Citat:
Ursprungligen postat av
Ottokar
Lobbyverksamhet och parlamentariker En liten blänkare om lobbyverksamhet och parlamentariker. I Imperiets kärnland så har vi Lobbyn och här hemma blev plötsligt ett etniskt utländskt intresse synligt för allmänheten.
Det är bra att du håller ett öga. Så här skriver David Baas;
Citat:
Visst finns det en färsk uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Kakabaveh. Den säger att hon ska få ingå i en grupp med S som ska arbeta med att fördjupa samarbetet med PYD. Socialdemokraterna motiverar det med att de stöttar det kurdiska självstyret i Rojava, där PYD har en viktig roll. PYD är, enligt Socialdemokraterna, en ”legitim samtalspartner”. Det Åkesson kanske inte minns är att Sverigedemokraterna själva pressade den S-ledda regeringen i riksdagen för några år sedan om varför den inte stöttade koalitionen Syrian Democratic Forces, där PYD ingick, tillräckligt. Koalitionen stred då mot Islamiska staten men attackerades samtidigt av Turkiet. Om SD-ledaren inte mindes detta under måndagen var Liberalernas Fredrik Malm pigg på att påminna om det på Twitter: ”Den som blev gladast av Åkessons angrepp på Kakabaveh för stödet till PYD är tveklöst Recep Tayyip Erdogan”, skrev Malm.
https://www.expressen.se/kronikorer/...s-nationalism/
Det David Baas gjort i det jag citerat är att han under några rader gömd i en anti-SD text faktiskt bedrev seriös journalistik. Baas försöker få oss att tro att Åkesson negativa inställning till Amineh Kakabaveh har något med Åkessons nationalism att göra. På Twitter ägnar sig Karin Olsson och Alex Voronov åt att flytta frågan från utrikespolitik till en fråga om ordval. De är uppenbart rädda för en seriös utrikespolitisk diskussion. De föredrar att prata om att SD är "rasister".
För att reda upp det här. Kurderna är en stor folkgrupp i mellanöstern och saknar en nationalstat. Majoriteten av kurderna bor i Turkiet, Irak, Iran och Syrien. Det kurderna vill ha är ett eget land som de vill karva ut ur Turkiet, Irak, Iran och Syrien.
Detta leder oss till inbördeskriget i Syrien (2011-nu). Kriget i Syrien startade på grund av att Syrien president Bashar Al-Assad har en sedan länge dålig relation med Israel, Turkiet och Gulfstaterna. Det är komplex konflikt som med flera bottnar och särintressen. Israel och Gulfstaterna är emot Assad bland annat för hans relation med Iran. Turkiet är emot Assad för hans arab-nationalism och för att Assad blockerar Turkiets intressen i regionen. USA och EU är som brukligt på gulfstaternas och den israeliska sidan.
År 2011 beslutade sig Israel, Turkiet, Gulfstaterna tillsammans med hjälp av NATO och EU att avsätta Assad. Större delen av kriget har utkämpats med hjälp av kurdiska miliser och militanta islamister - dvs. proxy-krigföring. Kurderna deltog på EU och USA:s sida. De är villiga att utkämpa deras krig i utbyte mot en kurdisk stat. År 2012 gav USA och EU sitt stöd till den kurdiska "Rojava revolutionen" i norra och östra Syrien. Kurderna etablerade därefter "Autonomous Administration of North and East Syria" (AANES) i norra Syrien. Regionen fick namnet Rojava och är förgrunden till en kurdisk stat och där med ett steg mot en delning av Syrien.
Turkiet är emot en kurdisk stat eftersom en sådan utgör ett existentiellt hot mot Turkiet då en sådan stat skulle ge sitt stöd till kurdiska separatister i östra Turkiet. Samtidigt var Rojava nödvändig för att bekämpa Assad. År 2018 inledde Turkiet "Operation Olive Branch" som syftade till att slå ned på kurdiska nationalister där bland USA och EU-stöda Democratic Union Party (PYD). Turkiet misslyckades. År 2019 beslutade sig EU och USA för att ge regionen Rojava sitt stöd. På grund "Operation Olive Branch" har USA infört sanktioner mot Turkiet som i sin tur närmat sig Ryssland.
För att fortsätta. Kurderna är uppdelade i flera politiska och militanta organisationer där bland PKK, PYD, YPG osv. Den amerikanska tankesmedjan Carnegie skrev detta år 2021;
Citat:
..the Kurdistan Worker’s Party (PKK), by virtue of its participation in the war against the Islamic State and by taking advantage of the consequent power vacuum, managed to augment its influence along the border.
Its ideological and organizational ties with local groups, such as the People Protection Units (YPG) in Syria and Sinjar Resistance Units (YBS) in Iraq, enabled it to exert security and political influence.
(...)
