Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ja, det är liksom inget nytt. Det är ju inte så att någon vänsterliberal tomte i Sverige orkar bry sig om dessa "detaljer". Det är en mix av handelsstationer och återförsörjning-stationer. Båtarna gick runt Afrikas horn till Indien och stannade till vid dessa stationer. Kapstaden var en av de största stationerna av det här slaget. Sydafrika var egentligen den enda landsdelen av Afrika som Europa kunde kolonisera. Detta bottnar i bland annat Malaria och Europa hade ingen fungerande och standardiserad Malaria medicin förrän i mitten av 1850-talet.

Liberia grundades 1822 av amerikanerna och tanken var att skicka ex-slavar till Liberia. Från 1822 till 1843 skickades 4600 ex-slavar till Liberia. År 1843 var de inte fler 1800. De kunde röra sig mer än en någon mil från stranden innan de stötte på aggressiva stammar eller smittades av sjukdom. Som Ottokar skrev så sker huvudsakliga koloniseringen av Afrika sker mellan 1850-1950. Från 1945 (tidigare i vissa fall) påbörjas av avkolonialiseringen. Nederländska Sydafrika (1652-1806) sträckte sig aldrig utanför det som idag är Västra Kapprovinsen. Visst, det finns ett antal boer-kolonier utanför provinsen men dessa är mycket små och annekteras sedan av Storbritannien som de facto grundar Sydafrika.

Nu skall man ju inte sticka under stol med att Afrika under hundra år eller så var koloniserat med en hel del brutalitet men även en "antiimperialist" och "västkritiker" som jag själv fattar ju att man inte kan skylla alla Afrikas misslyckanden på västvärlden. Däremot så kan jag ju tycka att man bör investera i Afrika men men...


Det är inte så att liberalerna inte förespråkade assimilering in i de här löst definierade liberala principerna för trettio år sedan men du har så mycket intellektuellt mediokra och rädda människor i Sverige som inte klarar av att artikulera en position. Till exempel hävdar Magnus Ranstorp att du är typ "högerradikal" eller vad han nu skrev i sin rapport om du förespråkar assimilering och några dagar senare går han ut och kräver att muslimer skall assimileras om än att han inte använder ordet. Det är naturligtvis helt sanslöst men detta är konsekvensen av ett fruktansvärt förvirrat debattklimat. När politiker pratar om "integration" menar de egentligen assimilering. Det enda invandrarna skall behålla är typ matkulturen och religiösa högtider men bara om de praktiseras på det sättet liberaler vill att de skall praktiseras.

Göteborgsposten är nog de enda som nu aktivt tar ställning för den här öppet assimilerade liberalismen och därmed slutar med de här förvirrade diskussionerna. För många år sedan försökte Adam Cwejman förklara detta på Axess och Timbro seminarium men det var att tala för döva öronen. I USA och Frankrike är det liksom glasklart vad det innebär att vara medborgare och vem som är amerikan. I alla fall i en formell mening även om det ser annorlunda ut i civilsamhället. Om politiker och media hade kört den franska eller amerikanska linjen hade de varit i en mycket bättre sits.

Ägarstyrning av tidningar o media är känsligt. Makt strukturerna underförstådda. Kejsaren förklarar för sin ställföretredare. Ställföreträdaren ger råd till de tillförordnade lydkungarna. Dessa låter i sin tur förmedla vad de tycker ska råda. Det går liksom inte o klampa in o säga att det är jag som köpt er, nu anser jag att tidningens policy är... Det testades på Metro.

Men i chefredaktörerna är också klämda i en kolegial sits. Skulle någon som tex Bert Willborg ha ringt upp o gett ett förslag på att ni kanske skulle ta o anställa denne... så fanns det få om ingen i Sverige som skulle säga nej på 90-talet. Gissar också att det är få som idag skulle våga säga nej till Robert Aschberg.

På olika sidor om mångkulturen – ett samtal två intellektuella emellan: omöjligt?

