Början på ett mediakrig om mångkulturen?

VAD som väntar är väldigt uppenbart för ALLA som ids tänka efter. Den stora frågan är rimligen VARFÖR det har blivit såhär i Sverige. VAD driver PK-människor i Sverige? För mig är det obegripligt att så många helt LIKGILTIGT deltar i förstörelsen av ett potentiellt fantastiskt land.

Läst ytterligare en intressant makrohistorisk beskrivning av vår tid. Det påminner om Turchin, igen, även om det inte baseras på någon matematisk modell.

Författaren argumenterar för att samhället börjar likna medeltiden. I detta fall gäller det USA samt de ställen som gått längst i att imitera det landet. Tänk Sverige, men inte Finland eller Polen.

Today the richest 40 Americans have more wealth than the poorest 185 million Americans. The leading 100 landowners now own 40 million acres of American land, an area the size of New England. There has been a vast increase in American inequality since the mid-20th century, and Europe — though some way behind — is on a similar course.

These are among the alarming stats cited by Joel Kotkin’s The Coming of Neo-Feudalism, published earlier this year just as lockdown sped up some of the trends he chronicled: increased tech dominance, rising inequality between rich and poor

[...]

Kotkin is among a handful of thinkers warning about a cluster of related trends, including not just inequality but declining social mobility, rising levels of celibacy and a shrinking arena of political debate controlled by a small number of like-minded people.

The one commonality is that all of these things, along with the polarisation of politics along quasi-religious lines, the decline of nationalism and the role of universities in enforcing orthodoxy, were the norm in pre-modern societies. In our economic structure, our politics, our identity and our sex lives we are moving away from the trends that were common between the first railway and first email. But what if the modern age was the anomaly, and we’re simply returning to life as it has always been?

One of the peculiar features of the modern world is the shortage of labour, while the medieval era was characterised by mass underemployment, except in times of harvest, which is why land was so valuable relative to labour.

The industrial revolution increased the demand for labour and helped drive up wages, which rocketed in the 18th century, but with automation increasing numbers will be unemployed or underemployed; while government policies used to focus on creating work, the seemingly inevitable logic of Universal Basic Income reflects the fact that we may have to give up on that dream.

Along with income stratification, another pre-modern trend is the decline of social mobility, which almost everywhere is slowing (with the exception of immigrant communities, many of whom come from the middle class back home).

Social mobility in the US has fallen by 20% since the early 1980s, according to Kotkin, and the Californian-based Antonio Garcia Martinez has talked of an informal caste system in the state, with huge wage differences between rich and poor and housing restrictions removing any hope of rising up. California now has among the most dystopian of income inequality, with vast numbers of multimillionaires but also a homeless underclass now suffering from “medieval” diseases.

Unfortunately, where California leads, America and then Europe follows.

[...]

A caste system creates caste interests, and some liken today’s economy to medieval Europe’s tripartite system, in which society was divided between those who pray, those who fight and those who work. Just as the medieval clergy and nobility had a common interest in the system set against the laborers, so it is today, with what Thomas Piketty calls the Merchant Right and Brahmin Left — two sections of the elite with different worldviews but a common interest in the liberal order, and a common fear of the third estate.

[...]

Celibacy was common in medieval Europe, where between 15-25% of men and women would have joined holy orders. In the early modern period, with rising incomes and Protestantism, celibacy rates plunged but they have now returned to the medieval level.

The first estate of this neo-feudal age is centred on academia, which has likewise returned to its pre-modern norm.

[...]

A similar pattern existed in the United States, where each university was associated with a different church: Yale and Harvard with the Congregationalists, Princeton with Presbyterians, Columbia with Episcopalians. The increasingly narrow focus on what can be taught at these institutions is not new.

Similarly, politics has returned to its pre-modern role of religion. The internet has often been compared to the printing press, and when printing was introduced it didn’t lead to a world of contemplative philosophy; books of high-minded inquiry were vastly outsold by tracts about evil witches and heretics.

