda, acceptansbyggande, aktivism och opinionsbildande, en annan grupp stiftar lagar och incitament. Det är i huvudsak inte svenska mediekonsumenten det är fel på. Media tillsätter och media avsätter och dom är det svenska kollektivets öppna fiender.

?




Egennyttan är alltid individuell.

Gruppens kollektiva egenintresse är i allra högsta grad levande. Att den sedan behöver kanaliseras och bättre synliggöras är en annan sak. Intressen är av olika slag och ofta samexisterande, verkandes på olika plan och nivåer, ibland helt utan konflikter.

Historiska tidsepoker och skeenden, sett med samtida glasögon, utan ta hänsyn till sin kontext, blir ofta skeva. Men visst skulle tidigare generationer ha svårt förstå samtida normupplösning. Men att transsexuella pedofila predatorer idag tillåts hålla sagostunder för barn på våra bibliotek, har inte så mycket med den individuella finansiella egennyttan att göra som huvudsakliga förklaringsmodell, om varför den moralkompassen kortslutits.

Truth dies in darkness.

Det är Kalifornien-kulturen som är den heliga, den som beundras och önskas efterliknas av moderna stockholmare där högpresterande Stem-utbildade programmerare och ekonomer från Indien och Kina ses som en självklar och önskvärd hävstång för meritbaserad framgång (You tubes 'All in' sätter åsikterna med entrepenörerna Chamath = smart indier, Jason = dum white, Sacks = smart med judisk bakgrund & Friedberg = judisk bakgrund). Om man följer linjen att det är fel att ta in meriterat och intelligent folk för anställning i Sverige, så får man kanske införa avgifter och skatt på smart arbetskraft. De andra - de okvalificerade och svarta hopplösa fåren som familj och släkt har gett upp hoppet för dumpas i Sverige, hitlurade av klanen med försäkringar om villkoren - ja, de kommer ändå.

Det här är en krönika av Bianca Meyer. Jag anser att den både bör dokumenteras och diskuteras i tråden. Jag tror inte den är humoristisk, eller ironisk, i grunden, utan det är en väldigt ärlig krönika från den kollektiva judenheten just nu. Det här självförsvarsangreppet från Hamas har blottat de här människorna:
https://www.expressen.se/kultur/ide/...a-vanners-liv/

De här människorna har ju alltid varit såna här, så klart, men de har ofta lyckats klä sig i en mänsklig mask.

Jag hör "dissidenter" tycka att nu är inte den rätta tiden att diskutera Israel/Palestina, nej nu ska vi sluta upp kring de blodtörstiga liberalerna när de vill sätta åt araben! Personligen tycker jag precis tvärtom. Aldrig någonsin har judarna visat sitt rätta ansikte så öppet som nu - det är där vi har våra möjligheter!

Det där var en fruktansvärt vidrig text på alla upptänkliga vis. Till skillnad från många andra brukar jag tänka att det kan vara kontraproduktivt att vara för "antisemitisk" eftersom ryggmärgsreflexen får "vanligt folk" att rygga tillbaka och slå dövörat till, varför det är bättre att visa på hur vedervärdigt "israelerna" beter sig i Mellanöstern — men faktum är att den där texten fungerar utmärkt i sig som antisemitisk ögonöppnare.

Jag vet att svensken mer än knyter handen i fickan när man anklagar honom för egoism (han ser sig själv som altruist). Han, "svennen", gnisslar tänder.

Dessutom är det typ ingen svensk som gör annat än viftar med israeliska flaggor i nuläget, vilket gör texten till än mer ett hån mot fåren som tror att Israel och judarna behöver moraliskt stöd från Europas folk. De borde alla läsa det här.