Nej, Klaus Bernpaintner från libertarianska Mises och Christer Mattsson från Segerstedtinstitutet har strålat samman här (avsnitt 125).

Det blir här smärtsamt tydligt varför man så sällan får dessa samtal eller debatter om mångkultur, invandring och närbesläktade områden, ty Mattsson (i egenskap av liberal och ”anywhere”) gör en väldigt slät figur. Man anar hela tiden att han säger en sak men menar en annan, att han egentligen håller med Klaus om att massinvandring inte är problemfri. Han går bort sig i massa öööhm och hmm och men, medan Bernpaintner är på hugget och aldrig försitter chansen att kräva sin opponent på ett tydligt svar.

Den sista halvminuten av podden är episk: Mattsson våndas över hur han ska svara. Tystnad. En klockas tickande på väggen är det enda som hörs. Till sist medger Mattsson att det nog inte går att ta in hur många människor som helst. Slut.

Ska inte återberätta hela samtalet utan bara rekommendera er att lyssna. Verkligen, gör det. Finns även på Spreaker hos Palaestra podd.

Det allvarligaste med kolonialismen var arvet med de konstgjorda gränserna och den därmed påtvingade mångkulturen. Plus skapandet av en inhemsk (södertörns-)elit, utan tekniska kunskaper men desto mer full av utopiska idéer, som tilläts ta över vid självständigheten. Med kända resultat.

Tablet är en tidning för av judar, för judar, om judiskt liv. Susanna Birgersson är jude. Expressen ägs av judiska finansfamiljen Bonnier och syftet med tidningen var "Expressen startades som motvikt till de nazistiska strömningarna i samhället. Ända från början har liberalism, tolerans och solidaritet varit Expressens kännemärken. Expressen står alltid på den enskilda människans sida mot övergrepp, förtryck och maktmissbruk.". Tidningens syfte är alltså att hindra svenskarna från att frigöra sig från livegenskapen under det liberala imperiet, hindra det från att börja verka för sina egna intressen och ständigt kräva att svenskarna gör eftergifter till judarna och säkerställa i första hand judiskt liv och judars intressen.

Intressant. Rekommenderas. Klaus börjar med att säga att han har en åsikt som var vanlig för 100 år sedan men som nu anses extrem och det handlar om självbestämmande. Att beslut ska fattas lokalt av de som berörs. De ska inte fattas i Stockholm, Bryssel eller New York. Han tar ett exempel: om en flyktingförläggning ska förläggas i en kommun utanför Stockholm och kommuninnevånarna vill säga nej till den så kan de inte. Klaus är tydlig med vad han tycker här och frågar Mattsson vad han tycker. Här börjar Mattsons ähum-ande. Han vågar inte säga vad han tycker. Det är något teknokratiskt, syntetiskt över Mattsson. Något distanserat. Hörvärt som sagt.

Ranstorp såg obekväm ut i SvT häromkvällen när han skulle sammanfatta sin kartläggning av högerradikalismen i Sverige med framtida terrorhot därifrån. Vilken otur han hade att den blev klar för presentation just i dessa dagar. Sällan har ett spektakel från en av Sveriges ledande terrorforskare mer avslöjande försökt balansera hoten från båda sidor. Hela en miljon kronor hade högeraktivister samlat in till sina stora organisationer via bitcoins ljusskygga möjligheter. Samtidigt kartlägger Johan Westerholm i Ledarsidorna.se - och faktiskt har Expressen börjat skriva om det också med tanke på judarna i Sverige, medan Aftonbladet tiger, sedan man läst Westerholm - hur tresiffriga miljonbelopp via skattebetalarna och SAP går till islamistiska organisationer i Sverige.

Christer Mattsson gör en osannolikt slät figur. Åsiktskorridoren har uppenbarligen lett till att vänsterliberaler mycket sällan har tvingats att bryta sina argument mot meningsmotståndare. Den här podden är den intellektuella motsvarigheten till när nordamerikas indianer på 1500-talet möter ett gäng européer med mässling. Ingen immunitet har upparbetats överhuvudtaget på grund av bristande exponering och hela systemet brakar samman.

