Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ännu ett bevis i raden att Socialdemokraterna lyckades bygga folkhemmet och folkrörelse-organisationerna, inte därför att Socialdemokraterna var överjävliga samhällsingenjörer utan därför att Sverige var kulturellt och etniskt homogent.

På den gamla tiden, mitten av 70-talet var det också så att Palme kunde säga att "vi ska ta emot alla", väl vetandes att "alla" inte kunde ta sig hit. Konflikterna var långt borta. Vietnam, Kambodja och sådana ställen, på tryggt avstånd från lilla socialdemokratihybris-Sverige.

Detta är ett ämne som inte har diskuterats i Sverige eller i Västeuropa. Intressant i artikeln är att ett inbördeskrig inte nödvändigtvis måste ske med vapen. Det kan även äga rum genom att en part har övertag inom media och samhällets myndigheter och institutioner och använder detta för att tillintetgöra motståndaren. Och då krig mycket bygger på att avhumanisera motståndaren är ju mainstreammedias jakt på oliktänkare och det unisont öppna föraktet för sd en krigsförklaring.

Nu ska man inte dra det för långt och säga att vi har ett slags inbördeskrig i Sverige. Men omfattningen för flera av de incitament för att ett sådant krig mer eller mindre ska uppstå är redan uppnådda. Får vi ett instabilt läge med konjunkturnedgång och därtill produktionsminskning med massarbetslöshet som följd, stigande räntor, en sprucken bostadsbubbla med mera blir det farligt. Då systemen krisar allt mer trots högkonjunktur förstår de flesta vad som sker om det blir sämre tider. Det mediala och politiska etablissemanget kommer naturligtvis att trappa upp sin hets mot de så kallade populistiska strömningarna, vilka i sin tur kommer att börja göra mer synligt motstånd. Den tredje parten, invandrargrupperna, där en stol del av dem är bidragsberoende, tänker knappast acceptera försämrade levnadsvillkor.

Jag misstänker att det här blir höstens eller nästa års snackis i mediekriget om mångkulturen. Försvaret för generös invandring in absurdum och de rätta värdegrunderna som ideologi har lett till en lågintensiv krigföring och destabilisering av samhällets sammanhållning.

På Nordfront återger en utav Motståndsrörelsens sköldbärare, som hade i uppgift att skydda demonstrationsdeltagare, det händelseförlopp som utspelades vid demonstrationen den 30 September. En sköldbärares betraktelser publiceras samma dag som Fredric Karén skriver krönika i Schibstedska Dagbladet, som hyllar såväl den egna förtalskampanjen som polismyndighetens agerande.

En samtidig läsning utav de båda ger föga förvånande bilden av en må hända tillspetsad, men sakligt återgiven betraktelse över händelseförloppet å Nordfronts vägnar. Samt, en judisk propagandaskrift som präglas utav sådana sedvanliga lögner och osanningar som de varit vida kända för ändå sedan Johannes 8:44.

Redan i det inledande skedet av Karéns sagolika berättelse börjar självmotsägelserna. Det är en grandios självbild som hävdas vilket är både symptomatiskt och karaktäristiskt för en narcissistisk personlighetsstörning. Självfallet talas det yvigt och brett om hur "medierna och myndigheterna värnar demokratin och rättsstaten", genom att med uppvigling och våld slå ned en grundlagsskyddad demonstration. Detta menar den judiska lögnpressen är berättigat, eftersom de förtalar demonstrationens arrangör som varande "antidemokratisk". Förfarandet bär alla kännetecken på en klassisk projektion.

När de talar lögn då talar de av sitt eget, för att parafrasera Johannesevangeliet. Alla som har bemödat sig med att läsa Nordiska Motståndsrörelsens partiprogram vet att de, under punkt 4, förklarar avsikten att införa direktdemokrati med beslutande folkomröstningar. Det gör gällande att när den judiska lögnpressen omtalar dem i termer av antidemokrater och framställer sig själva som demokratins försvarare, så är det i själva verket den ruttnande korrumperade parlamentarismen och den rådande judiska maktordning som avses, och inget annat.

