Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Vi avhandlar lite "Intellectual Dark Web", när vi ändå är igång. Det gillar ni väl också, eller hur. Ni går igång på Peterson, Shapiro och Rubin, visst fan gör ni det.

Gojen i sammanhanget, den groteskt överskattade nollan "Jordan Peterson", träffade för några dar sedan Viktor Orban och diskuterade invandring. Det skulle han inte ha gjort, genast rycker hans överordnade in som grindvakter:
https://twitter.com/EricRWeinstein/s...92251318849541


Såna här är de. Allihop. Så länge ni använder de här människorna som förebilder eller alibin så kommer vi aldrig framåt. Och ni kommer aldrig att tas seriöst.

Socialistiska vänsterskribenten Philip Giraldi har redan skrivit om det här på Unz Review. Enligt honom är det hela skräckkabinettet av kontra-jihadister, neo-konservativa, nyliberaler, Max-Stirner libertarianer, israeliska bosättarapologeter, talk-shows värdar från Fox News, krigssugna generaler, liberalkonservativa politiker osv.

https://www.unz.com/pgiraldi/edmund-...omment-3252154

Jag tycker att den här tankesmedjan har ett tydligt statement;


Vad det handlar (och som så tydligt skrivs) om är att bevaka den konservatismen som uppkom efter WW2. Det vill säga en konservatism som bygger på en nationslös nyliberalismen. Om jag förstår det rätt så vill de förstärka "civic-nationalism", vilket är en nationalism där det nationella reduceras till ett antal värderingar (den amerikanska konstitutionen) och flaggor. Tittar du på talarna är de många. Jag orkar inte räkna men de är säkert 45-50 talare.

Bland de jag känner igen återfinns; John Bolton (krig-krig), Tucker Carlson (Fox), Ofir Haivry (från den israeliska bosättarhögern), Claire Lehmann (liberal som skriver för judiska neo-con tidningen Commentary), Rich Lowry (National Review), Daniel Pipes (f.d. kontra-jihadist), Clifford May (vapenindustrin), Rebeccah Heinrichs (från en pro-israelisk evangeliska kristen tankesmedja) och Ryszard Legutko (från polska PIS och som tillhör den hårdaste anti-ryska falangen i partiet), .

https://nationalconservatism.org/

Om jag förstår det här rätt så handlar det här tredagars seminariet om hur (neo)konservativa i framtiden skall agera i en nationaliserad värld. Notera också att det är anglo-konservatism som de värnar om dvs. den konservatismen som finns i USA, Kanada (inte Quebec), Australien, Nya Zeeland och UK. Den europeiska konservatismen verkar de mindre intresserade. Förvisso framgår det i deras "mission statement" - att det är inte den som ska diskuteras.

De har bjudit in en representant från ledarpartiet från ECR. ECR är som bekant GOP:s röst i EU-parlamentet. Jag gissar på att Legutko är inbjuden eftersom han är anti-rysk men också för att PIS sedan EU-valet nu är den största partiet i gruppen medan Torys har krympt ihop till ett obetydligt parti med enbart fyra stolar. Vidare är UK på väg ur EU. Jag tror inte att de neo-konservativa som medverkar är intresserade av att lyssna på honom angående polska värdekonservativa socialpolitiken - utan mer vad han har att säga om Ryssland.

Bland de som deltar finns det också många som representerar israelisk nationalkonservatism. De förespråkar inte någon mjuk form av "civic-nationalism" men en etno-religiös nationalkonservatism. Sedan 1948 är den anglosaxiska konservatismen inbäddad i den israeliska konservatismen så det är inte så konstigt att israelerna bjuds in.

De som deltar på det här seminariet har som sagt inflytande att forma konservatismen i USA. Jag undrar vart de landar. Jag tror jag vet vart de landar men man kan tycka att de måste komma med någonting nytt. Det skulle vara underligt om de stod och stampade på samma plats som tidigare.

.................