Så är det. En annan liknelse är de ritualiserade kampsporter som förutsätter att kombattanterna är med på noterna och låter senseis mystiska handgrepp och svep resultera i angriparnas synkroniserade fall till marken. När mästaren låtit sig luras att detta faktiskt fungerar mot en MMA-slagskämpe, slutar det hastigt med bruten näsa, visar Youtube.

Det är ju så med svensk överhet, svenk offentlighet och svenskt kommentariat: liksom rullstolsbasketen i Paralympics är det inte bara det att friska, funktionella ben inte behövs - de är inte tillåtna. En korrekt analys av politisk spelteori och maktaktörer är inte bara inte syftet, det är det offentliga samtalets uttalade fiende.

Därav beskrivningen av "vänsterns identitetspolitik" som nationalisters "nyttiga idioter" som Guillou nyss lånade från Cwejman. En nyttig idiot är aldrig huvudmotståndaren, aldrig den existentielle fienden. Det är istället de som faktiskt insisterar på den europeiska folkrättens bokstavliga vita privilegium. Den verkligt normkritiska, antikoloniala maktanalysen av svenskt "mediakrig" får inte plats i media. Frågornas frånvaro är svaret.

Artiklar där skribenten själv inte riktigt förstår vad hon eller han egentligen säger är intressanta.

I en debattartikel i SvD (tyvärr betalartikel) avlossar diplomaten Ulla Gudmundsson ovetandes ett Sturmgewehr mot själva grundbulten i det moderna liberala credot, det om fri rörlighet, på gatorna i Leipzig 1989 formulerat som Freiheit reisen!



https://www.svd.se/avliva-myten-om-a...dgar-vara-vyer

Nej, vi behöver inte en värld med fri rörlighet för rovdjur och öppna gränser för parasiter för att få nya intryck och vidga våra vyer. Och det Sverige som blivit så skadskjutet av rovdjurs och parasiters fria rörlighet är verkligen inget att känna en hemlängtan till, och därmed faller mycket av drivkraften att resa ut i världen också.

För att travestera Magnus Uggla: Vafan skall man resa ut i världen för om man inte kan känna någon hemlängtan?

Jag tror ni missförstår den här intervjun och syftet med denna. Den f.d. läraren Christer Matsson är chef på Segerstedts institutet är en skattefinansierad institution vid Göteborgs universitet. Hans uppgift är åt statens räkning kartlägga högerextremism och uppfattningar staten inte gillar. Givet är såklart nynazisterna i NMR men de är inte särskilt många. Sverige har däremot mängder med människor vars uppfattningar är antisemitiska, antifeministiska, nationalistiska, konservativa, reaktionära, religiösa, invandringskritiska, islamofobiska, libertarianska och icke-liberala. Faktum är den överväldigande majoriteten i Sverige (även Christer Matsson) skulle kunna anklagas för att hysa uppfattningar som faller inom detta spektrum. I Sverige kretsar libertarianerna kring Timbro, Ludwig Von Mises, Bubbla, Frihetsfronten, Smedjan och allsköns studentorganisationer. Människor som röstar på till exempel Moderaterna och Kristdemokraterna har oftast ungefär samma uppfattningar som Jimmie Åkesson. Givet hur libertarianer talar idag så faller många av dem på Mattsson radar över "högerextremister".

Samtalet är inspelat av både Bernpainter och Mattsson. Vanligtvis är det Mattsson som leder den här typen av samtal och är passiv. De första tio minuterna är försiktiga. Bernpainter uttrycker en del uppfattningar som man kanske inte skall ge uttryck. Jag håller för egen del inte håller med honom men det är åsikter som artikulerats rätt säkert hade varit godtagbara idag. Bernpainter frågar Mattson menar med rasism och det vill absolut inte Mattsson svara på men sedan ger sig Bernpainter med sig och besvarar frågan på ett sätt som lätt kan tas ur sitt sammanhang i en rapport. Efter ungefär tio minuter så vrider Bernpainter samtalet ur händerna på Christer Mattsson. Istället blir det Bernpainter som intervjuar Mattsson.