The word “medieval” is almost always pejorative but the post-printing early modern period was the golden age of religious hatred and torture; the major witch hunts occurred in an age of rising literacy, because what people wanted to read about was a lot of the time complete garbage. Likewise, with the internet, and in particular the iPhone, which has unleashed the fires of faith again, helping spread half-truths and creating a new caste of firebrand preachers (or, as they used to be called, journalists).

Most of us grew up in the industrial age of politics, when the great divide was over class and economics. But that is something of an anomaly — and the culture wars that were first identified in the mid-90s are just the return to normal, of people screeching at each other about their sinful beliefs.

[...]

Post-modern politics have also shaped pre-modern attitudes to class. In medieval society the poor were despised, and numerous words stem from names for the lower orders, among them ignoble, churlish, villain and boor (in contrast “generous” comes from generosus, and “gentle” from gentilis, terms for the aristocracy). Medieval poems and fables depict peasant as credulous, greedy and insolent — and when they get punched, as they inevitably do, they deserve it.

Compare this to the evolution of comedy in the post-industrial west, where the butt of the joke is the rube from the small town, laughed at for being out of touch with modern political sensibilities. The most recent Borat film epitomises this form of modern comedy that, while meticulously avoiding any offence towards the sacred ideas of the elite, relentlessly humiliates the churls.

The third estate are mocked for still clinging to that other outmoded modern idea, the nation-state. Nation-states rose with the technology of the modern day — printing, the telegraph and railways — and they have been undone by the technology of the post-modern era. A liberal in England now has more in common with a liberal in Germany than with his conservative neighbour, in a way that was not possible before the internet.

Nations were semi-imagined communities, and what follows is a return to the norm — tribalism, on a micro scale, but tribalism nonetheless, whether along racial, religious or most likely political-sectarian tribes. Indeed, in some ways we’re seeing a return to empire.

The common theme running through all these trends is the decline of the middle class, a group who were unusually strong in the industrial age but are struggling in the tech era. The mid-century United States may have been the best time ever to be the average man, although as always one form of equality clashes with another; egalitarianism between men went with reduced opportunities for women, as well as racial exclusivity.

The middle-class age meant the triumph of bourgeoise values and the decline of the middle class has led to their downfall, widely despised and mocked by believers in the higher-status bohemian attitudes. Now the age of the average man is over, and the age of the global aristocrat has arrived.

https://unherd.com/2020/11/the-age-o...class-is-over/

Vi har ett liberalt system och ett sådant system accepterar att människor får sparken för sina åsikter. Det har inte så mycket med Sovjet Unionen att göra även om jag förstår att sådant skrivs i ilska. Jag tycker inte synd om Ann Heberlein. Hon är en opportunist. För ett par år sedan gjorde sig Expressen på kultursidorna lustig över henne. Inför valet 2010 gick Heberlein med i Moderaterna. Inför valet 2014 gick hon med i FI och inför valet 2018 gick tillbaka till Moderaterna.

Ann Heberleins karriär är typisk för det offentliga Sverige. Hon var en vänsterliberal frilansjournalist på Bonnier tills hon kom in på forskarutbildningen. Heberlein harvade på Lunds universitet i ett decennium som lektor tills hon för ett par år sedan köptes ut. Nu kanske någon tror att det var för hennes åsikters skull som Lund gjorde sig av med henne men så var det inte. Man skulle kunna tro att Heberlein faktiskt ägnade sig åt att publicera sig i peer-reviews och ägnade sig åt undervisning men icke så.

Hon använde sin titel till att skriva debattböcker, självbiografier, manuskript och kolumner för de stora tidningarna. Detta accepterade hennes arbetsgivare trots att mycket av hennes aktiviteter skedde på arbetstid tills de inte gjorde det längre.

Ann Heberlein ville tjäna pengar på sina åsikter och hon tjänade mycket pengar på sina åsikter. MSM ägs av personer som är strömlinjeformade och ägnar man sig åt att bita handen som föder än får man inte vara kvar. Om Heberlein hade undvikt offentligheten hade hon varit kvar som lektor i Lund.

