Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Charles Murrays bok Comming apart som kom ut i början av decenniet hade samma tema. Tyvärr är det nog så att dygderna kommer att återuppstå först när det finns ett överväldigande behov av dem.

Det är en bit dit i Sverige.

Det blir svårt att stänga ned nyhetssajter som Fria Tider, Nyheter Idag och Flashback.
Dels för de har så stort läsarunderlag, dels för att de knappast går att utpeka som Nazistiska och rasistiska.
Det skulle bli ett ramaskri utan like.

Dock har den senaste dygnets mediarapportering varit ovanligt uppsendeveckande.

En uppmjuknings start med hedersmordet på pappan som inte ville mörda sina döttrar för de skakat hand med pojkar i sina klasser.

Två terrorattacker där radikaliserade Marokaner har pekats ut. En Islamistisk Iman har nämnts.

Skjutningar och gängmord över hela landet.

Samt kaoset på sjukusen och hoten mot personalen.

Det finns mycket att prata om på luncher och fikaraster på måndag.

Media kan inte längre hålla tillbaka eller ignorera dessa händelser.

Resultatet, Löfven går ut med mångmiljarder till polisen så att folket ska känna sig trygga.
Det säger en del...

Det är en historisk helg, i negativ bemärkelse.
16 skjutningar på mindre än en vecka i Sverige, exklusive skjutningar mot lägenheter.
Terrordåd i Europas centrala, mest uppskattade städer.
Terrordåd i Finland, som tagit emot förhållandevis få asylsökande.

I denna soppa lever folket. I denna soppa lever svenskarna. Som under decennier matats med propaganda om "ökad trygghet" och - när utvecklingen blivit alltför obekväm - mörkläggning, propaganda och ren desinformation. Ett folk som under lång tid förts bakom ljuset av etablissemang som - före internet - suttit på ett totalt informationsmonopol.

...Denna fasad brann antagligen ner just denna helgen.. Det finns inte längre utrymme för mer verklighetsfrånvänd propaganda. Frågan är om det i verkligheten kommer att vidtas några konkreta åtgärder som kan stävja utvecklingen.

Mångkulturen kan upplevas som ett luftslott. Ett luftslott som inte tål att granskas, som kan destabiliseras, undermineras och polariseras av i princip vilka krafter som helst. Det vill säga, ungefär så som världen ser ut idag.

Och om Sverige ska följa det tjeckoslovakiska ödet efter Dubčeks petning, så är det åtgärder mot opposition vi kan förvänta oss, så att "de goda krafterna", Statsmakten, skyddas mot anspråksfulla demokratiska krav. Kommer detta med tiden kräva intervention utifrån, för att hålla medborgarna på mattan? En EU-styrka eller NATO istället för Sovjetunionen.

Olof Kleberg citerade Alexander Dubčeks brev till parlamentet 1974, i en antologi av Håkan Holmberg, Ülo Ignats m fl - Mänskliga rättigheter i öst (1979):




Nog finns det paralleller till vår svenska nutid. Efter kommunismen gjort sitt delades Tjeckoslovakien snart i de två dominerande nationerna och som två av Visegradländernas medlemmar är de några få konservativa, kristna opponenter till alltför brysk europeisk överstatlighet och massinvandringspolitik. Sverige å andra sidan bygger in etniska konflikter genom multikultiparadigmet med massinvandringen, samtidigt som totalitarismen aldrig försvann, men nu ser ut att öka. Eller är det bara våra förväntningar på frihet som vuxit eller vår aningslöshet som trygghetsvaggat och fredsskadat sovande folkhemsfolk inte korrekt uppfattade vår tidigare kringskurenhet?

Ingenting kommer hända. Vänta bara tills Dan Eliassons 163000 migranter ynglar av sig. Då blir det livat. För de som stökar idag 2:a och 3:e generationens invandrare.

Finns bara en lösning: Internera och deportera alla utomeuropeiska invandrare - och det inkluderar den judiska diasporan i Sverige som på 1960-talet krävde ett mångkulturellt Sverige för deras skull.

Man blir helt matt av Sydsvenskans hjärndöda "journalistik".

Vänstertomtarna skulle med största sannolikhet spränga sina egna familjer om det på något sätt skulle gynna muslimer och islam.

Framtiden kommer döma journalistkräken hårt och skoningslöst.

Men det är väl ägarna som ska ställas till svars? Och politikerna som lät media koncentreras till händerna på en handfull familjer?

Folk är irrationella. Förnekelse är betydligt vanligare än man tror. Det är de som är sanna troende i sina hjärtan. Det går inte att övertyga dessa.

Merparten är mer mottagliga. När den mångkulturella "crashen" kommer så reagerar de. Nyktra till så att säga.

Den sista veckan kan vara en slump. Men det kan också mycket väl vara starten på just den mångkulturella crashen.

Aftonbladets och SvDs webbsidor har minst sagt varit "dystra" den sista veckan. Inget tyder på att det blir bättre. Folk kommer ställa sig frågan hur kunde det hända, och vems är skulden.

Och skuldfrågan är komplicerad.
Men en fungerande press borde klara av att reda ut det.

Samt hur skadeläget ser ut.

