Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Nej. Han anser helt enkelt att det är osunt med en så stor medieaktör. Och han har ingen verkstad med full med fallfärdiga teoribyggen. Skälet till det är uppenbart -- han har jobbat för Bonnierföretag och vet av personlig erfarenhet att direktiven från Bonnier är icke-existerande.

Detta är för övrigt sättet på vilket man kan angripa Bonniers. Deras storlek, den storleken och dess med följande Stockholms-centrering innebär att de omöjligt kan göra ett bra jobb med lokala tidningar. Dessutom, och jag har tagit upp detta tidigare, så är DN oerhört svaga vad gäller utrikesbevakningen och då syftar jag specifikt på presidentvalet 2016. Deras rapportering var direkt undermålig och en så stor tidning som DN har ett ansvar mot landet att förhålla sig till verkligheten. i synnerhet då man vill framställa sig som Sveriges "paper of record". Detta är en oerhört svag punkt för Wolodarski. Han är så inkompetent och/eller färgad av ideologi samt möjligen sin religiösa tillhörighet att han är direkt olämplig som chefredaktör. Han kan inte försvara sig på denna punkt och då har vi inte ens nämnt hans 30-talsnoja v.g. valet i höstas...


Det finns ett ord för det som pågår och det är det inte utbyte.

Eftersom du pratar judar så kan det vara värt att nämna att när de pratar om förintelsen så är det ingen av dem som kallar det ett folkutbyte.

Det finns ett ord för att göra sig av med ett folk och för att göra sig av med en hel ras. Ordet är inte utbyte. Låt oss se om du kan klura ut vad ordet är.

Jag kan tänka mig att använda förintelse som begrepp för det som nu pågår över hela det vita västerlandet. Frågan är dock om inte förintelse är varumärkesskyddat av Guds egendomsfolk?

Ordet är folkmord.

Precis som Ottokar är inne på så måste det "grundas" med viss typ av sanningar innan en ny policy kan sägas få tillräcklig ideologisk resonasbotten för att kunna bli verkningsfull. Det måste därför inte nödvändigtvis handla om tvång, utan viktigare är att politiska beslut / policy är sakligt och moraliskt i linje med den publika sanningen / värdegrunden.

Tidigare i tråden var klimatet uppe som en potentiell utgångspunkt för dyl. publikt ideologisk omdaning. Men, det skulle lika gärna också kunna handla om redan nu uppenbara självklarheter som tex. den strukturella rasism som asylanter lider under; förfördelade skolresultat, arbetsmöjligheter och möjlighter till livsförverkligande - Eller som jag var inne på häromdagen: den interkulturellt kunskapsmässiga rikedom som asylantpopulationen faktiskt besitter och det demokratipotential denna kunskap skulle kunna omvandlas till i deras respektive hemländer.

Poängen är ju att svenskens kvasireligiösa övertygelse om vår egen och landets moraliska överlägsenhet inte alls måste utgöra något hinder. - Tvärtom! Det är en otrolig kraft som om den nyttjas rätt besitter en enorm potential.

Förenklat kan man säga att det handlar om att nyttja sin motståndares kraft mot honom själv (en vedertagen princip inom, mig veteligen, i stort sett all kampsport, men kanske i synnerhet inom japansk kampkonst, såsom aikido, judo och ju-jutsu).

I takt med att de större ungdomsgängen blir allt bryskare i sitt beteende och dessutom börjar avkräva även statsmaktens andliga frälse jizya kommer intresset och till slut också stödet för värdegrund™sriktiga, men alternativa, modeller att tillta. Teodorescu är väl, vilket ofta påpekats i tråden, mest av allt bara en söt badanka med ett efternamn omöjligt att stava till, vilket kort och gott betyder att förslag på lösningar (på problemet med expanderad jizya) likt det om sänkt straffålder till 13 år tids nog kommer te sig minst sagt passé...