Däremot tycker jag synd om skolchefen/debattören/kändisen Hamid. Det är inte så att han är bortom synd. Han skröt i sitt nu nedlagda podcast på Lärarnas Riksförbunds hemsida om hur han falskeligen polisanmält föräldrar för förtal efter de anmält hans lärare till skolinspektionen. Hans syfte var att skrämma föräldrarna till tystnad. Detta noterade dock aldrig MSM. Att falskeligen polisanmäla föräldrar som gör anmälningar till skolinspektionen i syfte att skrämma föräldrar är faktiskt mycket mer allvarligt än att han för ett femton år sedan skrivit ned judar på Flashback. Hamid agerade i tjänsten när han polisanmälde föräldrarna och inte i egenskap av privatperson.

Det var när DN började dreva mot honom för gammalt näthat som Hamid karriär föll sönder. Om Hamid hade hållit en låg profil och inte försökt göra sig ett namn i offentligheten hade han varit kvar som skolchef eftersom media inte har resurserna att jävlas med vanligt folk för vad de skriver anonymt på sociala medier. Offentligheten i Sverige är farlig och där med bör man hålla en låg profil för att reducera sin exponering.

Ann Heberlein är inte den enda som fått gå från MSM. Kvinnan har fått många chanser och hon landade mjukt. Många har förlorat bra mycket mer än Heberlein. Utöver detta gillar jag inte Ann Heberleins åsikter så det kanske har betydelse för mina elaka ord. Jag gillar Adam Cwejman och den minimala grupp liberala dissidenter som idag skriver för lilla Göteborgs Posten bra mycket mer än jag gillar det här "kristna karriäristliberala" lägret som Heberlein tillhörde.

Har du någonsin läst en analys av Frida Stranne som NYT skrivit ett år tidigare? Det hon vill säga är att endast hennes åsikter är fakta. De som har en annan åsikt är lögnare eller har fel. Hon skriver detta för att hon får betalt för det. Om hon fick betalt för att skriva motsatsen hade hon gjort det. Jag måste dock säga att det är en konst att skriva tillräckligt intressant för att något skall lyssna på dig men tillräckligt ointressant för att du inte skall få någon emot dig. Det är många av de här offentliga personerna duktiga på.

Elegant sammanfattning.

För ordningens skull skall vi till att börja med separera sak och person.
Falska anklagelser och/eller anspelningar om emotioner har ingen plats i en saklig diskussion.

Vad som avsågs är den nuvarande praxisen att i dagens Sverige göra sig av med oliktänkande på samma sätt som i de forna Kommunistdiktaturerna.
En realitet på i stort sett ALLA arbetsplatser i Sverige.

Nya HR testet: Rätt värderingar ett krav för att få jobb, lille vän.
https://www.youtube.com/watch?v=bd_Oah-v3pA

Därmed är vi tillbaka i vänsterns dröm, där alla tycker lika, i realsocialismens himmelrike dvs. Sovjetdiktaturen.
Fast denna gång i det på ytan "demokratiska" Sverige.

Hans allvarsamt samlade vrede är legitim och det är mycket bra att han talar om folkrättsbrott och därmed går direkt till rätt nivå av svenskt anspråk. En rättslös del av befolkningen har rätten att göra motstånd och det är systemet som är skyldigt konsekvenserna. Det är en adekvat reaktion att hata och se som oförsonlig fiende den som inte erkänner ens människovärde på lika villkor och berövar rätten att föra talan.

Det räcker för nu gott att föra resonemanget om hat mot etniska svenskar, folkrätt och markera mot pliktförgätna åklagare och "vänsterns identitetspolitik". Men nästa steg, att faktiskt skapa en dynamik för att skydda svenskar, handlar minst lika mycket om att rikta vreden och de implicita hoten till de som hör till "högern" och profiterar politiskt och ekonomiskt på svensk oro. Nyckeln till ett funktionellt grupptryck är inte kritik mot politiska eller ideologiska motståndare utan faktiskt mot företrädarna som inte företräder.


