Citat:
Etnisk ömsesidighet mellan judar och svenskar kan företrädas av Janouch och Ekeroth.
Inlägget på Janouchs plattform berör en ångestfylld punkt som sällan berörs. Det finns all anledning för svenskar att vara tacksamma för Janouchs systemkritiska chutzpa. Svenne Dront och Lotta Dront har nämligen fortfarande inte återupptäckt sina naturliga ingruppspreferenser och sin etnokulturella självidentifikation utan behöver hjälp.
Jag hoppas gensvaret i Sverige blir ett annat än Jens Orbacks gnyende 2004.
Svenskarna behöver återetablera moraliska tabun runt etnomasochismen. Det bör vara treifer than treif att hålla på med svensk etnomasochism.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Treif
Inlägget på Janouchs plattform berör en ångestfylld punkt som sällan berörs. Det finns all anledning för svenskar att vara tacksamma för Janouchs systemkritiska chutzpa. Svenne Dront och Lotta Dront har nämligen fortfarande inte återupptäckt sina naturliga ingruppspreferenser och sin etnokulturella självidentifikation utan behöver hjälp.
Jag hoppas gensvaret i Sverige blir ett annat än Jens Orbacks gnyende 2004.
Svenskarna behöver återetablera moraliska tabun runt etnomasochismen. Det bör vara treifer than treif att hålla på med svensk etnomasochism.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Treif
Medan etnisk svekfullhet och otacksamhet då kan representeras av selektivt glömske Cwejman och sadistiske Rosenberg, där han satt tyst inför Åkessons etniska självförnedring. Och tysta SD-Bieler, som ju haft tillräckligt etnoalibi och hög profil att rätta Jimmie, när han förnekar existensen på lika villkor hos sitt eget folk, med hennes.
Hur var det nu med medrasismen (ett begrepp lanserat i DN av en debattör med kopplingar till en synagoga, vill jag minnas) med den judiska rassetanten som förnekade att svenskarna var ett "riktigt" folk på det sätt som judar förstås är?
Och hur skapas bäst det tabu du beskriver? Jo, genom att återerövra glömda begrepp som blåögd och Die Dummen Schweden, som händelsevis fallit ut språket just när de aldrig varit mer relevanta.
Alltså ett narrativ om att dra skam över den egna gruppen med sin dumhet och aningslöshet.