Amanda Ooms lyfter frågan "När är man svensk och hur blir man det?" Hon gör det i 45 minuter i Sveriges Radio, kanal P1. 0oms är en av de 47 kändisar som undertecknat uppropet "Sverige bygger murar – och vi har fått nog!" som publicerades i Aftonbladet häromdagen.
http://unvis.it/www.aftonbladet.se/d...cle22549360.ab Hon är holländsk medborgare men har bestämt sig för att söka svenskt medborgarskap och diskuterar med Mustafa Can och Alexandra Pascalidou som "har kämpat med frågorna i hela sina liv".
Citat:
Can: Det som gör ont är den ökande nationalismen att folk reagerar liksom 'känner du dig som svensk' ... alltså fuck jag har bort här i fyrtio år. Ibland kan folk fråga 'var kommer du ifrån' jag har inga problem med den frågan, då säger jag, 'från Skövde'. Då säger dom 'du ser inte ut att vara från Skövde'. Då tänker jag 'hur fan ser en Skövdebo ut egentligen?'. Hur ser en svensk ut, hur ser en holländare ut?
Can beskriver hur hans invandrade barndom krockade med svenska barns som blev skjutsade till fotbollsträning, hade fina kläder och föräldrar som bakade bullar och hjälpte till med läxläsning. Han glömmer att många svenskfödda föräldrar inte har råd med fritidsaktiviteter till barnen och att de ibland saknar förmåga att hjälpa till, både med läxläsning eller att baka bullar. Det är intressant att Ooms och Can sätter likhetstecken mellan svenskhet och medelklassliv. Mångkulturen lovordas. Can kan sticka ner till sin ICA-butik och välja mellan sextio olika sorters olivoljor (på Södermalm), en valfrihet som han verkar tro att hela Sveriges befolkning också har. När han lyriskt beskriver all mat som mångkulturen har fört med sig, säger Ooms: "Det går inte att leva utan dessa smaker".
Citat:
Can: Varför måste du ha ett pass, namn? Är det så jävla viktigt i den här postmoderna världen där gränserna flyttas och sociala konturer upplöses och det är inte en stor grej att flyga till andra sidan jordklotet, utan så rörligheten alltså ... homo sapiens har blivit homo mobilicus. Varför är det här passet så himla viktigt för dig?
[...] det som skrämmer mig är jakten på en entydig identitet och den definierar också väldigt mycket Europa idag, nationalismen ökar. Du tillhör inte oss, du är jude, du är muslim, du är kurd, du är holländare eller vad fan du nu är. Vad är problemet med multipla identiteter? Från singel så blir man sambo eller gift eller från inga barn så får man två barn, från att flacka runt så blir man bofast ... men vad är problemet med de multipla identiteterna? [...] det är en känslomässig samhörighet helt enkelt.
Citat:
Alexandra Pascalidou: Jag har ju alltid suttit i spagat mellan mina två hemländer och jag har alltid varit svenskan i Grekland och grekinnan i Sverige, eller svartskallen har jag varit här. Och jag kan bara säga det går inte över du kan bara ge upp. Man är för evigt fördömd att tillhöra 'dom andra' och det är också en känsla som inte bara tillskrivs oss av andra utan det är också en känsla man bär [...] allt jag gör hämtar näring i det utanförskapet [...] bär den kraften och den vreden och den ilskan [...].
Samtidigt som Pascalidou säger att ALLT hon gör är av kraft, vrede och ilska utifrån sin invandrarposition, så blir hon "oerhört provocerad" över att någon kallat henne "invandrarkändis".
En något förenklad sammanfattning:
Tre personer ur den kulturella gräddan, alla bosatta i Stockholms innerstad, lovordar sig själva och mångkulturen. Ooms vill bli svensk för att hon är livrädd att gränserna ska stängas av nationalister så att hon inte får träffa sina barn. Hon kan heller inte leva utan all god mat som mångkulturen har fört med sig. Can gläds över sin Södermalmstillvaro med olivoljor och multikultismaker, han älskar att resa och om han inte fortsätter med det skulle han dö. Slutligen tror Pascalidou att infödda svenskar saknar förmåga att gestikulera och tala högt.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt...programid=2702
Edit: En poäng hade de i programmet, språket och berättelserna ökar förståelsen och känslan för Sverige.