Denna beskrivning stämmer förstås ytligt överens med vår tids attribut av extrem kapitalackumulation och nationalstaternas upplösning och underordning till en gränslös elit. Att tala om ny medeltid och neofeodalism ger kanske rätt konnotation till rigida kasters stratifiering och exploatering, till eliter och vasalleliter och ett universalistiskt värdegrundsanspråk likt den katolska kyrkans. T o m medeltidens volcels har en motsvarighet i dagens incels, den tidigmoderna tryckpressen i dagens internet.

Den relativt egalitära demokratin är en historisk anomali och det normala tillståndet liknar mer "medeltiden", verkar vara poängen.

Då har ju Turchin betydligt mer förklaringsvärde i analysen av hur eliter och folk skapas i konkurrens med andra grupper. Han använder begreppet "asabiya" som han lånat av den medeltida araben Ibn Khaldun för den gruppsammanhållning som är en nödvändig konkurrensfördel mellan och inom eliter och folkgrupper. Alltså en faktor i kalkylen som påverkar på det medeltida slagfältet i Nordafrika eller anglosaxiska England, men också rimligen i styrelserummet och partiavdelningen.

Om man talar om medeltiden så var det ju inte vara så att eliter existerade och förtryckte i ett vakuum, utan hade formats i dynamik med både undersåtar och yttre hot. Helt avgörande: Det existerade inte en enda elitindivid fri från sitt etniska kollektiv. T o m inom den kyrkliga eliten som ju var historiskt unik i sin överidentitära solidaritet, fanns nätverk och kraftfält av tillhörighet och klickbildning. Kardinaler och påvar representerade alltid i någon mån etniska kollektiv som samtidigt gav dem tyngd vid förhandlingsbordet.

Det talas ju mycket om en svekfull svensk elit som säljer ut sitt folk för en plats i Bilderberggruppen. Poängen är att denna svensketniska elit inte har den platsen kvar när det svenska folket ersatts av andra ingrupper. Den liberalt atomiserade, postetniska eliten är en myt. Det blir till att hoppas på att släppas in i andra etnolojaliteter, när man förbrukat det egna socioekonomiska etnokapitalet. Det är därför vi ser ingiften i en judisk etnicitet och kommer få se mer av konvertiter till islam framöver. Men också en elit som fyller funktionen som svenska företrädare till sin personliga vinning och gruppens fromma.

(min fetning)

Lite svårt att följa dig i dina komprimerade texter som kräver en del i nedbrytande för att sedan kunna expandera.
Med det fetade - för att gå på din krävande lakoniska men begreppstyngda väg - har jag tänkt på ibland: ett semitiskt folk av samma miljöursprung, samma böjda näsor för att skydda borrarna från sandvirvlar (samma princip som Darwins Härmfåglars näbbars naturutveckling alltefter elementens krav på Galapagosöarna ). Men då kvarstår frågan varför den ena kroknäsan blev skriftställare och den andra ägnade sig åt getter. Dessutom är ju båda slagen förhudsskärare för att förhindra destruktiva impulser för att istället bereda vägen till sublimare saker. Vilket i längden ger social framgång på annan bekostnad, bl a "djurets" språng som icke är att förringa. "Språnget" alltså. Men så olika blev utfallet ändå mellan juden och araben, mer än mellan juden och germanen/keltern.
Juden ser sedan ett tusen år på sin historiskt och genetiskt närstående granne araben med förakt, och tvärtom.
I sammanhanget tror jag på att förkovran föder förkovran och i anpassning till vinnande gäng att ansluta sig till och dra fördelar härur, är juden oslagbar. Araben däremot inte.
Islam kan endast breda ut sig på den judiska åsneryggen illusoriskt. Araben är och förblir en Onkel Sam för juden men ett vapen för honom häruppe i Högan Nord mot germanen. Den numera "liberale germanen", judens påhitt och verksamhet som blivit så framgångsrikt för honom i att omstöpa vilden till en medlöpare och skrämd oidentitet.