Förstår man vad judendom är för slags religion blir dock deras projiceringar med ens fullt förståeliga.

Jag noterade att trådkändisen Dan Korn var gäst i gårdagens "Sverige".

I slutet av inslaget frågade man Dan Korn

Först rullar han skrattandes ut sina skruvlockar och säger "det här är min identitet".
Sen säger han att så länge man lär sig språket och kulturen är man svensk.

https://www.svtplay.se/video/1543792...ar-1900:pla:lp

Jag vet inte vad Korn är för en filur, egentligen.
baggebo1 har här i tråden kommit med intressanta synpunkter

(FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen?



Jag har även noterat att flera svenska skribenter och journalister, bl.a. Ivar Arpi och Niklas Svensson, har den senaste tiden deklarerat att de tänker sluta vara så aktiva i sociala medier, just p.g.a. nivån. Kan det vara en kraftsamling i och med valåret?

Ja undrar om det någonsin existerat ett sådant högmod och arrogans någonstans någonsin? Romarna hade ju i alla fall vettet att alltid vara halvt vettskrämda av potentiella fiender. Ännu 2014 hörde man argumentet, i MSM likväl som i den privata sfären, att den lilla rännilen (några promille per år) av invandrare som kunde ta sig till Sverige aldrig skulle göra någon som helst skillnad, utom till det positiva, genom att snabbt bli svenskar, samt vara evigt tacksamma för att få städa åt svenskarna. Det var/är som folk inte har ögon att se med. Masspsykos.

Anna D kör en sedvanlig Anna D och pratar till 99% mångkultur utan att ta ordet mångkultur i sin mun eller på sitt tangentbord. Nedan en redovisning om hur den S-stämplade arbetsmarknadspolitiken riktad mot mångkulturen har misslyckats.


Anna D är i mångt och mycket en perfekt företrädare för den partiledardebatt som snart skall ta vid. På programmet finns inte invandring/integration med på dagordningen.Helt medvetet givetvis. Nu skall det talas "riktig" politik är tanken. Nu låtsas vi att mångkulturen inte finns och pratar politik i ett politiskt vakuum. Nedan citat tycker jag sammanfattar Anna D på ett alldeles utomordentligt sätt.


Nej just det Anna. Vi är helt överens. Sverige är definitivt inte rustat att ta emot dessa gigantiska mängder inkompatibla, oanställningsbara och kulturellt artfrämmande klienter till det industriella välfärdskomplexet som vi nu gör. För det är väl dessa du skriver om, eller? Goebbels hade haft nytta av Anna, som då säkert hade kommit på att kalla koncentrationsläger för "omskolningsplatser" eller liknande, bara för att anpassa sig till rådande diktatur. Humankapital!?? Tvi lede!

Som en jämförelse så har Alice T har för evigt fastnat i mantrat "massinvandringen kör Sverige i botten och måste stoppas. Principiellt är jag dock för massinvandring och så snart vi fixat integrationen så är det bara att tuta och köra. " Detta är hennes sista andetag vi hör.

Anna D verkar ha fastnat i det personliga helvetet "jag vet att massinvandringen är en dödsdom för Sverige ur precis alla aspekter tänkbara, men jag har valt att ägna resten av mitt yrkesverksamma liv åt att bara påtala dödssjukdomens symptom, utan att någonsin under några omständigheter ge en förklaring till varför sjukdomen uppstod från första början eller hur den kan botas." Detta blir hennes sista andetag.

