Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag vet inte om det stämmer som sägs att inte en enda medlem av Bidens kabinett är vit protestant. Alltså en fullständig inversion av dewn elitkonsolidiering som Turchin beskriver som grunden till den harmoniska epok som kulminerade på 60-talet. Då var det ju WASP-eliten som åtminstone från 20-talet blev MINDRE villig att dela med sig av makt och ämbeten, varpå de genomförde en stabiliserande politik med minskad invandring som dessutom syftade mot att återställa en tidigare demografi genom nordvästeuropeisk profil.

Detta var lyckligt för eliten själva, lyckligt för amerikanska befolkningen och lyckligt för USA som global makt. Samma sorts harmoni som väl trots allt råder i dagens Kina och är en enorm konkurrensfördel med ett neoliberalt imperium vars elit hatar och fruktar sin konstituerande befolkning. Inom eliten gifter sig nu påfallande många Bidens, Trumps och Clintons in sig i judisk ingrupp vilket väl i sig säger något om maktförhållandena.

En historisk förlaga att jämföra med är Sovjetunionen och länder i Östeuropa, där etnisk kamp inom eliten pågick i vågor och det visade sig att erövrad makt inte var säkrad makt.

Det är pesudovetenskap på alla plan, även metodologiskt. Dessa s.k. forskare ägnar sig med förkärlek åt kvalitativa studier, till skillnad från normal forskning som har fokus på det mätbara, kvantifierbara. Om en vettig och hederlig människa vill studera något försöker man vanligen göra det i form av skalor med siffror, även om det handlar om upplevelser, känslor och attityder. Vi kan t.ex. be människor som bor i ett område att på en skala från 0-10 fylla i en skala om hur trygga de känner sig. Man får acceptera att resultatet av undersökningen blir känsligt för hur frågorna är formulerade och vilka man frågar, men svaren går inte att ifrågasätta.

I en kvalitativ studie, vilket är en postmodern syn på vetenskap som idioter till journalister oh politiker pga sin obefintliga bildning och utbildning inte förmår skilja från riktig forskning, gör man djupare intervjuer med ett mycket litet antal människor som är utvalda genom s.k. strategiskt urval. Detta är urval är gjort så att man ska få med de åsikter man tycker är viktiga att fånga, och ska inte motsvara den grnomsnittligabefolkningen. Dessa få individer djupintervjuar man, för att sedan identifiera sådant som man uppfattar som viktiga åsikter, begrepp och föreställningar i det de intervjuade säger. De s.k. forskarna väljer alltså vilka människor de studerar, och sedan tolkar de efter eget huvud vad studiepersonerna egentligen säger. Resultatet blir därmed som forskarna vill, och det blåses upp som sanning i medier och tas på störst allvar av politiker.

Där har du den moderna forskningsmetodiken.

Det är pesudovetenskap på alla plan, även metodologiskt. Dessa s.k. forskare ägnar sig med förkärlek åt kvalitativa studier, till skillnad från normal forskning som har fokus på det mätbara, kvantifierbara. Om en vettig och hederlig människa vill studera något försöker man vanligen göra det i form av skalor med siffror, även om det handlar om upplevelser, känslor och attityder. Vi kan t.ex. be människor som bor i ett område att på en skala från 0-10 fylla i en skala om hur trygga de känner sig. Man får acceptera att resultatet av undersökningen blir känsligt för hur frågorna är formulerade och vilka man frågar, men svaren går inte att ifrågasätta.

I en kvalitativ studie, vilket är en postmodern syn på vetenskap som idioter till journalister oh politiker pga sin obefintliga bildning och utbildning inte förmår skilja från riktig forskning, gör man djupare intervjuer med ett mycket litet antal människor som är utvalda genom s.k. strategiskt urval. Detta är urval är gjort så att man ska få med de åsikter man tycker är viktiga att fånga, och ska inte motsvara den grnomsnittligabefolkningen. Dessa få individer djupintervjuar man, för att sedan identifiera sådant som man uppfattar som viktiga åsikter, begrepp och föreställningar i det de intervjuade säger. De s.k. forskarna väljer alltså vilka människor de studerar, och sedan tolkar de efter eget huvud vad studiepersonerna egentligen säger. Resultatet blir därmed som forskarna vill, och det blåses upp som sanning i medier och tas på störst allvar av politiker.

Där har du den moderna forskningsmetodiken.

Stämmer nästan. Det finns en. Pete Buttigieg är vit protestant. Och homosexuell.

Stämmer nästan. Det finns en. Pete Buttigieg är vit protestant. Och homosexuell.

I skuggorna i bakgrunden finns det givetvis en medveten subversiv plan. Men "fotfolket" är oftast inte medvetna om detta utan bara kör på utifrån egennyttan.

Och man kan onekligen fråga sig hur det gick till när den här dårskapen gjorde sitt intåg i universitetsvärlden. En upptrappning, skulle jag tro. Till en början allt mer specialiserade och bisarra forskningsområden inom etablerade ämnen. Därefter avknoppningar i form av postkoloniala studier, kritiska vithetsstudier och sedan, vips, så var vi här. Det mesta är ju pseudovetenskap, om än med överbyggnad i form av vedertagen metodik.