Värdegrund™sriktiga återvandringsmodeller ter sig icke-intuitiva och motsägelsefulla utifrån (precis som Ottokar är inne på) den hegemoniska position som sossemaffian och bl.a. Bonnier fortfarande besitter. Deras ord må förkunnas och upplevas som om vore de utmejslade på stentavlor, men faktum är att vi lever mitt i ett paradigmskifte. Agendan om att störa homogenitet berör ju inte enbart demografi, utan även kulturella aspekter som tex. historisk syn. - Motkulturen växer likt ogräs, och vad som tidigare var tabu blir hippt och slutligen också koscher.

Beware of the Neon Nazis!
https://m.youtube.com/watch?v=hOYeo22PHFE

I förstone kunde man tro att Scherman var ett betalt alibi utsänt av Bonniers för att klaga litet för balansens skull. Det är ovanligt att judar kritiserar judar men här skulle man då visa på att sånt kan ske och att alla judar inte alltid sluter sig samman i allt.

Men det är nog äkta ilska från Scherman i detta fall för han fick ju sparken från en hög ledarfunktion i Bonnierkoncernen för ett antal år sedan.

I sak har Scherman naturligtvis rätt. Bonniers köp av Mittmedia innebär inte "bara" att alla deras tidningars ledarsidor ingår konformism på order av C-J Bonnier med släktingar utan också nyhetssidorna lär efterhand och växande bedriva likartad agenda genom den dolda indoktrineringens tekniker.
DN och Sydsvenskan är talande exempel på hur ledarredaktioner och nyhetsredaktioner smält samman tillsammans med kulturredaktioner i bestämda syften. Samma öde kommer drabba Mittmedias tidningar under sina nya ägare.

Då har vi gått varvet runt och därför återanvänds tidigare avfärdade argument för ökad invandring.

Idag kl 10:

Hur ska Sverige klara framtidens välfärd när allt färre ska försörja allt fler? Arbetsförmedlingen arrangerar ett seminarium i ämnet på Näringslivets hus 20 mars. I samband med seminariet presenteras rapporten ”Sveriges framtida sysselsättning”

https://www.altinget.se/kalender.aspx?id=12724

”

Invandring krävs för att klara sysselsättningen”
En skev demografisk utveckling i Sverige riskerar att leda till eroderad välfärd. För att motverka detta genom ökad sysselsättning krävs en högre sysselsättningsgrad för utrikes födda, samt nettoinvandring med inte minst arbetskraftsinvandring. Det skriver Mikael Sjöberg och Torbjörn Israelsson från Arbetsförmedlingen som under onsdagen presenterar rapporten ”Sveriges framtida sysselsättning”.

https://www.svd.se/invandring-kravs-for-att-klara-sysselsattningen

Återkommer i ämnet när jag läst rapporten.

Expressen fortsätter med normaliseringen av SD. Nu med en intervju med Charlie Weimers som gick från KD till SD

Och rubriken ger väl också skälet:

Tidigare KD-profilen: SD är nyckeln till Rosenbad
...
– Det som främst skiljer är att SD gjort en långsiktig analys av invandringens djupgående konsekvenser för det svenska samhället. KD pratar om migration enbart i termer om att det ställer kortsiktiga krav på våra välfärdssystem och att det kommer att påverka skattesatserna. Men man stannar där.

– Med den nygamla lagstiftning vi har nu indikerar prognoser att omkring 30 procent kommer ha islamisk tro i Sverige år 2050. Den som inbillar sig att detta inte kommer påverka Sverige i grunden är orealistisk menar jag. Det resonemang kan jag som sverigedemokrat föra. Hade jag fört det som kristdemokrat hade jag ställts inför skranket. Det är en avgörande skillnad.

https://www.expressen.se/nyheter/tidigare-kd-profilen-sd-ar-nyckeln-till-rosenbad/

Ja det är en avgörande skillnad som nu fått plats att luftas i Expressen.

Det var på tiden. Undra ingen varför det är OK nu?

Min rationella kompassnål står och snurrar. Nordpolen verkar ha försvunnit. Väntar med spänning på din avrapportering i tråden.

