Det var ett ganska intressant samtal mellan Judiska Centralrådets Aron Verständig och Nils Karlsson, tidigare miljöpartistiskt kommunalråd från Malmö.
Verständig gick ut med att Centerns stämmobeslut - om förverkligat genom lagstiftning - betyder slutet för judiskt liv i Sverige.
Vore det ett brott mot religionsfriheten, undrar statsradions journalist - eller snarare programledare - med det spännande namnet Katherine Zimmerman. Absolut, svarar Verständig som även hävdar att just ett brådskande avlägsnande av gossebarns förhud är ett oundgänligt inslag i den judiska religionen.
Karlssons tagning var den konsekvent liberala att moraliska principer, om de ska vara värda något, måste vara universella. Att inte tillfoga annan smärta är ett oomkullrunkeligt liberalt krav, "min frihet slutar där din kropp börjar", och menar att kränkning av individens integritet aldrig kan rättfärdigas av religiösa eller kulturella motiv. Att skära i friska spädbarns kroppar är helt enkelt illiberalt barbari.
Verständig kontrar att han vänder sig mot detta språkbruk och hävdar med emfas den intressanta uppfattningen att man inte skär i barn när man utför omskärelse på dem. Nåväl och hursomhelst är det i vilket fall som helst föräldrars rätt och plikt att uppfostra sina barn in i sitt kulturella sammanhang och i enlighet med sina religiösa övertygelser.
Karlsson kontrar med att det under inga omständigheter är tillåtet att uppfostra barn genom att tillfoga dem smärta. Tillfogande av smärta i samband med borttagande av den ogudaktikt anstötliga förhuden är oundvikligt.
Verständig tillgriper då den mest grundläggande av identitetspolitikens härskartekniker genom att rakt av underkänna "den andres" synpunkter. Jaha, säger Verständig, alltid är det oomskurna män som klagar och tar sig rätten att tala om för oss judar ... "och muslimer för den delen" (var han ju tvungen att säga) hur vi ska leva våra liv. Det är aldrig några klagomål från de omskurna, om det funnits sådana klagomål skulle debatten kanske sett lite annorlunda ut.
Miljöpartisten med trolig hemvist på autismstörningsspektrat framhärdar genom att hävda att om så bara en enda beklagade övergreppet som begicks mot hans späda penis vore illa nog, men nu är det faktiskt ganska många som beklagar sitt oblida öde att ha blivit offer för föräldrars ägarpretentioner över deras klena penisar. Faktum är, påstår Karlsson oundergivet, att det pågår protester i tämligen breda folklager och den så gruvligt illiberala sedvänjan att ge sig på att korrigera otillfrågade barns könsdelar och oskicket minskar bland alla folkgrupper, kommer det förnumstigt från Karlsson.
"Det hör inte jag", svarar Verständig på Karlssons tillkännagivande av hatfakta som är allt annat än kosher. Nej, inför potentater som Verständig med kumpaner inom högjudiska organisationer, råd och kommittéer klagar nog olyckligt förhudslösa för döva öron. (Det där med centralråd och centralkommittéer låter oroande bekant på något vis, vad är det de påminner om?) Och han vidhåller omskärelsepraktiken som en omistlig föräldrarättighet inom judiska familjer. Utan ommodellering av judiska småpittar kan inte judendomen överleva tydligen. Detta är så enormt centralt som identitetsmarkör att bruket omfattas av 90 % av svenska judar, ja faktiskt långt över 90 % och säkert så i resten av världen också. Efter detta ansåg Frau Zimmerman visst att det var dags att bryta.
Ja, så där lät det, ungefär. Det verkligt intressanta fyndet från Verständigs svada var detta: att av dessa "långt över 90 %" av svenska judar som praktiserar övergrepp på sina gossebarns genitalier är "de flesta sekulära". Det är en myt, enligt Verständig, att omskärelse är en grej för ortodoxa judar. Nu fick ju aldrig Filosofen Nils chansen att bemöta detta då ju rumsvakten bröt och kanske skulle han, om han fått chansen, lagt den liberala bollen i öppet hycklerimål. Någon annan kanske kommer att ställa den högst rimliga frågan hur en sedvänja som av
kulturella skäl praktiseras av sekulära
vuxna mot
barn så unga att de helt saknar förmåga till samtycke ska skyddas av den grundlagsfästa
religionsfriheten. Könsstympningen av judiska barn har i majoriteten av fall inget med religionsutövning att göra utan är en kulturellt betingad identitetsmarkör. Direkt från hästens mun. Så vitt jag vet finns inget i någon grundlag som ger ovillkorlig rätt att genom tillfogande av smärta identitetsmarkera andra.
https://sverigesradio.se/sida/artike...rtikel=7312708
Annie Lööf hade det för övrigt lite svettigt i Lördagsintervjun där hon skulle förklara hur just denna viktiga judiska identitetsmarkör på något sätt - fast den är tveklöst illiberal genom att kränka individens rätt till kroppslig integritet - ändå är förenlig med Lööfsk liberalism. Lika svettigt var det att förklara hur centerpartistiskt ignorerande av demokratiskt fattat stämmobeslut ändå på något sätt är just demokratiskt.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1366144
Blir spännande att se vad denna penisfejd får för konsekvenser. Håller med Baggebo att detta tvingar upp kombatanterna för mönstring och, skojigt nog, blir den sk liberala demokratin ofrivilligt skärskådad tillsammans med feministiska anspråk på skyddsvärdheten specifikt för kvinnliga könsdelar. Liberalismens universella förhud ställd mot tribalismens partikulära hudlöshet och feministiskt förminskande av mäns och kvinnors våld mot babypenisar.. Vem vinner priset den tjusiga begravningen i denna dödskamp tro?