On the Syrian side, this border section is governed today by the Autonomous Administration of North and East Syria (hereafter, the Autonomous Administration), which is led by Kurdish factions. The two primary factions are the Democratic Union Party (Partiya Yekîtiya Demokrat; PYD) and the Kurdish-dominated armed group known as the People’s Protection Units (Yekîneyên Parastina Gel; YPG), which also enjoys a leading position in the U.S.-backed Syrian Democratic Forces (SDF).
At the same time, the Kurdistan Workers’ Party (Partîya Karkerên Kurdistanê; PKK), a pan-Kurdish organization that has fought the Turkish government over Kurdish sovereignty and independence since the mid-1980s, has been able to expand its presence on both sides of the border, benefiting from its ideological and organizational links with the YPG and newly formed militias in northern Iraq, particularly the Sinjar District in Ninawa. Through these connections, the PKK has created or revived border-crossing corridors that its affiliate militants regularly use, diluting the border in a way reminiscent of the Islamic State.
https://carnegie-mec.org/2021/03/30/...ands-pub-84205
I en artikel av Ali Demirdas i National Interest är det mer tydligt;
Citat:
.....
the PKK/PYD’s unwillingness to take on Tehran also stems from a confluence of long-term interests. In the past, both Iran and the PKK have collaborated due to their aligned regional goals.
https://nationalinterest.org/blog/mi...on-wants-83041
Det finns möjligen en koppling mellan PKK och de andra kurdiska organisationerna. Åkesson har delvis fog för vad han säger när han gör en koppling mellan PKK och PYD. Vi vet att USA sedan länge har inflytande över sverigedemokratisk utrikespolitik. För ett par år sedan gav SD sitt stöd PYD eller andra kurdiska organisationer. Då ansåg USA att PYD och andra militanta kurdiska organisationer var nödvändiga i kriget var nödvändiga mot Assad.
När Åkesson kallar Amineh Kakabaveh för en "kurdisk kommunist" och hävdar att den kurdiska socialistiska nationalistorganisationen "Democratic Union Party" (PYD) är en "terroristgrupp" så har det inget med Kakabaveh etnicitet att göra. Det är Expressen som försöker få bort utrikespolitiken från dagordningen. Den ibland genuina kurdvännen Fredrik Malm (L) är en av få som varit seriös i sitt svar till Åkesson. Han skriver detta på Twitter;
Citat:
Citat:
SD i riksdagen beskriver PYD:s allians (SDF) så här: ”de är även demokratikämpar som lyckats nå vapenvila med regimen i syfte att få ett slut på det blodiga inbördeskriget.” Alltså samma grupp Åkesson anklagar regeringen/Kakabaveh för att stödja
https://twitter.com/FredrikMalm/stat...97561535791109
Citat:
Åkesson borde lyssna på Markus Wiechel som både har koll på frågan och driver en rimlig linje att ge stöd till de sekulära och väststödda grupperna
https://twitter.com/FredrikMalm/stat...99987517038592
Det är möjligt att USA är på väg att byta fot i kurdfrågan. Givet att Sverigedemokraterna tenderar att följa trenderna i amerikansk utrikespolitik ger det mig intrycket att Åkesson var tidigt ute.
En annan intressant aspekt är att de svensk-kurdiska politikerna Evin Incir (S), Gulan Avci (L) samt L-märkta svensk-kurdiska journalisten Sakine Madon (L) med flera kommer ut med sitt stöd för Amineh Kakabaveh. Till skillnad från journalisterna på de stora tidningarna vill de prata utrikespolitik. Så här skriver Evin Incir på Twitter;
Citat:
Högerextremisten Jimmie Åkesson (SD) har glömt vilka som offra sitt liv i kampen mot terrorsekten ISIS.
När PYD och YPG/YPJ kavlade upp ärmarna i Rojavaregionen, tillsammans med peshmerga från KRG, i kampen mot terrorism satt Åkesson hemma i soffan och följde utvecklingen via TV.
https://twitter.com/EvinIncir/status...95021939347461
Givet vad som står i säkerhetspolitiska tidskrifter så finns det fog för att hävda att de kurdiska politiska och militanta organisationerna ett allt närmare samarbete med regeringarna i Iran och Syrien. Ryssland, Iran och i viss mån Kina räddade Assad från att bli offer för en färgrevolution. Det är möjligt att de tvingat Assad till att bli medgörlig med kurderna. Det är därför möjligt Jerusalem och Riyadh antagligen har skickat ett lämmeltåg till Washington DC som berör detta ärende. Men det kan också handla om amerikansk krigströtthet och misslyckande i Syrien samt nya prioriteter i Asien. Från National Interest;
Citat:
The issue of an indefinite U.S. presence was a highly disillusioning for the Trump and Biden administrations, leading to the abrupt abandonment of the Afghan National Government and its swift implosion thereafter.
https://nationalinterest.org/feature...t-syria-195063
Om det stämmer så kommer USA överge kurderna. Om vi verkligen ser en förändring i amerikansk utrikespolitik angående kurdfrågan och det inte bara är en SD-groda så betyder det att SD har fördjupat sin vänskap med USA och vi kommer höra mer av detta inom en snar framtid.