Hur problemet ska lösas är dock än mer komplicerat. Och upo till alla att hitta ett svar på.

Oytos favorit Max skriver om den svenska modellen.


Och varför fungerar då den svenska modellen inte längre? Kan det möjligtvis finnas en mångkulturell bakomliggande orsak?


Det här synsättet gör mig djupt deprimerad. Allt som tidigare har fungerat väl och gjort oss till vad vi är ska slängas på sophögen bara för att vi ska anpassa oss till mångkulturen. Härtill är vi nödda och tvungna. Det här är ju bara ett exempel av många men synsättet går igenom på i stort sett alla samhällsområden.

Invandrare som stör på bibilioteken? Stäng biblioteken vissa tider.
Problem i simhallarna? Könsseparerade badtider.
Mångkulturella glädjeyttringar på festivaler? Lägg ned festivalen alternativt tidigarelägg stängningstidpunkten.
För komplicerat att bygga billigt så att invandrarna har någonstans att bo? Slopa byggreglerna.
Segregerade skolor? Bussning!
Oanställningsbara invandrare? Sänk lönerna (för alla).
Invandrare som löper amok på nyårsafton? Förbjud raketerna.

Den svenska modellen (som alla politiker på senare tid så gärna upprepar likt ett magiskt mantra) synes således vara att avveckla allt som är svenskt istället för att faktiskt stå upp för det som är svenskt och kräva att andra anpassar sig till oss och till vårt sätt att leva. En djupt beklaglig samhällsutveckling. Men det är klart, anser man (likt Max), att den svenska modellen är endast ett medel och inte ett mål i sig blir man knappast förvånad över att den så lättvindigt kan offras på det mångkulturella altaret.


https://www.gp.se/ledare/vad-%C3%A4r...A4rd-1.4547333

Skribenten i GP verkar tro att Svenska modellen endast handlar om lönebildning:
Det visar väl att skribenten antingen saknar bildning eller också har ett syfte att med ledaren förstöra den svenska modellen. Ett modell som är samhällskontraktet som de flesta av oss refererar till där lönebildningen endast är en liten del av hela modellen.

Det ska erkännas att mitt mentorskap av Max ännu inte tycks ha burit frukt. Eller?

Det som ligger implicit i systemskiftet från den svenska modellen, är ju att det var svenska folket som var förutsättningen för den. Det var den svenska socialdemokratin som var lyckosam att styra över en homogen, protestantisk nationalstat i norra Europa - inte svenska folkets framgång som var avhängig partiet.

När Sverige nu är fragmenterat är den svenska modellen dödsdömd. Svensk kollektivism kommer gradvis finna andra nivåer än den statliga att utgöra en gemensam konkurrensfördel. Andelen svenskar som överger den sunda medborgarpatriotismen för politisk och social tribalism, kommer öka i takt med andelen svenska medborgare med konkurrerande tribalism.

Det hopplösa i projektet att skapa en ny, liberal överidentitet kan Max inse genom att studera sin egen redaktion av liberala överidentitärer. Nihilistisk atomism som aldrig någonsin dagtingar den egna fördelen, som aldrig visar självuppoffrande tacksamhet eller känner ömsesidig omsorg. Alice klagar på att semesterbokningen inte lever upp till hennes förväntningar, Adam kan bara överge sin avslagna neutralitet om det rör andra än den svenska majoritetsbefolkningen.

Den svenska modellen var ömsesidig, framtiden är partisk. Och det beror inte på svenskarna, utan de grupper som är uppenbart oförmögna till reciprok omsorg och skyddsinstinkt genom synliggörandet av ett svenskt särintresse, med all folkrätt i världen på sin sida.

På ett sätt är det alltså bra att den svenska modellens profitörer till vänster, får höra att den är död. Ivar Arpi var inne på samma svek i en annan text för några dagar sedan, som jag kanske var onödigt kritisk mot i en annan tråd.

Det bedrövliga med borgare som Max och Ivar är ju att de är tomma på svar och ideologisk självkritik av den egna sidan: Det hade varit billigare för den besuttna medelklassen att köpa en fucking robotgräsklippare, än att maxa skattebördan för att finansiera en vanvettigt dyr import av arabiska mexikanska trädgårdarbetare.

Det som väntar är INTE sänkta skatter för Alice, bara för att hon är missnöjd med servicen - utan BÅDE skattehöjningar för innerstadsbo OCH lönesänkningar för ortsbon - och svenne.

OCH privata försäkringarlösningar OCH säkerhetsföretag.

Svensk vänster har sålt sig till det gränslösa, exploaterande kapitalet och svensk höger till den omfördelande, socialistiskt exproprierande statsmakten.

Det är många som nebulöst missbrukar begreppet som "glider omkring som en tvål i politikens badkar" (se nedan). Frågan är vilka som ska behagas; är det inte åtminstone två: arbetsgivare och arbetstagare? Om inte också tre: övriga, svenska medborgare?

Per T Ohlsson får tjäna som referens:

Ett missbrukat begrepp



Inte bråka i onödan alltså. Som i DÖ, eller? Fast där blev inte alla hörda eller konsulterade, förvisso.