Två tragiska livsöden dessa damer. Båda vet att det de vill ha medför Game Over för Sverige men ändå framhärdar de. Själv har jag åtminstone kul på mitt jobb och ser för det mesta fram emot att gå dit. Gör Anna och Alice det? När det gäller mångkulturen undrar jag.....

https://www.expressen.se/ledare/anna...-verkligheten/

Precis. Dahlberg sitter bara och beklagar sig och verkar uttåt sett totalt oförmögen att begripa varför tillståndet i Sverige ser ut som det gör. Självklart begriper hon vad det här beror på. Anledningen till att hon inte tar invandringen eller mångkulturen i sin mun är att hon i grund och botten stödjer massinvandringen till Sverige. Det har bara blivit lite fel med hur politiken har hanterats. Hon presenterar aldrig några lösningar heller. Vad är poängen med att ens läsa vad hon skriver?

Expressen är nog den mest bisarra tidningen i Sverige. En ledarsida som försöker inta någon form av verklighetsförankring i invandringspolitiken.


https://www.expressen.se/ledare/ett-...tefan-lofven-/

Sedan jämför man med detta.


https://www.expressen.se/kronikorer/...-sa-har-elaka/

Kan det bli mer pretto än såhär? Den ultimata godhetssignaleringen är att PK-generna går i arv. Kan man bli mer god än så?

Sett ur den synvinkel som du lägger fram är det helt logiskt. Det var det beslut man fattade. Det var så man byggde modellen.

Det som är obegripligt är den omöjlighet som man byggde in i modellen. Och att man hårdnackat fortsatte att tillämpa en omöjlig modell. Till råga på allt så började man införa New Public Management (NPM) i förvaltningen på 80-talet, vilket skapade ytterligare problem.

Och sådär har det rullat på sedan 80-talet UTAN att MSM har granskat och ifrågasatt vad som händer. UTAN att myndigheter har slagit larm. ALLA har hållit ihop och låtit detta ske. Det är fullständigt obegripligt. HUR kan så många ha varit så ansvarslösa och så ryggradslösa så länge?

Hur man än vrider och vänder på detta så är det MSM som är mest ansvariga i slutändan. Om MSM hade skött sitt uppdrag så hade mångkulturprojektet aldrig kunnat spåra ur som det gjorde.

Jag anser att det är förklarligt att man är naiv i vissa situationer. Den information som kom en vanlig människa till del på 70-talet var inte ägnad att väcka några orostankar om immigration. Det fanns även ett starkt avståndstagande från rasism vilket hämmade kritiska synpunkter.

Jag hade dock studerat etnografi (som sedan döptes om till socialantropologi) och var fullt medveten om att det finns många kulturer och många värdesystem som skiljer sig oerhört från den västerländska.

Så den initiala naiviteten går att förstå. Men däremot kan man inte förlåta att man inte tittade efter hur det gick och att man klubbade ner alla yttringar av oro från allmänheten. Varje gång man fattar ett politiskt beslut är man faktiskt förpliktigad att följa upp resultatet. Om man sprutar med DDT eller hormoslyr för att det är praktiskt kan man inte underlåta att ta varningssignaler om skadliga effekter på människor på allvar.

Revisorer, granskare och visselblåsare är fundamentalt viktiga.

Att man gör saker i goda avsikter gör inte att man får blunda för utfallet. Där ligger politikers, och mediernas skuld.

Håller med. Sverige präglades på alla nivåer av folkrörelser och Saltsjöbadsanda. Bidrag gavs för kollektiva projekt av folkrörelsesnitt, individuella visioner och idéer var tabu. Allt kanaliserades genom studiecirkelsmodellen om det var aktiviteter i det blygsammare formatet och genom Folkrörelsesverige för de mer allmängiltiga projekten. Staten gav och staten tog, med samma hand. För de bidrag staten delade ut erhöll statsfunktionärerna i gengäld en omfattande kontroll av vad medborgarna hade för sig. Under tiden för mångkulturens genomdrivande rådde fortfarande konsensus om pliktmoral i Sverige, och att invandrarna skulle fungera annorlunda genom att först kräva sin rätt för att sedan, eventuellt, göra sin plikt föll antagligen inte vare sig politiker eller förvaltningsbyråkrater in.