En not i sammanhanget (som jag noterade nu) är att Burke Foundation har en rätt intressant vinkel.

https://burke.foundation/people/

Alyza Lewin som sitter i styrelsen för Burke Foundation var key-note speaker hos pro-israeliska och progressiva ADL
https://www.adl.org/never-is-now-2018-speakers

Det intressanta är att en del av de inbjudna till det här seminariet inte direkt är progressiva i åsikterna. I synnerhet inte Amy Wax. Det kan ju leda till en dålig stämning.

En inte alltför vågad gissning blir att det blir fler krig för Israel och öppna gränser.

Ja, det ser så ut. Tydligen ägnar sig Yoram Hazony och Claire Lehmann åt att bedyra att de är definitivt inte ”rasister” på Twitter. De blir beskjutna av både den europeiska/amerikanska (etno)nationalistiska högern och den identitetspolitiska vänstern. De har verkligen surrat sig fel vid masten. De är fruktansvärt dåliga på att spela det här nationalistiska spelet eftersom deras nationalism i princip uteslutande handlar om israelisk etnoreligiös nationalism. Om jag förstår Hazony rätt så vill han tillåta mer nationalism i västerländska länder och då främst USA men den får inte bygga på annat än den redan befintliga liberala nationalismen (flaggan och konstitutionen). Den får inte heller på något sätt utgöra ett hot mot den judiska minoritetens religiösa, etiska och kulturella identitet eller undergräva israeliska intressen. Således, tanken är att USA skall vara en multireligiös, multietnisk och multikulturell marknadsvänlig smältdegel med dåliga handelsavtal, öppna gränser och som stödjer Israel i alla väder – men där ”alla” underkastar sig flaggan och konstitutionen. Det är alltså inte någon substantiell förändring som Hazony vill se utan tanken är att de skall fortsätta på samma sätt.

Nu när jag läst mig in på Yoram Hazony får jag ungefär samma smak som vår husradikal Baggebo. Det här ”nationalkonservativa” projektet känns mycket tillgjort. För (paleo)konservativa, (höger)libertarianer och genuina nationalister är det här projektet mycket främmande. Du kan ta en sådan som Jordan Peterson. Han pekar på att kvinnor är hypergama (dvs. att de gifter sig uppåt). Detta är inget nytt utan är vetenskap som alla psykologer, ekonomer, statsvetare, marknadsförare, sociologer osv. känner till. Folk i gemen vet dock inte att det finns omfattande forskning på kvinnors beteenden. Det Peterson gör är att presentera en del av detta. Sedan skriker feministerna att han är ondskan personifierad. En konservativ lagd person hade naturligtvis konstruerat politik efter att just kvinnor är hypergama precis som alla västerländska samhällen gjorde fram till 1968.

Jordan Peterson säger däremot att vi bara skall erkänna för oss själva att beteendet hos kvinnor finns och säger sedan att unga män skall kamma sig, städa och skaffa sig ett bra betalt jobb. Ungefär. Det är sant för individen men från ett policyperspektiv är det ointressant. Så här fungerar ”manosfären” - de säger exakt samma sak som Jordan Peterson men de har gjort det i snart tjugo år nu och ingen av dem är prominenta och de förlorar också sina plattformar på de sociala medierna. I praktisk bemärkelse är de åsikter som framförs av Yoram Hazony meningslösa eftersom han anser (precis som Peterson) att de inte skall förändra policy. Enligt Hazony skall inte organisera våra samhällen enligt någon djupare nationalistisk princip annat än de som gynnar liberala och israeliska särintressen.

Jag måste ändå få försvara Hazony. Ingen kan lasta honom för att han håller Israel först. På samma sätt är han faktisk reciprok och anser att exempelvis Ungern har rätt till sin egen nationalism, och att den inte nödvändigtvis behöver likna den israeliska. Han har också uttryckt ett visst försvar för boerna och serberna i sin nyaste bok som jag tidigare refererat i tråden (se min signatur).

Han är ju lite av ett troll i det att han explicit använder europeisk etnonationalism/identitetsrörelse för att försvara Israel och judar. Det innebär inte att han ger oss något i utbyte, men det skapar en del kortslutningar i det politiskt korrekta samtalet. Plötsligt tar en privilegierad dessa förbjudna ord i sin mun och säger att det inte är något fel med dem.

