Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Om man googlar lite på vad slags frågor den filuren tycks vara engagerad i så framstår bilden av en semitisk aktivist. Boomertagningen om det antisemitiska public service förstärker det intrycket (och nej, svensk media har aldrig varit antisemitisk - däremot har man kanske inte alltid varit filosemiter).

Hans kritik mot public service bör därför tas med en stor nypa salt.

Verkligen, och SÅ jävla viktig är han och hans erfarenhet kanske inte. Han tycks vänta sig att det här ska slå ned som en bomb med erbjudanden om stora intervjuer i alla våra största tidningar (utom AB). Att dela med sig av dessa unika vittnesmål i alternativa media vill han ju inte.

Hans namn får mig att tänka på överläkare Sven Román, som ju gjort sig ett namn på att kritisera könsdysfori bland unga, ifrågasätta apatiska barn som fenomen samt kalla Covid tidernas värsta masshysteri.
Svenska media har varit lika antisemitiska som Socialdemokraterna som parti, dvs. inte alls.

En rolig parentes, så här på lördagkvällen. Samuel Schulman i en bokrecension i Expressen:

Riktigt avundsjuk blir jag när jag träffar ursvenskar. De känner till sin släkt från berättelser som traderats genom epoker av fred; eller så får de kyrkböcker att berätta. Själv kommer jag inte längre än till min farfars kusin i kraft av att denne hamnat i perifera historielägg. Bortom honom lägrar sig ett ogenomträngligt mörker ända till den bibliske Adam. Krematorieaska har inget att förtälja.

Salomon Schulman: Ett judiskt släkte av nunnor och nazister (Expressen)

Sug på den, ni. På något sätt gillar jag denne Schulman. Alex med samma efternamn: inte så värst. Salomon är välformulerad och verkar trygg i sin judiska identitet. Märk väl: avundsjuk på ursvenskar, men vilka anspråk i övrigt. Gosse. Kan ärligt talat inte avgöra hur allvarlig han är i något avseende i det citerade stycket. Ändå anar man att en stolthet över att den judiska berättelsen är en särskild sort. Och inte fan går det väl att ta reda på speciellt mycket om en vanlig svensk bondsläkt heller...

Jodå du kommer förvånansvärt lätt och snabbt ner till 1600 talet i någon del av släkten.
Det är en riktig ögonöppnare för hur hårt folk hade det bara för någon eller några generationer sedan.

Begreppet det vita privilegiet är en mycket grov förolämpning mot våra förfäder.

Hakelius är bra, fast jag tror inte att det är ungdomarna vi ska oroa oss för. Det är gårdagens ungdomar han beskriver, millenials, och de är vuxna nu.

Jag har sagt det förr, generationen som nu är i tonåren verkar vara trötta på, och reagera emot all PK som boomerlärare och föräldrar prackar på dem, vi har nog passerat peak PK.

Det finns få saker som gör mig så förbannad som när man pissar på vår historia och de svenskar som gått före, så jag håller med dig. Brukar försöka bära med mig att man får tänka på dem, och på kommande generationer, när det känns lite motigt i snålblåsten.

Men visst. Man får oftast reda på saker som dödsorsak och ålder vid frånfället, vilket säger en del om livet förr. Traderade släktberättelser tror jag dock inte att alla svenska släkter är begåvade med. Heller har vi ingen gemensam, stor berättelse som lever i det allmänna medvetandet i dag. Som vi alla vet är man praktiskt taget "nazist" om man uttrycker beundran för svenska bragder för länge sedan.

Jag får väl gardera mig och verkligen understryka att det alltså INTE är svenska folkets fel att så många svenskar inte känner stolthet och respekt inför vår historia.

Helt okänd, varför skulle någon tidning vilja intervjua honom? Han måste sitta på större avslöjanden då.


Sverige har faktiskt relativt bra förutsättningar för släktforskning med kyrkböcker och annat sedan Gustav Vasas tid.

