Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Där avslöjade han sig grovt - i recensionen 2013 - den eljest sluge rabbinen och folklivsforskaren, som han brukar kalla sig.

Några rader längre ner:

Undrar vad han tycker om jihadistattentatet i Manchester förra månaden, eller det i London (med den muslimska borgmästaren som tycker att terrorism hör till en storstad) denna månaden. Också frukter av invandringen. Den muslimska invandringen. Vad är det för fel att den brittiska etniciteten är hotad, kanske han undrar? På andras vägnar.

---

Dan Korn i GP idag:


Artikeln utmynnar iallafall i betonandet av en, som jag förstår det, majoritetsnationalism som en nödvändighet för både integration av minoriteter och för överstatliga institutioner. Han ondgör sig över mångfald som ideologi men vinnlägger sig om att hitta minsta gemensamma nämnare, för att mångfalden ska kunna samsas. Varför då sträva efter värdegrundens mångfald? Ett nödvändigt ont i en s k global värld? Mot bakgrund av vad han slugt och fräckt skrivit tidigare, är det svårt att läsa detta på annat sätt än betonandet av svenskheten som en nödvändig kärna - inte i egen rätt, men som ett instrument för att sluka massinvandringen och fortsatt kunna mata mångfaldens gökungar.

Det var en ovanligt klarsynt artikel av Mats Larsson. Påståendet att terrorismen är "det nya normala" är på rätt och vis en korrekt utsaga, men det handlar inte om att "leva i en storstad", leva i "ett öppet samhälle" m.m.

Terrorism är det normala i länder med en tillräckligt stor muslimsk befolkning - dels den muslimska världen dels länder som Frankrike, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Spanien, Sverige, Danmark m.fl - varför städer som Damaskus, Bagdad, Paris, London, Stockholm m.fl drabbas.

Länder med en obetydlig muslimsk befolkning drabbas inte, varför den muslimska terrorismen inte har nått t.ex. Budapest, Prag, Warszawa, Bratislava, Riga, Vilnius osv

Rankinglistor passar bra i sportmetaforen och det associerade utmaning. Med ihärdighet och uppoffringar kan häpnadsväckande resultat uppnås... Svenskarna ska sporras att lyfta sig själva i håret, med massinvällarna på axlarna och klängandes i famnen. Artikeln tycks utifrån det citerade appellera till resoluta åtgärder. Den mest resoluta vore väl att sätta stopp för invandringen (utom handplockad, högspecialiserad kompetens som lönar sig från första dagen), stopp för islam och muslimska särrättigheter, en rejäl översyn av transfereringarna och fördrivning av alla illegala. Ett stopp för mångfalden som oberörbar ideologi.

Instämmer, det är så det ska läsas.

Svenskarna är blott ett ett disponibelt medel för den samhällsomvandling, som svenska politiker genomför. Svenskarnas roll är att vara försörjningsinstrument och integrationsinstrument för migranterna, så att den demografiska förvandlingen av Sverige sker så smidigt som möjligt.

(Att en tilltagande marginalisering och på sikt utplåning av svenskarna kommer att minska den ekonomiska transfereringen "från svenskbefolkningen till invandrarbefolkningen" (fotnot) bekymrar inte massinvandringsevangelisterna, deras inställning är: Den dagen den sorgen.)

I svenskarnas roll som integrationsinstrument ingår att vara välkomnande och inkluderande. Dan Korn skriver:

"Inkludering är ett honnörsord, men vem vill inkludera någon i det man skäms för? Om vi inte förmår känna glädje över det som Sverige står för, lär vi inte heller kunna bli inbjudande. Om vi förnekar svenskheten, hur skall då andra kunna bli en del av den? I stället har mångkultur blivit ett ideal och det är just idealet, inte mångkulturen i sig, som är problematiskt."

Svenskheten behövs därför, precis som du skriver: "som en nödvändig kärna - inte i egen rätt, men som ett instrument för att sluka massinvandringen och fortsatt kunna mata mångfaldens gökungar".

