Början på ett mediakrig om mångkulturen?

”Det är genom stora olyckor, som svenskarne lärt att känna sig som ett folk”

Som Erik Gustaf Geijer skrev apropå Engelbrekts hjältebana där han förenade alla stånd och landskap till att verka för det gemensamma, dvs att motverka att Sverige blev en vanskött provins under Danmark.

Heiner Mühlmann är ett nytt namn för mig, men detta är intressant och det vore mycket värt att tydligare förstå mer om olika faktorer som under skilda villkor påverkar dynamiken för just grupp-sammanhållning. Det sägs ju ofta som ett konsensus att finnarna har en större sammanhållning som konsekvens av krig och elände. Tänker man på tidiga folk så var nog många gånger tillvaron så tuff att kollektivet utgjorde den enda tryggheten med utslutning/utfrysning/ostrasism som det mest fruktade utfallet för den enskilde individen - det är väl förresten den biologiska anpassningen till detta gruppbeteende som är utgör förutsättning och bas för åsiktkorridorer av olika slag.


Håller med om att kollektiv över tid ofta glider isär eller upplöses, men som sagt, vilka är faktorerna och under vilka villkor utlöses denna disintegration? När folk har det bra finns ofta en viss stabilitet, men det är möjligt att ett yttre tryck är nödvändigt för att dekadens, förfall och sammanbrott skall kunna undvikas. Kanske var det detta Moses hade insett när han kom ner med stentavlorna och byggde sammanhållning på fruktan.

Ja, det är en vanlig svensk svaghet. Att be om förlåtelse är en konstig och ofta helt kostnadslös handling som egentligen bara fungerar för småsaker. Kostnaden utgörs möjligen av en självförnedring som många tvärtemot ser som åtråvärd (poliskvinnans knäböjning). Kompensation i pekuniär mening eller på annat sätt substantiell är mer genuint och fungerar såväl för små som stora saker.

Mühlmann anser att politisk korrekthet är samma sak som det romerska begreppet decorum. Det är uråldrigt och helt fundamentalt i varje kultur. Det är inte bara rädsla för att bli utfryst som gör PK-människor så obekväma, det finns också en fruktan om att en hel kultur och därmed hela världen ska rasa samman.

Men att politisk korrekthet som allmänt fenomen är sunt behöver ju inte betyda att dagens uppsättning PK-värderingar är bra för oss. De kan ha uppstått genom andra kulturer och nått oss genom dominans och manipulation. Om man accepterar att det finns olika kulturer ("So wird aus einer evolutionstheoretischen Theologie eine polytheistische Theologie") får man också acceptera att det finns intressekonflikter mellan deras utövare. Det innebär att det ibland är ett bra stilgrepp att bryta decorum, särskilt i ett mångkulturellt samhälle där konkurrerande grupper ständigt söker egna fördelar.

Det är väl så enkelt som att man vill divide et impera? Visst var det väl så att stödet för Trump ökade bland svarta och latinos (jag har dessvärre ingen källa på detta) inför senaste valet?

I så fall måste det väl vara närmast en ryggradsreflex för den demokratiska mediahydran att söka splittra den konservativa väljarbasen?

I syfte att så split, har väl demokrater i mindre skala försökt etablera ett radikalt klassmedvetande, men den amerikanska kulturen är en dålig jordmån för renodlad marxism. Istället är det väl enklare att splittra det konservativa blocket genom att klyva det längs med de etniska skiljelinjerna?

Finns ingen större olycka än massimporten av dysfunktionella människor som skett i Sverige i 30 år.
I mitten av 90-talet kände jag en känd Expressenmedarbetare som gick i falsett i bilen när han pratade om flyktingpolitiken då . "Det här är värre än när Kristian Tyrann invaderade Sverige" sa han, som straxt efteråt lämnade tidningen, men det var uppgjort sedan tidigare.

Då på 1500-talet i Vasatiden kunde svensken jaga dansken ner till Skåne. Geijer skulle om han levde idag tiga, för problemen är så stora att någon folklig samling med urkraft genom gruppgemenskap är otänkbar. Någon lösning finns inte och inte heller ansatser till folklig resning. Det har gått för långt.

Det man kan läsa i tråden om repatriering är lika utopiskt som myten om Atlantis.

Men i Expressen flödar nu på ledar- och debattsidorna flera gånger i veckan ett ohöljt förakt för hela skiten - Migrationsverket med den totalt oduglige och farlige Gd:n där står ofta i skottgluggen - som ställt till det för Sverige. Men problemen i "utsatta" områden är inte nya, de har funnits i 20-30 år, men kvantiteten har ökat, inte "kvaliteten".

Gd:n på Migrationsverket kan mycket bekvämt som Löfven i pandemin skylla på buffertar framför sig som bär reella ansvaret för sakernas tillstånd.

Idag, om en halvtimme, kommer SCB:s väljarbarometer. Någon halvprocent upp eller ned i förändring för partierna? Löfven sitter kvar efter 2022, 80% risk för det.
Sverige och svenskarna skall ha det så här och till Expressen hälsas: far åt helvete.

