Citat:
Ursprungligen postat av
Sven-Gustaf
Aron Flam personligen är ett exempel på att det inte är helt nyttigt att röka hasch.
Han ser sjavig ut. Han ser ut att tittat för djupt i flaskan efter sin skandalbok
En sån som Westerholm i Ledarsidorna tar Flams parti till 100%, återkommande, på sin sajt i rättsprocessen. Westerholm kan man skicka oytos upplysning om historikern Mikael Nilssons anatema över Flams elaka pekoral. Tidskriften Arbetet Kultur intervjuar Nilsson med dagens datum och fram träder en författare och ett alster som ingen seriös förläggare skulle befatta sig med utan annat än som hopp om skandalsuccé eller för ett politisk syfte, ett av det mest gångbara av alla i Sverige - svenskars skuld gentemot judarnas öden under kriget.
Det finns ingen rikstäckande tidning som inte skyndat till Flams försvar åberopandes yttrandefriheten.
Då är upphovsmannens barn chanslösa i rätten som har denna massiva press på sig inför domsluten.
Flam glömmer att Sverige räddade 7000 judar 1943-44 från Danmark från en säker död på kontinenten.
Flam kan vara bitter och ilsk att det inte gått lika bra för honom som för pappa.
Då finns alltid en möjlighet att göra sig namn och pengar genom författarbanan. Snickra ihop ett fuskbygge och står det för judarnas sak finns alltid investerare.
Sverige kryllar av obegåvade wannabees som på kort tid blivit rikskändisar, en annan är Schulman. Har man ett mäktigt backup i ryggen kan det bära hur långt som helst.