----

Fotnot

I Finansdepartementets rapport (Ds 1995:68) "Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter" konstaterade regeringens egna utredare professor emeritus Jan Ekberg och docent Lars Andersson att de tidigare vinsterna från arbetskraftsinvandringen upphörde omkring 1985 , då

Huvudet på spiken Kinuski. En utmärkt sammanfattning av positionerna i mediakriget. Å ena sidan en identitetspolitisk vänster som inte bryr sig överhuvudtaget huruvida Sverige existerar som nation och svenskar som folkslag (varför ska vi ha några särskilda privilegier bara för att vi råkat födas på just denna jordplätt?). Å andra sidan kaozliberaler som räknar på ett nyttomaximerande via det nödvändiga antalet livsuppehållande riskorn. Å tredje sidan de "goda " nationalisterna som vill bibehålla tillräckligt mycket nation och välfärdssamhälle för att möjliggöra forsatt massinvandring under någorlunda ordnade former (hej Alice!). Man kan bli deprimerad för mindre så här i nationaldagstider.

PS Är Mats Larsson den första inom MSM att använda ordet "massinvandring " utan citationstecken? DS

Vist är det så. Man kanske inte bryr sig att det är vita som dödats. Men man vet väldigt väl att det är vita som får systemet att fungera och att det är de vita som sitter på resurserna. Detta faktum börjar bli allt för uppenbart och nu när vita dessutom blir medvetna om sin egen betydelse och säger nej tvingas man att inte längre köra på i ullstrumporna.

Marknadsekonomin med dess globalism är rationella företeelser och fullt logiskt säger de att ju mer människor det är i ett land ju högre är produktionen. Det är förövrigt Anders Borgs förklaring till hans och Reinfeldt:s ( och Bilderberggruppens får man förmoda) fäbless för generös invandring. Bara det att Borg nu insett att konsekvenserna för denna generositet leder till att stabiliteten i samhället försvagas. Marknaden är inte lojal mot landet men det måste politiker vara. Om BNP höjs på grund av generös invandring men att BNP per capita står still kommer man till ett läge där invandringen ifrågasätts av medborgarna. När invandringen dessutom försvagar välfärdssystemet och vi får bråk i offentliga rum och terrordåd blir idén om generös invandring ohållbar.

Man tvingas alltså ta ställning till vilka man egentligen företräder. Mats Larsson skriver att:



Ungern är med i EU, det är ett europeiskt land och de ungrare som kommer hit gör det endast för att de redan har ett jobb här. Avgörande skillnader som Larsson medvetet utesluter för att kunna klanka på Östeuropa. För han vet så väl om orsaken till varför mena-folk inte får jobb och varför det sker terroristattacker. Öppnar man upp för kaos så får man kaos. Märkvärdigare än så är det inte.

Mats Larsson skrev redan sommaren 2016 efter terrorattackerna i Nice mm i Expressen:
http://www.expressen.se/geo/mats-lar...kt-i-handerna/

Möjligt att ordet massinvandring kommer att accepteras framöver.

Eftersom svenskarna fortfarande är i majoritet i Sverige begås flest närståendemord på kvinnor av svenska män. Men invandrade män är inte underrepresenterade i förhållande till sin andel av befolkningen. Tvärtom begår de dubbelt så ofta, eller var det hela tre gånger så ofta, närståendemord på kvinnlig partner om man räknar till gruppens storlek.

Vi har ca 17 mord på kvinnor utförda av män per år i Sverige. Om vi inte hade invandrarmännen här skulle siffran ha varit lägre.

Inflödet 2015, ff.a. inflödet hösten 2015 kanske är en vattendelare? Somliga av invandringsaktivisterna känner väl på sig, att de framstår som löjliga, om de idag går till storms mot begreppet massinvandring eller sätter citationstecken kring ordet.

