Citat:
Tove Lifvendal skriver om Sveriges nya landskap i dagens SvD-ledare. Hon slår an en mycket resonlig ton, jag tror hon bemödat sig om att skriva en balanserad ledare. Det är socker och salt med en avslutande öppning mot förhoppningen att den rosenskimrande drömmen om multikulti trots allt ska vara sann. Kanske kan kretsloppsmigration ses som bevis för förhoppningens giltighet och samtidigt en lösning på de uppkomna problemen. Jo, faktiskt, hon tar upp det. Nåväl:
Sedan kommer en solskenshistoria om en teleingenjör från Afghanistan som kom till Sverige 1980, började jobba på Televerket, bidrog till att utveckla mobiltelefonin här, återvände till Aghanistan efter talibanernas fall 2002, bidrog där till att utveckla mobiltelefoni (och annat) där och blev ett slags motsvarighet till infrastrukturminister och använde sina svenskt förvärvade insikter i hur offentlig upphandling fungerar. Om denna cirkulära migrationsupplevelse berättade han i Sveriges Radios Sommarvia länk från Kabul.
http://www.svd.se/sverige-i-ett-nytt-landskap/om/ledare
Det Tove nogsamt undviker att benämna är förstås den tråkiga omständigheten att en förkrossande majoritet av de migranter som nu för tiden gör Sverige den äran inte direkt är några ingenjörer eller doktorander. Till allra största del verkar de nya svenskarna tyvärr tillhöra de befolkningsskikt som sociologen Manuel Castells i monumentalverket The information age betecknar som irrelevanta människor, sådana som liksom blir över i de flesta relevanta sammanhang i den nya Globala Byn.
Sedan kommer en solskenshistoria om en teleingenjör från Afghanistan som kom till Sverige 1980, började jobba på Televerket, bidrog till att utveckla mobiltelefonin här, återvände till Aghanistan efter talibanernas fall 2002, bidrog där till att utveckla mobiltelefoni (och annat) där och blev ett slags motsvarighet till infrastrukturminister och använde sina svenskt förvärvade insikter i hur offentlig upphandling fungerar. Om denna cirkulära migrationsupplevelse berättade han i Sveriges Radios Sommarvia länk från Kabul.
http://www.svd.se/sverige-i-ett-nytt-landskap/om/ledare
Det Tove nogsamt undviker att benämna är förstås den tråkiga omständigheten att en förkrossande majoritet av de migranter som nu för tiden gör Sverige den äran inte direkt är några ingenjörer eller doktorander. Till allra största del verkar de nya svenskarna tyvärr tillhöra de befolkningsskikt som sociologen Manuel Castells i monumentalverket The information age betecknar som irrelevanta människor, sådana som liksom blir över i de flesta relevanta sammanhang i den nya Globala Byn.
Sedär ett vackert exempel på att skapa verkligheten genom att beskriva den, vilket egentligen är det enda alla vi tyckare gör. Det fungerar ju faktiskt att ge tankarna och visionerna flykt - men bara till en viss gräns om verklighetens gravitation inte är på ens sida. Det vi ser i media är att ledarsidornas mäktiga, mångkulturella varmluftsballonger har svårt att hålla sig uppe. Nationalismens och populismens heliumfyllda luftskepp har inte det problemet, utan kräver ansträngning att hållas nere.
Likaså kretsloppsmigrationens befriande utandning och nedsjunkna axlar: Allt går att ordna. Allting KOMMER att lösa sig om vi bara låter gravitationen göra jobbet åt oss. Konkret: Om varje beviljad asyl från Afrika eller Mellanöstern kostar europeiska skattebetalare flera miljoner och därmed skapar en omfördelningspolitiskt konstruerad, socialistisk pull-faktor - varför inte istället flytta hela den humanitära budgetens spenderande till Afrika och Mellanöstern? Och genom kapitalistiska funktioner maximera nyttan/vinsten för alla parter.
Lifvendahl hintar åt min idé om en kvittad biståndsbudget för att finansiera återvandringen:
Citat:
I den nya tillvaron går det också att argumentera för att ett lands flyktingmottagande, arbetskraftsinvandring och mottagande av utlandsstudenter kan vara ett ytterst effektivt sätt att bedriva biståndspolitik. Skälet är att den kunskap och kompetens som färdas med människor är den största utvecklings- och konkurrensfaktorn.
Men - även den mest illa utbildade bidragstagaren i svenskt utanförskap har något värdefullt i bagaget på hemresan: Sin av svenska skattebetalare finansierade köpkraft.
Ja - för att undvika alla läskiga etnokulturella tankeblockeringar: Varför inte föreslå en svensk medborgarlön ur biståndsbudgeten för vemhelst som bosätter sig i Somaliland eller Afghanistan?
Lifvendahl låtsas föra evidensbaserad räkenskap över migrationen, men vägrar anteckna minusposterna, kanske på grund av trångbröstad eller hatisk svensk exceptionalism. Antingen ser hon svenskar som osårbara ariska supersoldater eller umbärlig kanonmat på det nya slagfältet för global utveckling:
Citat:
Sverige är en plats som är mer mångfacetterad, motstridig, mycket mer oordnad än tidigare. Mindre homogen, mer dynamisk och mer problematisk.
Det är ju aldrig svensken som är subjektet när för och nackdelar vägs mot varandra:
Citat:
Man kanske kan beteckna det som ett slags dynamiska effekter av de humana gränssnitt som uppstår när människor rör på sig; vi vet inte exakt vilka fördelar som uppstår av att vi lyckas locka utländska talanger till Sverige. Däremot vet vi helt säkert att de uteblir om människorna inte kommer hit.
Samma sak gäller ju de orealiserade nackdelar som osynliggjorda svenskar sluppit bära.
Citat:
Med det sagt; se också att mitt i denna oroliga oordning pågår individers revolutioner och personliga utvecklingsprocesser som frigör, vidgar och möjliggör. Denna förändring, som Sverige i sina bästa stunder bidrar till att möjliggöra, kommer, utan att överdriva, att förbättra världen.
Den svenske grabb utan läshuvud och resurser som på grund av invandringens järnhårda nollsummespel sitter utan jobb, lägenhet och tjej han haft den förutan - vilken personlig utvecklingsprocess frigör, vidgar och möjliggör för honom?
Men, det kanske inte är SvD:s främsta roll att skärskåda sin egen och medias i stort hatiska särbehandling av glömda svenska erfarenheter. Det borde ju vara pliktförgätna SD:s nisch. Felet med Tove är inte att hon för marknadsliberala resonemang utifrån ett globalt perspektiv och universella ideal - utan att hon fortfarande inte är så bra på det.
Edit: Hur fan stavar jag det till "Tofve".
__________________
Senast redigerad av oyto 2016-06-06 kl. 14:59.
Senast redigerad av oyto 2016-06-06 kl. 14:59.