Citat:
Förutom att Stan "Silent Sam" Kroenke som äger Kroenke Sports & Entertainment (där Arsenal med fler sportlag ingår) inte är jude. Han är Lutheran och av tysk-amerikansk härkomst. Kroenke är förövrigt ingift i icke-judiska och fruktansvärt egoistiska Walton-familjen.
Liverpool ägs Fenway Sports Group LLC (Fenway äger även Boston Red Sox) som till 40% ägs av engelsk-amerikanska John W. Henry med familj. De är inte heller judar men episcopalians. Hans affärspartner Thomas C. Werner (som är jude) äger omkring 20%. Resterande av ägarna av Fenway är förnäma wasp-familjer, judiskt finansfolk, amerikansk-italienska företagare , förmögna svenskättlingar (!) och ett par sportstjärnor och kändisar inom sportscenen så som Maverick Carter (han är svart). Även James Lebron är en av delägarna. Den som det är mest pinsamt för John W. Henry eftersom han skall representera den "fina", "seriösa" och "rena" sidan av sporten. Nu ber han om ursäkt.
https://www.youtube.com/watch?v=-7ehhoj_SV4
Om du tittar på de andra ägarna till de andra lagen du inte nämnt. Manchester City F.C ägs av emirati Al Mubarak familjen. Tottenham Hotspur F.C ägs av brittisk-judiska Daniel Levy. Den katolsk-italienska Agnelli familjen (FIAT) äger Juventus. Inter Milan ägs av en rik kinesisk miljardär i Nanjing. FC Barcelona och Real Madrid CF är snorförmögna sportföreningar. Krisande A.C. Milan sedan två år tillbaka av gamfonden Elliott Management Corporation som leds och grundades av judisk-amerikanska finansmannen Paul Singer. Till och med Fox News kritiserar dem för deras rovdjurskapitalism. Tanken var antagligen att Elliott skulle sälja av sitt innehav om "Super League" hade gått igenom.
Till sist. Atlético Madrid ägs till 51% av katolsk-spanska Marbella-baserade Gil y Gil familjen. Drygt 1/3 ägs av en israelisk affärsman och resten av spanjoren Enrique Cerezo. Gil y Gil familjens överhuvud var politikern, sportchefen och miljonären Jesús Gil (avled 2004). Han var en kontroversiell rik affärsman och politiker med explicita Franco-sympatier. Wikipedia om Jesús Gil är värd att läsa om - det var alltså en person med en rätt "wild and crazy" mentalitet;
https://en.wikipedia.org/wiki/Jes%C3%BAs_Gil
Jesús Gil var Marbellas borgmästare i 11 år. Han gjorde det till en välkomnade plats för allt från judar till rika ryssar till francovänner till svenska pensionärer till skatteflyktingar - en underlig blandning. Samtidigt drev han ut fattiga, hemlösa, prostituerade och migranter (i synnerhet afrikaner) från staden. Han bär mycket av ansvar till varför Marbella är det vattenhål för rika människor som det är idag. Metoderna var dock tvivelaktiga och oftast oetiska. Kanske en föregångare till Bolsonaro? Atlético Madrid är förövrigt ett rätt udda lag med en kriminellt belastad "ultrahöger-orienterad" fanclub. Laget gillas dock av utlänningar, amerikanska kändisar, israeler och spanska kungafamiljen. Jesús son Miguel Ángel Gil Marín sägs vara mer i linje med den nuvarande ordningen.
Han har fel om Kroenke religiösa bakgrund. Det andra stämmer men Werner är en minoritetsägare i Fenway. Allt detta kan läsas på wikipedia eller enkelt googlas. Det är inga hemligheter. Sedan tycker jag inte att detta kan ses ur en "judisk vinkel". Det är mer ett gäng affärsmän som vill tjäna pengar och majoriteten av ägarna i de olika lagen är inte judar. Det är en blandad grupp affärsmän där pengarna uppenbarligen har styrt. Vad som är snart är att vi kommer se allt mer amerikanskt, arabiskt och asiatiskt ägande av europeiska fotbollsklubbar. Även stora bolag går idag in i klubbarna. I USA äger till exempel anonyma Comcast NHL-laget Philadelphia flyers. I just det här fallet med Super League var också JP Morgan Chase & Co involverade. Många fans vill ha självständiga ägare. Hur kul är det om ens favoritlag är ägt av Telia?
Liverpool ägs Fenway Sports Group LLC (Fenway äger även Boston Red Sox) som till 40% ägs av engelsk-amerikanska John W. Henry med familj. De är inte heller judar men episcopalians. Hans affärspartner Thomas C. Werner (som är jude) äger omkring 20%. Resterande av ägarna av Fenway är förnäma wasp-familjer, judiskt finansfolk, amerikansk-italienska företagare , förmögna svenskättlingar (!) och ett par sportstjärnor och kändisar inom sportscenen så som Maverick Carter (han är svart). Även James Lebron är en av delägarna. Den som det är mest pinsamt för John W. Henry eftersom han skall representera den "fina", "seriösa" och "rena" sidan av sporten. Nu ber han om ursäkt.
https://www.youtube.com/watch?v=-7ehhoj_SV4
Om du tittar på de andra ägarna till de andra lagen du inte nämnt. Manchester City F.C ägs av emirati Al Mubarak familjen. Tottenham Hotspur F.C ägs av brittisk-judiska Daniel Levy. Den katolsk-italienska Agnelli familjen (FIAT) äger Juventus. Inter Milan ägs av en rik kinesisk miljardär i Nanjing. FC Barcelona och Real Madrid CF är snorförmögna sportföreningar. Krisande A.C. Milan sedan två år tillbaka av gamfonden Elliott Management Corporation som leds och grundades av judisk-amerikanska finansmannen Paul Singer. Till och med Fox News kritiserar dem för deras rovdjurskapitalism. Tanken var antagligen att Elliott skulle sälja av sitt innehav om "Super League" hade gått igenom.