Varför skulle Bonniers hålla sig med utrikesbevakning? Studerar du informationen från Sanningsministeriet så ser du att de redan har långtgående samarbeten med den typ av nyhetskällor som Trump kallar home of fake news.

Jag tror varken "förintelse" eller "folkmord" är adekvata termer. Kanske är jag naiv, men jag tror inte våra fiender är ute efter att döda oss alla, eller att utrota vår ras. Att våra härskares febriga millenaristiska drömmar är skadliga för oss råder det emellertid ingen tvekan om:

Den 4 mars länkade Napoleon Snowball till en förbaskat intressant text om det västliga kulturarvet och de västliga eliternas frapperande ointresse för detsamma. Napoleon använde sig av begreppet etnocid för att förklara hur en generation förhindras överföra sin kultur till den kommande generationen. Det är sannolikt detta som är målet; att genom ett ljust, fräscht, teknokratiskt etnocid förgöra vår kulturella kontext.

Jag vill tro att en avgörande punkt i detta långsiktiga projekt var när Olof Palme lanserade sin vision om "det starka samhället".

Jag tror egentligen Palme ville väl; efter att ha studerat i USA och därefter rest runt i det stora landet i väst, blev han fullständigt förälskad i det han upplevde som en kreativ smältdegel, där invånarna för Palme framstod som friare individer än det gråa, kollektivistiska svenska folket.
Väl i maktposition, började han förverkliga sin vision om ett nytt Sverige: ett Sverige där individerna skulle frigöras genom att, om inte kapa, så i vart fall göras oberoende av alla de relationer (familjerelationer, relationer till hembygd, relationen till fosterlandet, etc) som låg i vägen för individuellt självförverkligande. Eftersom ju dessa relationer garanterar individer trygghet, skulle staten stärkas för att garantera den trygghet som landets invånare gav upp när de kapade banden med sin gamla kulturella kontext. Detta blev "Det Starka Samhället".

Min källa här är Henrik Berggrens Palme-biografi "Underbara dagar framför oss" (som för övrigt inte nämner riksdagsbeslutet om propositionen 1975:26 med ett ord. Märkligt.), jag hoppas jag inte helt missförstått Palmes vision, jag har inte som Ottokar studerat historia. Kanske Ottokar kan komplettera min kortfattade redogörelse?

Resultatet kan vi se idag: ett aggressivt nedvärderande av nationen, hembygden och familjen. I skolan får barnen inte lära sig särskilt mycket historia eller bildning, än mindre gamla visor och psalmer och andra folkliga kulturella uttryck. Kyrkan är reducerad till ett verktyg, kanske rentutav ett vapen mot de traditionella relationer som Palme ville nedmontera. Stora delar av våra urbana kulturmiljöer förintades redan på 60-talet. Vår gamla landsbygd rationaliserades under samma period till oigenkännlighet.

"Det starka samhället" har naturligtvis inte kunnat ersätta den organiskt framväxta känsla av kontext och kontinuitet som det rev ned.

Vad behöver vi för att finna tillbaka till den värld vi trivdes i, som vi kunde vila i, den värld som var vårt hem?

Jag har tidigare efterlyst unga akademiker som fullbordar en "marsch genom institutionerna 2.0", det vill säga konservativa och modiga personer som gör akademiska karriärer och kan väcka kärleken till djupare värden än konsumtion och som kan torpedera de "intellektuella" grundvalar, på vilka Palmes monsterstat byggdes. Jag sätter mitt hopp till dessa kommande generationer.

Förvisso är bollen redan satt i rörelse, men vilka i det nuvarande etablissemanget kan öka dess acceleration? Barrlings text om nationalskap var ju ett genombrott. Nu kan man faktiskt hänvisa till en etablerad akademiker, som erkänner vår kulturella existens! Men vem kommer lansera kärleken till bildning, till historia? När ska liksom svenska folkets intresse för Vendeltid väckas? För Frihetstiden? För Odysséen? För Aeneiden? Dick Harrison besitter onekligen kunskaperna som krävs, men jag tror inte han vågar använda dem.