Sverige agerade också högprofilerat världssamvete vid denna tid och vad man nog främst tänkte sig, vid sidan av arbetskraftinvandrarna, var politiska flyktingar. Frihetskämparna som skulle ges skydd skulle självklart fortsätta sin kamp med Sverige som ny bas. Ingen tänkte tanken att det hela skulle komma att leda till att en sådan som miljöpartistens Yasri Khan far sitter i Sverige och leder en islamistisk terroristorganisation som begår blodiga attentat i Thailand.

Sedan kom EU-projektet in i bilden. Sverige spjärnade, som bekant, länge emot. Vi ville inte släppa till vårt självbestämmande beträffande den folkrörelseförankrade svenska modellen som inbegrep så mycket mer än en arbetsmarknadsmodell. Sosseriet var skeptiskt ännu under Göran Persson som ju förespråkade övergångsregler vid EU:s östutvidgning. Persson såg för sig den multikultiutmaning vi nu är helt vana vid, nämligen social turism, nu utvidgad till asylshopping och permanentat bidragsproletariat.

Varför har det inte fungerat? Att folk är tribalistiskt konstruerade och EU är en chimär är troliga delförklaringar. Här en mycket intressant betraktelse i svallvågorna efter den katalanska folkomröstningen. En framtidsspaning om etniskt självhävdande och EU:s hyckleri i fråga om nationalism och (förment) progressiv liberalism:

Nej där tog det stopp. Här, om inte förr, infann sig insikten om att erkännande av katalanernas etniskt grundade anspråk på eget territorium vore att definitivt öppna Pandoras ask och släppa lös kaos utan återvändo. Vi ser detsamma i fråga om kurderna.

Nationalismen skulle vara död och begraven, nationalstaten reducerad till en administrativ enhet för befordran av basservice och transnationella transaktioner. Men: "[...] unfortunately history does tend to have a sardonic sense of humour."

http://quillette.com/2017/10/08/nati...opean-paradox/

Och när helvetets portar väl slagits upp och naturaliserade etniska minoriteter börjat hävda sin rätt till självbestämmande och eget territorium kommer de invandrade följa efter och kräva sunnimuslimskt självstyre, självorganiserade svarta enklaver osv, på europeisk mark. Sannolikt. Sammandrabbningar mellan nationalstatsnationalister och etnotribalistisk nationalism. Är det det som kommer utlösa inbördeskrigen i västerlandet? Feminister och andra könsaktivister blir kastade under bussen får man förmoda, om de inte inordnar sig under endera nation eller etnoseparatistism.

Den som författat artikeln i Quilette har för övrigt en intressant profil:

Precis. Återkoppling av utfallet har saknats, och saknas. Och där har medier och myndigheter en central roll.

- Mediernas granskning har inte fungerat.
- Mediernas nyhetsrapportering har inte varit tillräcklig.
- Förvaltningens kvalitetssystem och avvikelserapportering har inte fungerat.

Politisk korrekta medier ihop med NPM och inkompetenta politiker har skapat en helt omöjlig situation. Nu ser vi resultatet.

Som vanligt är ingenting konsekvent. Många länder stödde Kosovos utropande till självständig stat. Däribland Sverige. Andra länder godkände inte utropandet, vilket har lett till en slags limbo-situation. Kosovo är också i kaos och har inte vunnit ett dugg på sin påstådda självständighet.

Många i Sverige stöder erkännandet av en palestinsk stat, och en kurdisk stat, men inte att Krim som faktiskt höll en folkomröstning (ja, ja, den kan ifrågasättas, men den hölls och var väl lika tillförlitlig som den katalanska) för att lösgöra sig från Ukraina skulle få göra det.

Det vore bra med några principer kring självständighet och erkännanden.