Vi får veta att Christer Mattsson är folkpartist. Han anser att muslimer har så kallade "klan-strukturer" och ägnar sig åt klan-röstning. Enligt honom är inte Sharia kompatibel med svensk lagstiftning. Det är helt klart så att Mattsson anser att muslimer skall tvångsassimileras men han använder ordet integration. Vad Mattsson hoppas på är att muslimer (och antagligen invandrare) i stort kommer integreras in i någon form av form av svenskhet. Vilket jag håller med Mattsson om. Han har mer rätt än libertarianen.

Då och då hamnar Matsson i försvarsställning. Detta har att göra med att han inte vill besvara frågorna eftersom hans svar är problematiska för honom själv. Utläggningen om "sen-moderniteten" är spännande men inte ny. Vi har invandring på grund av processer bortom vår kontroll och att invandringens storlek inte har med politik att göra. Det är intressant men också en enkel tillrättalagd position. De flesta skulle nog förklara invandringen med politiska förklaringsmodeller och inte att "den bara uppstod" även om såklart teknologin och globaliseringen har möjliggjort invandringen.

Då och då släpper Mattsson garden. Vi får veta att han inte nämnvärt bryr sig så mycket om "homofoba" uppfattningar. Vi får veta att toleransprojektet faktiskt inte har så mycket med tolerans att göra och staten (och civilsamhället) sanktionerar mot människor med uppfattningar till höger..

Mattsson tycker att del av värdegrundspedagogik motverkar det som han skulle kalla för tolerans för olika uppfattningar. Vi med bakgrund i skolan vet att skolorna sällan ägnar sig åt värdegrunder överhuvudtaget. Det är omöjligt i ett klassrumssammanhang. Vi vet också att lärare i gemen knappast hyser vänsterliberala uppfattningar. Många är rent reaktionära i sina värderingar. Det finns också en hel del rasism bland lärare. Läraryrket är i stora drag ett arbetaryrke och många lärare är gifta med män och kvinnor ur arbetarklassen.

Mattssons argument för "hets mot folkgrupp" var bra motiverat. För egen del tyckte jag att Mattssons utläggning om skolungdomar är intressant. Han kallar dem "PK-ungdomar". Det vill säga medelklassbarn som tar snyggt avstånd från de "rasistiska" raggarna men vet att de inte skall ta avstånd från de "rasistiska" invandrarna. Istället är de tysta. Detta är också min upplevelse. Barn ur medelklassen vet vad de skall säga.

Du ser också det här vid universiteten - en ständig reproduktion av försiktiga liberala uppfattningar. Det skall sägas att dessa inte uttrycks för att medelklassungdomar inte är rasistiska - de uttrycks av självbevarelsedrift och en form av belöning. Detta har de senaste åren fått en intressant ramifikation - eftersom så många unga och unga vuxna ur medelklassen gör klassresor nedåt trots utbildning.

Mattson tror att de höga bidragen beror på att invandrarna kommer till Sverige. Detta är antagligen ett uttryck för hans egna rasistiska fördomar om invandrare. Jag är faktiskt förvånad över att han hyser den här typen av uppfattningar. Om en företrädare för Mises säger något sådant förstår jag det givet deras syn på staten men Mattsson?

Mot slutet pratar Mattsson om "anywhere/somewhere". Journalisten som Mattsson refererar till heter David Goodhart. Vi får veta att Mattsson identifierar sig med "anywhere" eftersom han nu mer har ett medelklassjobb till skillnad under de många år han harvade runt som lärare. Mattsson ger också uttryck för sina fördomar. Han har rest mer än "SD:are" och han bor i en storstad. Han har en doktorsexamen (som han tog mycket sent i livet). Tydligen har "anywheres" med inflytande än "somewhere". Detta är alltså ingenting nytt utan är rätt väl bekräftat i social och politisk forskning men om en Sverigedemokrat hade givit uttryck för den här uppfattningen är han eller hon klassificerats som konspirationsteoretiker.