Och vilken stridbar intellektuell statsvetar/ekonomtitan kommer lansera återvandringen som den stora win-winreformen?

Normaliseringen av SD i Expressen och den nyvakna problematiseringen av ohämmad invandring med en okontrollerad mångkulturellt Sverige som resultat gör att jag läser Adam Cwejmans ledare "Judarna i Sverige är just nu kanariefågeln i gruvan, de utgör lackmustestet på huruvida Sverige kan fungera som multikulturellt land." från 2017 på ett helt nytt sätt.

Svaret på frågan i Adams ledare är givet och har gått upp för allt fler.
Sverige kan inte heller för judarna fungera som ett multikulturellt land när över 30% av befolkningen är muslimer. En hel del Svenskar har tidigt dragit samma slutsats, att Sverige blir inte det samma med en för stor invandring, men har fram till nu blivit brunsmetade.
Adam skriver:

Denna göteborgsminoritet angrips nu av personer från den senast anlända ickekristna minoriteten. Av de två som anhölls för attacken mot synagogan kom en från Syrien och en från Palestina. En av dessa är släppt men fortfarande skäligen misstänkt. De kom både de senaste åren till Sverige och tillhör alltså våra senast nyanlända. Det första avtryck de lämnar i Sverige är av våld och skräck.
...
Judarna i just Göteborg var stadens första ickekristna minoritet. Trots församlingens ringa storlek, några hundra medlemmar, gjorde de avtryck i staden. Det gick så långt att staden kallades ”Judeborg”. Överallt i kulturlivet, bland företagen och inte minst inom politiken syntes de.
...
Göteborgsjudarna har, med råge, gett tillbaka till den stad, och land, som en gång välkomnade dem. De behöver nu något i utbyte. Något mer än solidaritetshandlingar och fördömanden av våld – vilka är viktiga, men alltid otillräckliga. De behöver skydd från ett hot som de inte ensamma kan, eller bör, freda sig emot.
...
De ska inte behöva anpassa sina liv och köpa sig sin trygghet. Det är den svenska politikens ansvar. Detta ansvar utsträcker sig till alla som lever och bor i Sverige. Tyvärr uppfylls det inte.

Judarna i Sverige är just nu kanariefågeln i gruvan, de utgör lackmustestet på huruvida Sverige kan fungera som multikulturellt land.
För det största hotet mot de svenska judarna är inte de förhatliga nazisterna (ständigt närvarande som de ändå är), det är personer tillhörande andra minoritetsgrupper i landet som invandrat med ett hat mot judar.

Men en sådan verklighetsbild passar inte in i det förhärskande narrativet: Det är inom majoritetsbefolkningen som förtryckaren pekas ut. Detta har vi lärt oss från den svenska samtidens antirasistiska ABC. Verkligheten är dock annorlunda.

https://www.gp.se/ledare/hatet-mot-judar-%C3%A4r-symptom-p%C3%A5-ett-st%C3%B6rre-problem-1.4947847

Det största hotet mot Judars trygghet i Sverige är alltså enlig Cwejman...ta-da... judehatande invandrare. Sverige och svenska politiker kan inte skydda en liten minoritetsgrupp mot en stor minoritetsgrupp.
Vad blir konsekvensen av den insikten?

Vi har en liten minoritetsgrupp som senaste 50 åren pissat på svenskar och svensk kultur och historia (Lomfors) men som nu upptäcker att det skvätter mest på dem själva. Nu ändras därför det mediala narrativet för sin egna grupps skull. Men bara därför.
Att Svenskar hela tiden utsatts för detta har inte rört dem i ryggen alls. Snarare tvärt om.
Men nu inser också många i denna grupp konsekvenserna för dem själva. Då men bara då byter man åsikt i mångkultur och migrationsfrågan.