Till sist. Atlético Madrid ägs till 51% av katolsk-spanska Marbella-baserade Gil y Gil familjen. Drygt 1/3 ägs av en israelisk affärsman och resten av spanjoren Enrique Cerezo. Gil y Gil familjens överhuvud var politikern, sportchefen och miljonären Jesús Gil (avled 2004). Han var en kontroversiell rik affärsman och politiker med explicita Franco-sympatier. Wikipedia om Jesús Gil är värd att läsa om - det var alltså en person med en rätt "wild and crazy" mentalitet;
https://en.wikipedia.org/wiki/Jes%C3%BAs_Gil
Jesús Gil var Marbellas borgmästare i 11 år. Han gjorde det till en välkomnade plats för allt från judar till rika ryssar till francovänner till svenska pensionärer till skatteflyktingar - en underlig blandning. Samtidigt drev han ut fattiga, hemlösa, prostituerade och migranter (i synnerhet afrikaner) från staden. Han bär mycket av ansvar till varför Marbella är det vattenhål för rika människor som det är idag. Metoderna var dock tvivelaktiga och oftast oetiska. Kanske en föregångare till Bolsonaro? Atlético Madrid är förövrigt ett rätt udda lag med en kriminellt belastad "ultrahöger-orienterad" fanclub. Laget gillas dock av utlänningar, amerikanska kändisar, israeler och spanska kungafamiljen. Jesús son Miguel Ángel Gil Marín sägs vara mer i linje med den nuvarande ordningen.
Han har fel om Kroenke religiösa bakgrund. Det andra stämmer men Werner är en minoritetsägare i Fenway. Allt detta kan läsas på wikipedia eller enkelt googlas. Det är inga hemligheter. Sedan tycker jag inte att detta kan ses ur en "judisk vinkel". Det är mer ett gäng affärsmän som vill tjäna pengar och majoriteten av ägarna i de olika lagen är inte judar. Det är en blandad grupp affärsmän där pengarna uppenbarligen har styrt. Vad som är snart är att vi kommer se allt mer amerikanskt, arabiskt och asiatiskt ägande av europeiska fotbollsklubbar. Även stora bolag går idag in i klubbarna. I USA äger till exempel anonyma Comcast NHL-laget Philadelphia flyers. I just det här fallet med Super League var också JP Morgan Chase & Co involverade. Många fans vill ha självständiga ägare. Hur kul är det om ens favoritlag är ägt av Telia?
Poängen är att det faktiskt ses "ur en judisk vinkel" och att det tydligen finns stort judiskt ägarinflytande över de flesta Super League-klubbar, vilket du själv redovisar. Du gör vidare ett misstag när du essentialiserar fotbollsklubbsägande å ena sidan och ägarkollektiv å den andra. Det finns uppenbar skillnad på motivation och organisation, som alla kan se.
Låt mig förklara, med Machesterklubbarna City och United som exempel. Den förra är ägd av Sheikh Mansour och Förenade Arabemiraten, den senare av familjen Glazer, för att förenkla. Glazers har plockat ut tiotals miljarder ut klubben de belastat med lån efter att ha köpt den mot dess egna tillgångar, med JP Morgan-finansiering. Man City har bestraffats av UEFA för att Mansour har myglat med reglerna och pumpat in FÖR MYCKET pengar till spelarköp och utveckling av klubben. Den ena klubben har blivit en global ikon från relativ blygsam status, den senare lever fortfarande på ångorna av sina legendariska tränare Sir Alex Ferguson och Sir Matt Busby och romantiken från 60-talet och tidigare. Man City är ett projekt att köpa politisk soft power med oljepengar, Man United är reducerad till en kassako, köpt med lån tagna mot den egna mjölken. Det är all skillnad i världen för lagens fans och när Man Uniteds gamle stjärnsspelare och TV-kommentator Gary Neville talade om ägare som "scavengers", så var det knappast Mansour han talade om. Eller oligarken Abramovich, för den delen. Att köpa in sig i europeisk fotbolls glamour och status är en sorts handling, att belåna och profitera på dess romantik, en annan.
Det fungerar inte heller att kategorisera ägande eller inflytande efter ursprung, som om detta är monolitiska, kvalitativt jämförbara block. Det är bara att se på politik för att se skillnaden mellan ingruppers agendakoordination och våldskapital. Finns ens en amerikansk "WASP-elit" i meningen funktionell lobbyism i gemensam sak?
Det intressanta var dock hur europeiska pampar när det kom till skarpt läge i det här fallet, var redo att ta till alla möjliga brösttoner om kontinuitet och autenticitet - och hur snabbt den nationella samordningen fick den globala att haverera. Fotbollen som spektakelsymbol för något genuint, lokalt europeiskt fungerade för att få JP Morgan att be om bokstavlig ursäkt. Makt stod på spel och makt vanns. "Kapitalismen" som urkraft visade sig vara en fiktion, för den som inte förstår hur saker fungerar. Vilket är intressant. Pengar tjänas i grupp och i längden finns inga postidentitära eliter.
__________________
Senast redigerad av oyto 2021-04-25 kl. 09:01.
Senast redigerad av oyto 2021-04-25 kl. 09:01.