Han gör det för att tjäna sina egna syften; i den mån det kan tjäna oss är det endast för att det förvirrar och handlingsförlamar de minst självständiga PK:iterna, vilket gör att den som är på alerten kan springa några cirklar runt dem och kanske klämma in nåt intressant i diskursen. Det mest intressanta jag sett i den vägen är att Expressens Malte Persson triggades igång av diskussionen (framlagd av den ganska klumpige Johan Wennström) och av bara farten började reda ut begreppen kring upplysning, förnuft, konservatism med mera (något han redan börjat göra tidigare, men Hazonys trollning gav en extra skjuts).

7 feb. 2019: Malte Persson svarar Johan Wennström om nationalism
22 apr. 2019: Malte Persson om upplysningen och dess vänner

En intressant aspekt av det här är att Perssons invändningar kan leda till en kritik av nationalismen från höger - eller en integralnationalistisk kritik av såväl statsnationalismen som den ofta naiva etnonationalismen (med tendenser till att bara vara liberalism + rasrealism). Dit går såklart inte Persson, men jag önskar att nationalister kunde plocka upp diskussionen där han lämnar den och kanske höja den till nästa nivå.

Jag har en pragmatisk syn på identitet. Jag är varken explicit motståndare till etnisk nationalism eller en explicit förespråkare av det. Jag menar att detta bör vara balanserat. Jag håller med Hazony när han skriver;


Kritiken mot Yoram Hazony är den som jag framfört. Han argumenterar för en form av kulturell nationalism, där flaggan, konstitutionen och möjligen värderingar är det som är det gemensamma. För honom själv argumenterar han för (etno)religionen judaism och där den judiska etniciteten är central. Varför då inte tillåta västerlandets folk konservera sin religiösa särart och sina många etniciteter? Det skall sägas att Yoram Hazony är israel och alla etniska och religiösa grupper tenderar att hålla hårt på det gemensamma. De har inte bara separata bönehus men skolor, sjukhus, jobb osv. Israel lägger mycket möda i segregera de olika etniska grupperna i landet från varandra. Även inom den judiska gruppen segregeras etniciteter och religiösa inriktningar.

Konflikten mellan Patrick Casey och Yoram Hazony handlar om just detta – där den förstnämnda säger att han vill att USA skall återgå till att bli en etnostat eller mer korrekt ”rasstat” (eftersom vita amerikaner är en blandning av olika europeiska etniciteter) – vilket sedan andra andranämnda motsätter sig. Har Casey en poäng? Tja, det tycker jag. Samtidigt är jag ingen vän av dogmatisk etnisk/ras nationalism. På det sättet är jag överrens med Yoram Hazony. Det skall sägas att jag inte läst Hazonys bok. Jag har bara läst recensioner av boken. The Intercept kritiserar den för lämna ute Palestinierna.

https://theintercept.com/2019/05/05/...ionalism-book/

Jag tror att när vi diskuterar nationalism så kommer vi hamna i en centralfråga: Behövs det universella principer för att konservera nationalstaterna. Således, ska vi ersätta den globala regelstyrda liberalismen med en global regelstyrd nationalkonservatism? Där de mänskliga rättigheterna skrivs om för att återspegla en ny nationalistisk världsordning? Tänker vi oss en av värld av nationalstater är lämnade ensamma att slåss för dem själva? Oyto är av den uppfattningen att det är varje folk för sig själv – att vi hela tiden skall söka efter egenintresse. Jag är inte överens med honom om detta.

Jag försökte hitta mer material om den här ”National-Conservative” debatten. Jag hittade ett par artiklar om det här seminariet. Det ser ut som alla är "oroliga" för vad det skall leda till.

https://www.nationalreview.com/2019/...ls-of-thought/
https://www.newsmax.com/ira-stoll/ca.../29/id/918022/
https://www.counter-currents.com/201...-conservatism/
https://www.unz.com/pgiraldi/edmund-burke-rides-again/
https://www.nytimes.com/2019/06/04/o...nch-trump.html
https://nationalinterest.org/feature...e-market-53172
https://www.theamericanconservative....pocalypse-gop/

Det verkar bli mycket spännande seminarium. Jag undrar hur (paleo)konservativa kommer ställa mig till detta. Sedan förstår jag inte varför Pat Buchanan, Paul Gottfried eller svenska Claes G. Ryn får vara med. Jag antar att de är för kontroversiella.