Brendan O'Neill ger i Spiked online ett smakprov på vad som kommer bli en allt vanligare hållning bland etablissemangets kreatur. Här tas tydlig ställning till varför handhjärtats politik inte fungerar mot islamistisk terrorism, och till varför gullande med islam är direkt farligt. Och jo då, det sk näthatet kommer som ett brev på posten för man får inte kritisera islam. Katolska pedofiler får man kritisera, liksom kristna fundamentalister och våldsanvändande buddhister. Men inte islam och våldsamma islamister.
http://www.spiked-online.com/newsite...0#.WTaHj-9SDIX

Ja det är rätta taktiken. Klandra eliten för att de är dåraktiga nog att sätta demokratins viktigaste byggsten - yttrandefriheten - ur spel genom deras naiva önskan att skydda en religion mot kritik. Censuråtgärder för att skydda en religion mot kritik är dumt, dumt, dumt. Fnoskigt och bigott. Odemokratiskt och ett hot mot det öppna samhället och sist men inte minst, kulturchauvinistiskt. Skulle det vara så att islam och muslimer inte tål en kritisk granskning av deras trossatser och traditioner är det i sig ett tecken på en svag religion och en svag kulturtradition och att i så fall vidta mått och steg för att skydda denna svaga kulturgemenskap genom att ålägga andra att visa tolerans och fördragsamhet med dessa svaga krakar och deras trossystem är inget annat än flagrant paternalism. Och så ska vi väl ändå inte ha det?

Carl Rudbeck skriver mer försiktig islamkritik i Smedjan:


https://timbro.se/smedjan/alla-relig...inte-lika-bra/

Jag har tänkt mycket på den relativismen och hur den hanteras av politiker, media och debattörer gällande framförallt just den här beröringsskräcken gentemot islam och hur den målar upp en falsk bild av verkligheten. Islam är inte ett enat nätverk utan ett lapptäcke av olika ideologier. Lika lite som en katolik är exakt likadan som en protestant är sunni detsamma som shia. Och även inom respektive inriktning av respektive religion kan vi bryta ner till ännu fler olika samfund, tolkningar och skolor.

Hur kommer det sig då att när media rapporterar om den fundamentalistiska kristna högern i USA som exempelvis ägnar sig åt extremt hat gentemot homosexuella såväl som rena terrorhandlingar innefattande mord på abortläkare så finner man inget behov av att förtydliga: "tänk nu på att detta inte har med kristendom att göra"? En distinktion man däremot finner livsnödvändig att göra efter ett islamistiskt terrordåd.

Narrativet är alltså: det som är dåligt med islam är inte islam och det finns endast ett islam och det är enbart gott, medan det för kristendomen gäller att den är splittrad i många olika fraktioner varav några är sunda och andra är direkt förkastliga och ett hot mot ett modernt samhälle?

För att det ska fungera krävs det att folket är så pass dumma och outbildade att de inte förstår att islam i stort består av samma sorts lapptäcke av delvis överlappande värderingar och ideologier som kristendomen gör. (Jag bortser nu från att kristendomen i stort har genomgått fler reformer än islam vilket på det stora hela taget gör kristendomen till en mycket mer harmlösa religion än vad islam har - proportionerna mellan de sunda och de förkastliga bitarna är inte så intressant för mitt resonemang).

Tänk då om folk inte är så dumma och outbildade? Och ni sitter där och försöker tuta in dom att den som dödar i Allahs namn (väldigt tydligt då gudens namn yttras i samma ögonblick som morden utförs), gärna efter att ha besökt radikala moskéer och påvisat andra attribut starkt förknippade med islam inte har något med just islam att göra? Tror ni det ökar det smarta folkets förtroende för er och acceptans för islam i alla dess former? Eller tror ni alltfler kommer tycka det är ni som är dumma och obildade?

Men tänk om ni har rätt och folk verkligen är så dumma och obildade att de inte kan skilja mellan olika inriktningar på islam? Ja, då är frågan varför de inte ska dra alla muslimer över kam? För när en person går och ber i en moské, bekänner sig till islam och säger att han mördar de som inte tror på hans religion just för att de inte gör det - då verkar det väldigt mycket som att det har med islam att göra. Inte all islam förstås. Nalin Pekgul eller Hanna Gadban skulle nog inte mörda mig för att jag inte tror på islam. Men om jag är dum och obildad kanske jag inte förstår det och blir lika hatisk mot henne som mot de som begått dåden i Europa den senaste tiden.

Är det då verkligen så smart att media målar upp denna felaktiga och ensidiga bild av islam eller är det dags att börja prata om hur det verkligen ser ut, och vilka falanger inom islam man ska stödja och vilka man kraftfullt ska bekämpa?

Spoiler till Nalin Pekgul och Hanna Gadban om ni råkar googla er själva: