Citat:
Ursprungligen postat av
Edgerton
Det jag har skrivit är;
1) Jag skrev att Peter Beinbart samt den här israeliska akademikern ansåg att den icke-judiska nationalstaten utgör ett hot mot judar inte att jag själv tycker det. Vidare hävdar de att det mångkulturella samhället utgör en form av skydd från en destruktiv icke-judisk identitetspolitik. Uppenbarligen håller jag inte med Peter Beinart eller den israeliska akademikern.
2) Det pågår ingen "kolonialisering" av västvärlden eftersom immigration inte är samma sak kolonialisering. Nixregistret argumenterade platonistiskt för att eliter i slutändan bestämmer policy och där med är rösträtten egentligen irrelevant bortom att rösträtten ger legitimitet till ett tyvärr destruktivt system. Detta är egentligen inget nytt utan det har påtalades för hundra år sedan av sociologen Werner Sombart. Har de rätt? Det kan diskuteras. Ett av skälen till varför jag skriver så mycket om kommunist Kina beror inte på att jag sympatiserar med dem. Däremot är det intressant påpekande att deras meritokratiska enpartisystem uppenbarligen värnar mer om kinesernas intressen än vad vår kapitalistiska liberala demokrati värnar om svenskarnas intressen. Jag har inget givet svar till varför det är så men det uppenbarligen ett intressant fenomen.
3) Ja, kan sympatisera med vissa uttryck av BLM eftersom svarta i USA lever under svåra förhållanden. Detta innebär inte att jag sympatiserar med allt det som BLM står för. Vidare sympatiserar jag också med vita amerikaner och jag har skrivit om deras lidande.
4) Ja, jag anser att USA bör hjälpa afroamerikanerna samt inuiterna och amerindianerna till ett bättre liv. De tillhör USA precis som samerna tillhör Sverige. Afroamerikanerna tillhör USA på grund av att de kom på ett slavskepp mot sin vilja. Inuiterna och amerindianerna tillhör USA eftersom de tillhör ursprungsbefolkningen. Jag anser att en nation bör ta hand om sina egna men också blicka utåt.
Jag anser att de som har legitima skäl att befinna sig i en för dem främmande nationalstat så som samer i Sverige eller ursprungsbefolkningen i USA har rätt till sympati. De bör få känna sig inkluderade i nationalstaten och delta på lika villkor med lika rättigheter. Jag är också en vän av ulandsbistånd till fattiga länder även om jag är kritisk till hur SIDA hanterar biståndsfrågor.
Det finns ingen konflikt med att vara sympatisk med sitt folk och känna med andra folk eller för den delen hjälpa andra folk till ett bättre liv. Jag är inte motståndare till alla former av invandring. Jag är dock av kritisk till massinvandring till något land av princip men också av empiriska skäl inte ger bättre utkomster för den inhemska befolkningen eller migranterna.
Jag har förövrigt kritiserat judisk identitetspolitik för att vara allt för etnocentrisk. Jag har hävdat att även om svenskarna bör bli mer etnocentriska så finns det gränser. Svenskarna är ett hyggligt folk och bör så förbli men vi bör värna om våra intressen.
Jag är en han och ingen hon.
Din antisemitism (att överhuvudtaget påtala judisk identitetspolitik) har mycket riktigt utvecklats under trådens gång, liksom det harmonierande bejakandet av svensk identitetspolitik. Du har anpassat dig till en norm efter att ha utsatts för grupptryck.
"Givetvis är judar etnocentriska och givetvis är en balanserande svensk identitetspolitik legitim, men vi kan väl göra det på ett verserat och hyggligt sätt" är å ena sidan minsta möjliga
folkvett i en kontext där dessa frågor faktiskt diskuteras med egenintresserade svenskar. Å den andra är det tillräckligt radikalt för att riskera repression och sociala konsekvenser i en offentlighet där denna fråga är tabu, brasklappar till trots. Du har korsat Rubicon, även om det var i ren tankspriddhet och ditt bästa hopp är att detta bara är nästa narrativ att först berättas här för att sedan approprieras där. Vi har ju sett tecken till det. Judisk identitetspolitik är en sådan materia som bara kan förtigas som kejsarens nakna skam och aldrig motiveras när den väl påtalas. Allt förarbete om hur det är rimligt att tala om kollektivs skuld och privilegier, är en potentiell draksådd.
Det jag tror diskuterades var att du skrev något om att "svensken" ville ha samhället som det ser ut, vilket alltså är samma tankefigur som Dan Korns om uttråkade svenskar som ansvariga för samhällsutvecklingen. Det var denna
gaslighting som jag tidigare flaggat för som en heuristik för ovänner till svensk välgång. Vi ser ju nämligen samma mall upprepas synkront i alla västländer. Det letas specifikt irländska, finska, nya zeeländska, kanadensiska orsaker till något som uppenbarligen skett en nivå högre upp. Om det inte är svenska sossar så är det kantianska tyskar som gjorde detta mot sig själva.
Detta att skylla på "svensken" är samma andas barn som att skylla på "juden", alltså i det förstnämnda fallet inte
comme il faut när dialogen utväxlas inom svensk ingrupp. Omvänt är det lika mycket ett övertramp när någon utgruppsdebattör som Özz Nûjen eller Aron Flam raljerar som svenskar som om svenskar raljerar om judar eller kurder.
Eller hur?
För övrigt förstår jag inte din invändning mot att européer utsätts för kolonialism. Jag har svårt att tänka mig något kolonialprojekt som inte använde sig av kollaboratörer ur den inhemska eliten. Immigration dikterad från en utomstatlig nivå utan sant demokratisk förankring är kolonialism och demokratisk förankring har alltid saknats. Att en inhemsk befolkning var för dåligt på att göra motstånd mot de tvångsmedel som används, förändrar inte dess koloniala status. Decennielång hjärntvätt och en korrumperad elit är sådana tvångsmedel.
Citat:
Ursprungligen postat av
Enoch.Thulin
Alla eliter måste ha ett bakland med fotfolk som maktbas. Biden-regimen stiftar nu lagar om att telebolagen skall rapportera folk som sprider Pepe-meme, så någon tycks oroad över fenomenet.
Visst, man skapar inte någon "elit" genom att spela datorspel.
Men ärligt talat så skapar man inte heller någon "elit" genom att läsa Schopenhauer på tyska i en öronlappsfåtölj bredvid en dammig jordglob där Belgiska Kongo är utritat.
Det är bara den som representerar ett kollektivt särintresse som har en plats vid bordet. Elitstatus är per definition ett socialt fenomen.