VI ser liknande sak ske i USA. Men där är det inte invandringen som är hotet utan mångkulturen i sig.
Identitetspolitikens olika grupper vänder sig mot makten för att kräva makt. Samma maktmänniskor som använt sig av identitetspolitik för att skaffa sig makt får nu kanske inte helt oväntat konkurrens om "sin utsatthet" och makt.

Vad blir resultatet i Sverige av denna "nya insikt" i denna synliga grupp i närtid?

Det skulle kunna vara att till exempel vissa "etniska" skribenter gör allt för att minska invandringen.
Att SD ståndpunkt normaliseras. Att det blir viktigt att repatriera invandrare.
Och att minska identitetspolitiken innan den lägger krokben för deras egna grupps oproportionerliga maktutövning.

Det är detta vi nu ser ske. Det finns vissa eftersläntrare som inte fått memot men Adam Cwejman var tidigt ute och insåg vart vinden blåste.

Vindarna kommer nu från ett annat håll. Medieslasket smälter bort och en ny migrationspolitisk vår nalkas.
Allt i ett mediekrig där nu en part byter sida för sin egna säkerhets skull.

Låt oss använda denna oväntat allierade grupp för att uppnå vad VI vill.

Mål och medel skall aldrig förväxlas

Tack! Själv utgår jag från att alla trådläsare inte bara är medvetna om mina käpphästar vid det här laget, utan rullar med ögonen när jag upprepar dem - vilket nog är risken med att ha ett budskap som är rätt konsekvent över tid.

Men där ser man att så inte alltid är fallet. Det är också så en medvetet, uthållig viral upplysningskampanj helst ska fungera: Det är budskapen, narrativet och de retoriska greppen som ska få ett eget liv och gå hela varvet runt.

Rosenberg-intervjun verkar vara svår att hitta numera, sedan den efter flera år togs bort från Youtube.



Återvandringsidéen har hela tiden haft kritiker som misstar ändamål och medel. Att skapa en helgjuten (och sann!) berättelse om ett gigantiskt migrationsprojekt i en för Sverige och Europa gynnsam riktning, handlar förstås fortfarande om att ha ett partiskt, svenskt intresse. SYFTET är inte de återvandrande subjekten, utan de kvarvarande svenskarna.

Men omsorg om svenskar är inte samma sak som njugghet eller illvilja mot kretsloppsmigranterna. Hur dessa får det är inte huvudsaken, huvudsaken är att de kretsloppsmigrerar. Visst är det att föredra att inte betala något, eller så lite som möjligt - men varje kalkyl där det transfereras mindre pengar för att försörja samma familj i Puntland som i Piteå, är förstås fortfarande en vinst och inte en utgift.

Ja, nästan vilka fantasisummor som helst är på bordet om vi gör en komparativ analys med kostnaderna för Gürs eller Sanandajis miljonhövdade etniska bidragsproletariat över generationer. Den som föredrar att betala mångdubbelt mer i reda pengar PLUS alla oöverblickbara samhällskonsekvenser decennier framåt i tiden, hellre än att finansiera aldrig så tveksamma försörjningsprojekt i tredje världen - låter snålheten bedra visheten.

Det finns alltså en avgörande aspekt av att spela med husets pengar. Men dessutom verkar dessa kritiker ha väldigt svårt att inse vad som skulle hända med svenskars attityd till svenskt utanförskap när feelgood-reportagen från skönhetssalongen i Puntland blir del av samtalet.

Svenska skattebetalare kan ledigt försörja hundratusentals familjeförsörjare som arbetar med en uppsjö konstruktiva idéer över hela tredje världen (som ju faktiskt till stor del utvecklas till det bättre) - samtidigt som man sparar på hemmaplan. Det kan skapas en miljardrullande entreprenörsindustri som kommer lobba för mer. mer, MER pengar till nya projekt. Låt Rashid Musa bli näste Jan Emmanuel genom att dammsuga förorten på återvandrare till det egna Wakanda.

Att inte vilja ta till sig denna DYNAMIK med kumulativa effekter är inte det minsta rationellt. Det är att låta snålheten bedra visheten.