"Västerländsk kultur kan orsaka brott". Finurligt - och klarsynt - argumenterat av Johan Wennström i SvD. Den luttrade läsaren känner blodtrycket stiga inför rubriken och förväntar sig de vanliga antivita harangerna. Men texten visar sig vara ett stycke sokratisk majeutik med udden riktad dels mot dem som förnekar att brottslighet kan ha kulturella orsaker, dels mot ett degenererat västligt (vänster-)etablissemang som bagatelliserar och romantiserar brottslighet och sedeslöshet.
Citat:
Gruppövergreppen mot kvinnor i Köln och på festivaler i Sverige har väckt frågor om huruvida kultur kan vara en förklaring till våldsbrottslighet. Det finns faktiskt forskning på området. Kultur tycks i själva verket kunna vara en mycket viktig förklaring, och det gäller i högsta grad även vår egen, västerländska kultur.
I boken ”The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined” (2011) visar den amerikanske psykologen Steven Pinker att våldets historia trots allt är en berättelse om civilisering och avtagande konflikter mellan människor. Från forntiden och framåt har mord, krig och våldtäkt bara minskat. Denna aspekt av Pinkers bok har vi ofta hört om i den svenska debatten. Men en av hans mest intressanta iakttagelser är att våldet på ett gåtfullt sätt ökade lokalt i västvärlden från och med 1960-talet.
På några få år vändes en tre decennier lång nedgång i våldsbrottsligheten i USA, och i Europa ökade våldet till nivåer som då inte hade upplevts på ett århundrade.
[- - -] I stället för gamla dygder som återhållsamhet och artighet, firade tongivande kulturella ikoner, rockband och filmer på 1960-talet alla uttryck som fanns för gränslöshet, utanförskap och psykisk sjukdom. Äktenskapet och familjen, som civiliserat så många unga män, utmålades som förljugna institutioner och som hämskor på den personliga friheten.
Enligt Pinker gled detta hat mot den borgerliga kulturen sömlöst över i först en romantisering, och sedan ett förverkligande, av våld. Vänstertänkare beskrev brottslingar som rebeller. Och när man, som Pinker beskriver det, till och med kunde ha överseende med våldtäkter, om de utfördes av minoriteter, var det inte förvånande att våldsbrotten ökade. Rättssystemet tog intryck av tidsstämningarna, och förde in bilden av gärningsmän som offer i straffskalorna.
http://www.svd.se/vasterlandsk-kultu...are-gastinlagg
Våldtäkterna utförda av minoriteter omnämns helt kort, men det underförstådda budskapet går inte att ta miste på:
1) Brottslighet kan ha kulturella orsaker.
2) Sannolikt har de många sexövergreppen i i invandringens spår med brottslingarnas kvinnofientliga kultur att göra. Detta i kombination med influenser från en degenererad västlig kultur som förkastar klassiska dygder som artighet och ansvarstagande och romantiserar våld har skapat en särdeles giftig cocktail.
3) Vi har ett etablissemang som daltar med brottslingar, särskilt om de tillhör så kallade utsatta minoriteter. Brottslingarna betraktas som de egentliga offren och man har överseende med deras gärningar, till och med om det handlar om allvarliga våldsbrott.
Vad som ligger bakom det västerländska samhällets degenerering från 60-talet och framåt är dock en fråga som inte berörs.