Men det som egentligen är mer slående är att det inte finns en enda representant för USA:s grundarbefolkning, vita anglosaxiska protestanter (WASPs). USA var faktiskt den första staten skapad av protestanter, grundlagd för och av dessa (med viss acceptans för det katolska Maryland). Fortfarande 1990 var nästan hälften av USA:s befolkning ättlingar till de som bebodde de 13 kolonierna. Alla tidigare presidenter, utom Kennedy, har varit protestanter.

Nu har de ingen i regeringen.

Det är därför inte så märkligt att förstå det federala-mediala-kapitalistiska hatet mot heartland.

Jag tror det är livsfarligt med en liten, extremt paranoid minoritetsgrupp som sitter på all politisk makt. Lägg därtill att de sitter där pga valfusk och att majoriteten vet att det förhåller sig så, och denna majoritet är dessutom beväpnad.

De signaler som har kommit från den nya administrationen tyder, föga förvånande, på att prio ett är att slå ner på oppositionen hänsynslöst — och då talar vi inte längre om extremister utan mainstream — vilket jag fruktar kan gå riktigt illa. Bidens insvärning som president såg ut exakt som det brukar göra i polisstater och det är det jag tror USA måste betraktas som nu.

Det ska bli intressant att se om den tolererade oppositionen kommer att bjuda något motstånd. Första testet blir om de fäller Trump i riksåtalsprocessen i nästa vecka, vilket mer och mer tyder på att de kommer att göra.

Tveksamt dock vad det amerikanska hjärtlandet har att sätta emot. Hela den kulturen är marinerad i liberalt rättighetstänkande. Beväpnad är den bara så länge regimen är bekväm med det. Religion värd namnet saknas också. Protestantismen uppstod ur maktstrider mellan kyrka och krona, men USA har aldrig haft någon krona, och utan monarkism blir protestantism bara en konstig teologisk anarkism (jmf. svensk protestantism som i praktiken helgade kyrkor åt Engelbrekt, Gustav Vasa och Gustav II Adolf - det är religion). USA har ingen inhemsk illiberal tradition, så det krävs att Europa kliver upp och vinner diverse strider innan någonting kan hända där.

Det kan bli intressant om USA-imperialismens upptrappning med banknedstängningar m.m. fortsätter. Det har ju inte bara skett i Sverige, utan även mot Österrikes identitärer och så vidare. Varken bankförbud för "vita suprematister", trubbig sociala medier-censur, historielösa antirasismmanualer eller "paranoid style"-konspirationsteorier är egentligen utformade med oss i åtanke. Det är metoder som har skapats för att vilseleda och kväsa en ganska enhetlig, anarkistisk amerikansk reaktion. Men det kan framtvinga en europeisk reaktion som är komplex och motsägelsefull på ett sätt som makthavarna inte förstår sig på. Min stora oro har hela tiden varit att vi européer, i synnerhet oppositionella européer, låter oss amerikaniseras, vilket skulle tillintetgöra den verkliga mångfald av berättelser och irrationella traditioner som är vår starkaste vapen.

Påpasslig ny singel från "vänsterartisten" Rome: https://www.youtube.com/watch?v=sAiIFGYaWuU

Tveksamt dock vad det amerikanska hjärtlandet har att sätta emot. Hela den kulturen är marinerad i liberalt rättighetstänkande. Beväpnad är den bara så länge regimen är bekväm med det. Religion värd namnet saknas också. Protestantismen uppstod ur maktstrider mellan kyrka och krona, men USA har aldrig haft någon krona, och utan monarkism blir protestantism bara en konstig teologisk anarkism (jmf. svensk protestantism som i praktiken helgade kyrkor åt Engelbrekt, Gustav Vasa och Gustav II Adolf - det är religion). USA har ingen inhemsk illiberal tradition, så det krävs att Europa kliver upp och vinner diverse strider innan någonting kan hända där.

Det kan bli intressant om USA-imperialismens upptrappning med nedstängda bankkonton m.m. fortsätter. Det har ju inte bara skett i Sverige, utan även mot Österrikes identitärer och så vidare. Varken bankförbud för "vita suprematister", trubbig sociala medier-censur, historielösa antirasismmanualer eller "paranoid style"-konspirationsteorier är egentligen utformade med oss i åtanke. Det är metoder som har skapats för att vilseleda och kväsa en ganska enhetlig, anarkistisk amerikansk reaktion. Men det kan framtvinga en europeisk reaktion som är komplex och motsägelsefull på ett sätt som makthavarna inte förstår sig på. Min stora oro har hela tiden varit att vi européer, i synnerhet oppositionella européer, låter oss amerikaniseras, vilket skulle tillintetgöra den verkliga mångfald av berättelser och irrationella traditioner som är vårt starkaste vapen.

Påpasslig ny singel från "vänsterartisten" Rome: https://www.youtube.com/watch?v=sAiIFGYaWuU