Sedan berättar Mattsson att han vill bo med en liberal välutbildad medelklass och segregera sig från omgivningen. Det finns ett förakt för de lägre klasserna. Antagligen är han första generationens "medelklass". Dessa uppfattningar är vanliga hos dem som gjort en klassresa. En form av ständig ängslighet över sin egna sociala klass och sin egen position.

Mot slutet medger han att han nog inte vill att svenskar skall bli minoritet i Sverige. Detta är alltså en uppfattning som han i början av samtalet klassificerade som rasistisk. Sedan avslutas samtalet snabbt. Det framgår då att han är rädd för Bernpainter och tror att Mises är en form av våldsbejakande organisation. Det är orsaken till varför Mattsson är där - en intervju med en libertariansk extremist. Istället blev det Mattsson som intervjuades. Det som tonar fram är en rätt osäker och rädd person som har fastnat i 1990-talet och kan inte ta sig ur detta.

Jag måst säga att det är djupt problematiskt med att staten ägnar sig åt politiskt kartläggning av den här typen. Sveriges eliter har skapat en liberal åsiktskorridor som är så pass trång att till och med dem som skall upprätthålla den faller ur den. Det finns också en djup osäkerhet hos många om vad vi får säga och göra. Det haglar anklagelser och ressentiment i Sverige och runt om i västvärlden. Vi lever i en fruktansvärt obehaglig tid.

Jag såg inte sammanfattningen men jag snabbläste rapporterna om djurrättsaktivism, vänsterextremism och högerextremism. Kvaliteten var mycket låg och fokus låg primärt på högerextremism men inte så mycket på nynazister och det våldsbejakande men att människor uttrycker illiberala uppfattningar och att dessa är mainstream. För fem år sedan kunde staten hävda att om du förespråkade reducerad invandring var du en högerextremist men det är mycket svårare att göra samma sak idag. Detta är problemet med den här typen av rapporter - de följer inte med tiden.

Annars är islamismen intressant. I en demokrati måste människor få ha olika uppfattningar och det gäller även muslimer. Du har rätt att hysa reaktionära islamistiska uppfattningar i Sverige. Lagstiftningen är rätt klar men vad jag förstår finns det ett enormt tryck nu att tvinga fram en hård assimilering av invandrargrupper. Detta är ett projekt som kommer att misslyckas eftersom detta är ett projekt utan morötter och tolerans - utöver det faktum att den svenska synen på invandrare är rent rasistisk. Ju mer staten kommer "trycka på" ju längre ifrån glider invandrargrupper från det svenska samhället. Snarare behöver Sverige mer tolerans snarare än mindre. I Sverige verkar vänstern vara på defensiven nu när "assimilering" och hårda fängelsestraff är den nya trenden. Utan tvekan kommer de många problemen i Sverige bli större och djupare.

Jag läser själv Tablet och Forward utan att vara jude. Jag tycker faktiskt att Forward är riktigt intressant. Hur skulle du beskriva Max Blumenthal och Glenn Greenwald - de kritiserar ofta judisk identitetspolitik och Israel från vänster. Jag får faktiskt en bild av att det just nu råder en rätt stor splittring bland judar men också andra folkgrupper. Den lilla människan - vare sig den är jude eller icke-jude får inte längre ut så mycket av samhället längre. Det är för mycket osäkerhet. Det är för mycket splittrande och destruktiv politik. Du ser inte bara det här i västerlandet men hela den liberala världen. Det känns som den gamla liberala ordningen faller sönder och med den så ökar konflikterna mellan etniska grupper och inom de etniska grupperna.