Nationalism är en överbryggande ideologi men det är meningslös utan en framåtskridande konservatism som bevarar det goda och förkastar det onda. Den nationalism vi ser i Europa är som du skriver en liberalism med antingen en explicit eller implicit (etno)nationalism. Detta besvarar varken praktiska samhällsproblem eller teoretiska problem i idévärlden. Sverigedemokraterna som parti är fullständigt meningslösa – eftersom de inte besvarar frågorna. Vi skall vara emot muslimer för att de tror på familj, folk och traditionella värden. Det är fruktansvärt. Partier som DF (Danmark) och PVV (Nederländerna) är idag marginaliserade eftersom de inte hade något att erbjuda väljarna. Det räckte med att S och Venstre tog över invandringspolitiken och så hade DF ingenting att tala om.

I Nederländerna är PVV en efterbörd från den kontra-jihadistiska (uppkom ur neo-konservatismen) epoken som tog för snart tio år sedan. Idag är de ersätta av Thierry Baudet parti ”Forum för Demokrati”. Jag lyssnade på libertarianska Bubbla inför valet 2018 där de intervjuade Gustav Kasselstrand - den unga mannen förespråkade i princip (ny)liberalism + (etno)nationalism. Debatten var rätt låg. Kasselstrand ville införa gratis tandvård (helt rimligt) och intervjuaren frågade då om det var statens ansvar att folk inte borstade tänderna. Behovet av tandvård har sällan med tandborstning att göra utan har att göra med andra problem. Jag kan tycka att Kasselstrand skulle kunna känna till detta. Nu gav Bubbla sitt stöd till Alternativ för Sverige. Själv tyckte jag att det var ett för vulgärt parti – en avsaknad av pragmatism, konservatism, tro, familj, småskalighet, försiktighet, logik men mer tröttsam ”invandrare begår brott” och ”släpp marknaden fri” argumentation. Även om vi förflyttar diskussionen från det praktiska och partipolitiska till idévärlden uppfattar jag att debatten rätt ointelligent. Den faller alltid tillbaka i ”individualism” – en sjukdom som undergräver västerlandet och har drivit fram liberalismen. En ideologi som bara kan ha uppstått i västvärlden och när den släpps fri är destruktiv.

En genuin fråga? Vad är ”integralnationalistisk kritik av statsnationalism”

https://en.wikipedia.org/wiki/Integralism

Jag är så smart att jag förstår allt som skrivs här.

Det är naturligt att de inte är med. Det enda som oroar mig är att Tucker Carlson är med. De vet att han är en populär figur och vill givetvis bara utnyttja honom, men att han ställer upp bland alla dessa neokonservativa och judiska extremister är märkligt. Jag har alltid bedömt att Carlson har stor integritet.

Hoppas det är en engångsföreteelse och att han inte fortsatt ger de här dårarna legitimitet.

Nej, han är inte reciprok. Han stödjer rasnationalism i Israel, men vägrar amerikansk kulturnationalism (Casey). Det var precis det jag illustrerade. Han är en helt otroligt jättenormal, supervanlig jude. Varken mer eller mindre.

Läs boken. Han gör faktiskt inte det. Jag fick Oyto att läsa den med viss uppskattning (se ovan). USA är ett särfall, som du väl vet, med gamla etniska grupper som har lösts upp i nya men ännu ej färdigformade folk. För vår del är hans stöd för Ungern intressantare.

Det är Dietrich Eckart som lägger de orden i Hitlers mun i en av dialogerna i "Der Bolschewismus von Moses bis Lenin":

TACK SOM FAN!

Du anar inte hur jag har gått och funderat på var sjutton det var jag hade läst det där. Jag har googlesökt, scannat trådar etc etc. Ingen framgång. Tills nu! Stort tack!

Schopenhauer, Kant, Goethe. Nu kan vi lägga till Burke på den listan också.