Underligt att man kan fråga sig varför att den eviga offerkoftan aldrig går att plocka av en socialdemokrat.
Det demonstreras varje år mot den regim som styr och inga vettiga förbättringar för fosterlandet får någon luft.
Bara det samma gamla numera slentrianargumenterande som inte har utfört annat än en samhällsförstörelse av vårt kära Sverige!

Hur jävla dum får en röstberättigad vara?

Jo, jag vet, jag vet, men detaljerna! Stycket jag citerade är hämtat från en bokrecension. Boken som recenseras är en judisk släktkrönika där riktiga kändisar som Moses Mendelssohn uppträder. Schulman skriver att boken får Thomas Manns Buddenbroks med jättelikt persongalleri att framstå som en litterär miniatyr, eller vad det var. Schulman nämner att han knappt vet något om sin egen släkt, men den judiska erfarenheten delar han med personerna i den recenserade släktkrönikan.

Ska dock skriva att jag inte tror att Schulmans avsikt är att indirekt förminska det svenska med någon sorts spelad avundsjuka. Han är nog väldigt upptagen med det judiska. Gott så, och skönt att slippa vidare jämförelser. Tyckte bara att stycket ovan var kul.

Respekt och ära till förfäder är nästan det enda man ser i mina trakter i Kina i form av religion/övernaturligt troende. Det är en fin form av respekt och är egentligen ingen förfädersdyrkan, för att citera Wikipedia: "Förfädersdyrkan handlar alltså vanligen inte om dyrkan i samma betydelse som när man dyrkar en gud, en bodhisattva eller ett helgon, utan har mer gemensamt med den vördnad, respekt och omtanke som i dessa kulturer vanligen kommer också levande äldre släktingar till del. Kulturer som idag i hög grad praktiserar förfädersdyrkan inkluderar den kinesiska och många afrikanska, men även i länder som exempelvis Sverige lever spåren av förfädersdyrkan kvar i form av gravsmyckning och ljuständning."

Ja och friskolorna har ökat väldigt mycket i antal så utrymmet för de identitetspolitiska lärarna minskar kraftigt. Eleverna vet sitt värde och tar inte emot vad som helst.

Per Brinkemo formulerar i Bullentin det som många svenskar tar som en självklarhet men som nu faktiskt är hotat från flera håll.

”Man ska arbeta och göra rätt för sig och inte ligga andra till last.” Talesättet har uttalats av generationer svenskar, utan att någon har tvingat dem därtill.
...
De har uttalats av människor som råkar dela landyta och som alla har medborgarskap i samma nation, de har sagts av människor som är socialiserade in i en specifik samhällsidé. Meningen kan ses som en trohetsed mot Sverige och den idé som har varit bärande under hela folkhemsperioden.
...
Man kan tycka vad man vill om synsätt som har varit rådande i många årtionden. Men man kan inte förneka att denna tankefigur ligger djupt inpackad i den svenska folksjälen. Det är dessutom svårt att se denna trosbekännelse som något annat än en form av nationalism.

Nationalism?

Ja, faktiskt. Det citerade uttrycket speglar lojalitet, inte i första hand med världen i stort, utan med det ”Vi” som råkar dela landyta och något så abstrakt som medborgarskap. Vi inom landets gränser arbetar tillsammans för att vi ska få det bra som möjligt. Man förstår hur säreget detta samhällskontrakt är om man blickar ut över världen och jämför m
...
Den svenska modellen byggde på en globalt sett extremt homogen befolkning; ett folk med gemensamt språk, en tidig framväxt centralmakt, en gemensam religion att samlas kring. Det är några av de faktorer som skapade sällsynta goda förutsättningar för att bygga ett system med god förankring hos befolkningen.
...
Sverige är inte världen. Världen ser inte ut som Sverige. Vi behöver lära oss att alla i världen inte är svenskar och inte har våra erfarenheter. Vi är en plätt på jorden, gynnade i många avseenden och med en hel del att vara tacksamma över.

https://bulletin.nu/per-brinkemo-den...or-solidaritet

Undrar om han kommer få skit för detta så självklara att det handlar om nationalism