Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det finns en skiljelinje i tråden som är ständigt närvarande. Den mellan de giganter och följare som anser att enskilda journalister och skribenter hos massmedia har en personlig politisk uppfattning som avspeglar sig i vad de skriver i mediekriget och så finns uppfattningen om att det är ägarviljan som avspeglas i deras åsikter.

Jag tror att en orsak till denna skiljelinje finns är en ovilja mot att inse vilken styrning som finns i den kontroll som företag har över vilka politiska åsikter som accepteras av arbetsgivaren. För att ta exempel så tror jag att det kan vara svårt att hitta klassiska marxister inom revisorskåren i Sverige eller bland företagskonsulterna.

Om man tar Bonniers som exempel så har de genom åren lyckats renodla åsikterna hos sina anställda genom klassiska incitament som befordringsgång och avskedanden så att de anställda numera går i räta led och instinktivt vet vilka åsikter som tillåts.

Nja, skiljelinjen är en annan.

Av någon anledning så skulle det vara så att av alla människor i Sverige så är journalister som skriver om politik de som helt saknar åsikt. Ett fullkomligt vansinnigt påstående. Och på över tio år det finns inga tecken, inte ett enda, på denna ägarstyrning.

Eftersom "Bonniers" publikationer absolut inte har renodlade åsikter så den har processen per definition inte förekommit.

Skiljelinjen är en annan, nämligen denna: nazism. Inget av det du skriver kan försvaras. Det är enbart tro på nazism som håller ihop det hela. Den "styrning" är "insedd" - eftersom den inte kan ses eller inte har omvittnats.

Exemplet i fråga funkar inte heller. "Bonnier" matar på konstant om statsministerns städfiasko.

Om man tar Bonniers som exempel så har de genom åren lyckats renodla åsikterna hos sina anställda genom klassiska incitament som befordringsgång och avskedanden så att de anställda numera går i räta led och instinktivt vet vilka åsikter som tillåts.

Rösträtten, som all annan rätt, sitter i spjutstångs ände.

Jag anser nog att rösträtt är ett framsteg från att den starkaste tar vad han vill ha med våld, och alla som inte kan eller vill beväpna sig tillräckligt blir av med samtliga rättigheter och tillgångar, oberoende av vad de hade från början.

Det var det frågan gällde åren efter 1917, och det är i grund och botten inte annorlunda nu.

Däremot kan man fråga sig om skuldsatta skall ha rösträtt. Den som har fordringar på många skuldslavar får därmed automatiskt en massa röster att spendera. Se vilket inflytande bankerna har, i kraft av bolånetorsk-kollektivets röster, för massinvandring och stigande fastighetspriser och därmed större lånestockar.

Det är ingen slump att just DN matar på med artiklar som "Se här var du har råd med bostad" eller "Så mycket måste du spara åt barnen för att de skall kunna köpa lägenhet". Massinvandring handlar till syvende och sist om skuldsättning och maktkoncentration hos penningutlånarna, alltså ett gradvis avskaffande av den "realt existerande" demokratin, inte genom inskränkning av rösträtten utan genom ackumulation av mångas rösträtt på ett fåtal händer.

Frågan om kvinnlig rösträtt är som frågan om varför Ulf Kristersson har städhjälp när han har en fru. Kvinnor skulle vara helt odrägliga om de inte hade rösträtt och tuffe Uffe skulle få stå med plasthandskarna på dagarna i ända och borsta toastolen under fruns kritiska förmansskap om han inte hade städhjälp.

Nu har jag inga siffror tillgängliga, men utgallringen bland journalister har varit brutal under de senaste 20 åren. Vilka tror du i första hand fått stanna? Om du tror att mångfalden av åsikter (eller öppet framförda åsikter) bland journalister är lika stor nu som för 20 år sedan har du helt enkelt fel.

Om ägarviljan hos Blackrock

Nu när frågan om en eventuell ägarvilja kom upp igen i tråden så kan det vara på sin plats att lyfta fram en aktuell och kort Bitchute film där det i mitt tycke redogörs klart och entydigt för att det finns en ägarvilja som manifesteras genom världens största kapitalförvaltare.

https://www.bitchute.com/video/823Vm4gW6Zhg/

Black Pigeon tar avstamp i den senaste stora finansiella katastrofen där Blackrock gick in i nära samarbete med Imperiets centralbank. Genom att delta och staga upp banken så fick Blackrock även kontroll/inflytande över vissa viktiga funktioner.

Det är enligt Black Pigeon förklaringen till varför "Get woke, go broke" inte längre gäller. Numera gäller det motsatta.

Central figur i denna process är ägaren Larry Fink.

Och igen med "ägare" (detta är nazism om ni undrar).

Rösträtten, som all annan rätt, sitter i spjutstångs ände.

Jag anser nog att rösträtt är ett framsteg från att den starkaste tar vad han vill ha med våld, och alla som inte kan eller vill beväpna sig tillräckligt blir av med samtliga rättigheter och tillgångar, oberoende av vad de hade från början.

Det var det frågan gällde åren efter 1917, och det är i grund och botten inte annorlunda nu.

Däremot kan man fråga sig om skuldsatta skall ha rösträtt. Den som har fordringar på många skuldslavar får därmed automatiskt en massa röster att spendera. Se vilket inflytande bankerna har, i kraft av bolånetorsk-kollektivets röster, för massinvandring och stigande fastighetspriser och därmed större lånestockar.

Det är ingen slump att just DN matar på med artiklar som "Se här var du har råd med bostad" eller "Så mycket måste du spara åt barnen för att de skall kunna köpa lägenhet". Massinvandring handlar till syvende och sist om skuldsättning och maktkoncentration hos penningutlånarna, alltså ett gradvis avskaffande av den "realt existerande" demokratin, inte genom inskränkning av rösträtten utan genom ackumulation av mångas rösträtt på ett fåtal händer.

Frågan om kvinnlig rösträtt är som frågan om varför Ulf Kristersson har städhjälp när han har en fru. Kvinnor skulle vara helt odrägliga om de inte hade rösträtt och tuffe Uffe skulle få stå med plasthandskarna på dagarna i ända och borsta toastolen under fruns kritiska förmansskap om han inte hade städhjälp.

Nej. Skälet till att DN skriver mycket om sådant är att många av deras läsare är ganska högavlönade och har råd med bostäder i till exempel Stockholm.

Massinvandring har noll och intet att göra med "skuldsättning och maktkoncentration hos penningutlånarna". Det ekonomiska resonemanget bakom detta är rappakalja och utöver det lögnaktigt: vill man prata om vinstmaskiner så måste man säga vinstmaskiner. Det gör du inte.

Värre blir det eftersom du anför att invandring är orsaken till Sveriges välstånd. Någorlunda framgångsrika affärsbanker kräver ett framgångsrikt samhälle de kan verka i. Du påstår att invandrarna ger oss detta vilket är rent vansinne och du påstår detta utan minsta tillstymmelse till belägg.

Det här kan jag inte bemöta för jag förstår inte vad det har att göra med det jag skrev. Du verkar vara ute på nån sorts korståg och slåss mot väderkvarnar.