Dessa försök till inträde i andra etniska lojalitetsgrupper, genom konvertering, sker ju bl.a. bland kriminella. Vet inte hur vanligt det är än i Sverige men jag läste om detta någonstans, någongång, beträffande något annat land, eventuellt Frankrike. Man försöker att bättra på sin kriminella status och makt genom detta. Det är problematiskt när svenskheten ständigt dras i smutsen av såväl ras- och kulturfrämlingar som politiker och media samtidigt som en så dominant kultur som Islam växer sig starkare. Många förvirrade, svenska själar riskerar att dras mot mörkret i jakt på identitet och tillhörighet.

Om muslimernas erövring av det Gotiska Spanien

Drar mig till minnes denna intressanta postning som förekom som en läsarkommentar på den devianta sajten unz.com. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att faktagranska de källhänvisningar som anges i texten.


https://www.unz.com/tsaker/cui-bono-...omment-4252435

Om uppgifterna stämmer så kan tala om ett intressant exempel på massiv social ingenjörskonst i den högre skolan. Den tidigare härskande klassen goterna blev tillsammans med spanjorerna förvandlade till tredje klassens undersåtar som förbjöds att bära vapen och bl.a. föremål för slavhandel då de besatt det särskilt åtråvärda attributet blont hår.

Som ren randanmärkning var Ibn Khaldun rent etniskt sannolikt berb, men förstås "assimilerad" i en arabisk kultur.

Och ganska kritisk till det arabiska kulturella inflytandet i form av erövringar och förstörelse.

Ibn Khaldun och det arabiska är väl lite som Spinoza och det judiska? Fritänkare.

Romarrikets kollaps var ett trauma för västerländsk civilisation. Historiker har diskuterat de många faktorer som ledde till att Rom misslyckades som stat. En av var bosättningen av ett stort antal goter inom imperiet. Ibland invaderade goterna för att de attackerades av hunerna. De var flyktingar. När de bosätt sig inom riket, har de inte känner igen den romerska lagar, men skapade sina egna institutioner.

Sverige har tagit in flyktingar som bygger egna institutioner. Detta är den separatism som Macron varnar för. Sveriges regering verkar knappast ha förstått den fara som landet befinner sig i på grund av invandrare som inte har för avsikt eller medel att bli svenska.

Den som tar upp detta anklagas för att vara islamafob.

Godafton mina vänner och också mina ovänner.
Sitter tyvärr med en alldeles för ung whiskey och nytt positivt covidprov och fisloferar (!) över trådens inriktning och frågan vad faan som hände. Man tager vad man haver apropå wiskeyn.

Man brukar säga att det finns tre sorters människor. De som ser saker på väg att hända, de som ser de hända och de som undrar vad faan som hände.

I tråden har jag länge, ja i tio år, försökt se vad som är på väg att hända men nu står jag där och undrar vad faan vad det som hände. Egentligen. Känns sådär att bli lurad. Eller trollad.

Och svaret är att lögnen är numera förlåten. Ja till och med upphöjd till en dygd. Sanningen eller fakta är irrelevant utan det enda som betyder något är vad PK flödet accepterar. Och det är mycket.
Sanningen som var den grundpelare som åtminstone jag lutade mig emot är borta. Stulen.

Hur det kunde bli så här?

I en liberal värld kan var och en välja sin egen reality. Om det så är en virtual reality, ""Social media reality" eller verkligheten spelar ingen roll så länge finansieringen består.

Och det är där som kampen kommer stå. Hur kommer finansieringen bestå?

Mitt svar är helt enkelt att den inte kommer bestå.

Nästa steg i kriget om mångkulturen är att stänga av kapitalflödet.
Det innebär att sluta betala in till ett system som ser oss nettobetalare som fiender.

En skatterevolt helt enkelt. Jag tror det är det enda sättet att förändra synen på oss nettobetalare.

Och handen på hjärtat är inte det precis det som fick omkull romarriket?
Utgifterna för att behålla riket blev högre än intäkterna från riket?

Contingat