På tal om gruppsammanhållning så tror jag att idag är subversion & propaganda mot vissa gruppers sammanhållning är den viktigaste faktorn.

I en opinionsundersökning i USA så tillfrågades ett antal personer om deras ras var central för deras identitet.

74% Svarta svarade JA.
59% Hispanics svarade JA.
56% Asiater svarade JA.
15% Vita svarade JA
(källa Survay of U.S. adults conducted jan.22 to feb.5 2019
Pew Research Center)

Så den destruktiva individualist-propagandan verkar inte direkt ha spritts likformigt.

Så när en större raskonflikt inträffar så kommer 85% av vita att stå utanför eller rent av alliera sig med fienden.
När 500 beväpnade negrer marscherar in i villa-förorten så kommer libertarianen att stå & vifta med "Urkällan" & resten kommer att stå på knä & invänta sitt öde.

Jag ser mer i denna statistik. Vita identifierar sig mer med den livsstil man har. Vita är mer fria så sett. Att det finns vita som är med i svartas kamp ser jag mer som en slags exotism som ju mer handlar om en slags förminskning av svarta.

En ofta förbisedd del av Saul Alinskys klassiker Rules For Radicals är den avslutande framåtblickande analysen som döpts till Way Ahed. Där beskriver Alinsky hur de radikala ska driva politiken för att "skala bort" en del av medelklassen från deras egenintresse. Det är ungdomen som ska radikaliseras genom undervisning. En stor allians av etniska minoriteter, marginaliserade grupper som HBTQ(P)+, radikalfeminister och andra radikaliserade medelklasselement bildade den intersektionella alliansen som nu slutligen styr Imperiets kärnland.

Man kan bara lyfta på hatten. Alinsky och hans gelikar har lyckats bortom graven. De tänkte i generationer och inte i år.

https://chisineu.files.wordpress.com...icals-1989.pdf

För att något modifiera ovanstående så får man inte glömma att den vita majoriteten i Imperiets kärnland i sin tur består av många olika folk. Man är irländsk amerikan, italiensk amerikan, tysk amerikan, svensk amerikan etc.

Jag rekommenderar varmt masamans härligt nördiga kanal på Youtoube där han behandlar de många olika etniska grupperna och var de finns. Särskilt avsnittet om de nordiska diaspororna som fortfarande bor väl samlat i sina kärnområden är att rekommendera.

https://www.youtube.com/watch?v=e3ROYjk9cPQ&t=313s

Svenskarna borde aktivera sina diasporor i utlandet och söka förmå dem att göra sin hemvandring. Gratis utbildning och sjukvård med ATP etc. bör vara en mäktig lockelse. Kanske kan man också förmå dem att påverka Imperiets politik så att vi liksom israelerna får 30 miljarder per år i bistånd och ett permanent militärt skydd?

Har nog mest att göra med att "kaukasier" i många fall har kvar sin ursprungsidentitet, vilken afroamerikaner har förlorat till stor del.

Hade de frågat folk i Afrika, till exempel Nigeria eller Burundi, hade nog närmare 0% av de svarta svarat ja på frågan om deras ras var central för deras identitet. Just den detaljen är oviktig när det gäller de STORA skillnaderna mot grannfolket, Arvfienden.

Därför att svarta i de länderna är av så olika olika etniciteter och folkslag, med historiska "beefs" mellan sig. Precis som många av USA:s vita. På den tiden européer hade raskonflikter i Amerika eller i Afrika fanns det alltid en annan stam att alliera sig med. Ingen gillar aztekerna, typ.

Jag tillåter mig till att vara skeptisk till att någon irrationellt utopisk rörelse kan förskaffa sig politiskt inflytande utan att komma på något sätt att skaffa stöd från medelklassen, grundat i dess egenintresse. Där önsketänkte Alinsky. Eller lurade medvetet.

Jag får väl dra min käpphäst igen, att den materialistiska grunden för det långvariga och massiva politiska stödet i Sverige för massinvandring baserat på ordmagiska floskler om "allas lika värde", var utförsäljningen av hyresrätter till bostadsrätter som i ett slag under ett årtionde skapade en röststark och verbal grupp, med stor självbedragande förmåga, med gemensamt ekonomiskt egenintresse av en snabb befolkningsökning. Tillsammans med Alinskys svärmarkategori bildade de en ohelig allians med majoritet. När det inte alltid gick, så genom ett frikostigt gödslande med mera ordmagi, tom moralism och ridande på höga hästar.

Att det finns nyttiga idioter, dvs libertarianer, som hängde på, utan att vare sig egentligen tillhöra Alinskys svärmare eller hade egenintresse i saken är inget konstigt. Viljan att hänga på the band-wagon är normalt. Men Ayn Rand-kramarna skulle heller aldrig ha fått något politiskt inflytande utan att synka med något medelklassens egenintresse.