Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag minns när jag för många år sedan läste om McCarthyism i skolan. Jag och många med mig reagerade ungefär så här då:
"Vilken galen period i USA:s historia. Hetsjakt på oliktänkande. I övrigt skötsamma personer som hängdes ut, blev av med jobbet, sparkades ur facket, och fick i praktiken yrkesförbud, bara för att de misstänktes ha extrema politiska åsikter. Detta skulle aldrig kunna hända i Sverige."

Med tanke på hur det faktiskt utvecklades, så är väl det enda som fattas nu att svensk media tillsammans med utvalda politiker skapar organisationen "The House Committee on Pro-Swedish Activities".

Jag föreställer mig Peter Wolodarski som leder ett direktsänt förhör i TV av diverse personer misstänkta för pro-svenska aktiviteter som beordrats dit för att vittna. "Are you using or have you ever used the word 'skäggbarn'?"

Men kanske bäst att inte ge dem några idéer...

Oj då! Det där kände jag inte till. Var inte meningen att förringa Mymlan som person, bara att illustrera vad som slog mig efter att ha läst det HepCat-X länkat till. Bör förmodligen be den överväldigande majoriteten av tonårstjejer om ursäkt. Och även Mymlan. Visste faktiskt inte att hon led av dessa problem vad gäller interaktion med andra. Önskar henne samtidigt lycka till i fortsätningen, för det måste ju verkligen vara besvärligt att vara ledarskribent och samtidigt tvingas dras med den typen av kognitiva utmaningar hon beskriver.

Var befann hon sig när Luciabeslutet klubbades? När turkbulgarerna massutvisades? Det som är mest enerverande är när folk som har som uppgift att veta saker verkar ha fallit ner från himlen igår och dikterar nu villkoren utifrån sina egna berättelser.

Även Mymlans polare och ideologiska allierade Isobel skrev i förra veckan på twitter att hon hade fått en bekräftad diagnos inom NPF, vilket är ett samlingsnamn för s k bokstavsdiagnoser som DAMP, ADHD osv. Knappast överraskande om man följt henne som debattör, journalist och på sociala medier under årens lopp...hon är intelligent men i somliga frågor rusar hennes argument och icke-argument regelmässigt iväg i spinn, tunnelseendet grasserar och normen om motsägelsefrihet upphör helt enkelt att existera. Inte minst när det handlar om frågor om genus och feminism (noterade själv för minst sex, sju år sedan utifrån hennes blogg att hon alltid hade en tendens att hoppa över skaklarna relativt de principer hon annars ansåg sig hylla, just då det kom för mycket genus med i spelet)

Något äldre tweet här: https://twitter.com/isobelsverkstad/...75658597728256 - hittar just nu inte den serie tweets där hon bekräftade att utrednngen gett resultat, men hon var lättad över att äntligen ha en diagnos.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Neurop...ds%C3%A4ttning

Man kan verkligen ställa sig frågan hur det står till med ett samhälle och en offentlighet där många utredare och journalister tycks ha ADHD, Aspergers eller liknande men dessa personer och det de skriver samtidigt anses som verkliga orakel. Och hur hög är proportionen med bokstavsdiagnos (dold eller bekräftad) bland batikmorsorna egentligen?

Av olika skäl fäster jag inget avseende vid bokstavsdiagnoserna. Förr kallade man rätt och slätt folk för idioter, till och med i lagstiftning. En mer vardaglig benämning var femfemma, oavsett om de förklarats omyndiga eller inte. Inte det att jag tycker att vi ska gå tillbaka till äldre tiders hårda sätt att se på saker och ting, men ibland kan man undra och för sig själv tänka, att förr hade en del av dagens ledarskribenter benämnts just så. Inte säga det högt, men tänka. Och faktiskt, att kalla vissa, inte alla men vissa, av dagens ledarskribenter för ljust det, är helt klart kränkande mot dåtidens femfemmor.

Det var väldigt otrevligt skrivet av mig, så därför vill jag mildra min utsaga med att säga, att förmodligen är det jag som är dagens motsvarighet till femfemma. Helt allvarligt. Har nämligen tämligen svårt att hänga med i dagens snabba väderstrecksväxlingar vad gäller åsiktsvindarna. Men det är ju på ett sätt roligt att befinna sig i skiftande blåsväder. Inte minst får man vind i sarkasm-spinnakern. Gäller bara att ha räddningsvästen på, skulle man falla över bord. Man vill ju inte hamna i knasplurret tillsammans med en massa hällörade ledaskribenter.

Trådkändisen Soran Ismail vädrar nederlag för den mångkulturella saken. Rasismen sprider sig som virus och för Soran är det liktydigt med tredje världskriget. Han kommer inte att kunna leva i Sverige känner han och räknar med att behöva fly igen inom 25 år. Undrar vart han tror att kurder ska vara välkomna då?
http://www.gp.se/kulturnoje/1.302993...dje-varldskrig

Nysakligheten flyttar fram positionerna? TT minsann.
http://tt.omni.se/2f9b59a33bd241e1de...46122cff45e0b1

En ny front/våg/waterfront: Medan Europa håller på att drunkna under I&I-tsunamin lyfter CUF ett finger för "miljöflyktingen" (utan konkurrens av eftergiftsbenägna Mp i regeringen):

Regeringen stänger dörren för klimatflyktingar



Niger är inte så folkrikt (ca 19 milj inv på en yta som är >2.5 ggr Sveriges, dvs en lägre densitet än Sverige som är glest men ändå inte självförsörjande på livsmedel). Tänker de på Niger eller det verkligt folkrika Nigeria? Uppenbarligen lyckas de hålla sig i liv nigererna, med en förmodat lägre teknologisk nivå och grad av import än Sverige. Med svenska politiker som inte ens har koll på vad som händer nästa vecka är det övermaga att staka ut vidlyftig politik idag, för sånt som aktivisterna tänker händer år 2050. Existerar Sverige år 2050? I vilket skick? Finns det anledning att minska den globala befolkningen? Har den vite mannen en miljöskuld att betala av, medan samme man är i framkant vad det gäller produktivitet och miljövänlig teknologi? Kan det finnas agendor bakom, som inte ens de goda krafterna är medvetna om?



http://unvis.it/www.dagenssamhalle.s...yktingar-23577

Medan I&I-tsunamin oavlåtligen vräker sig över oss, kompetensregnet häller över oss snabbare än vi kan kanalisera/kanylisera och det sura krypvattnet underminerar hela härket, så vill miljö-, migrations- respektive rättspolitisk talesman i CUF spä på ytterligare väta med konstruerade målgrupper.

EU-kommissionär Cecilia Malmström, den meste av de tre Ceciliorna, intervjuas av Adam Cwejman; trots hennes voluminösa aktivism på det immigrationspolitiska planet/havet är det inte det hon vill bli ihågkommen för... Cwejman inleder med frihandelsavtal och leder in på det oundvikliga, immigrationen:



Kompetenser? Regndans, interferenser, differenser.


http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.30...ilia-malmstrom

Tidigare hade Malmström ansvar för EU:s inrikes frågor, numera har hon ansvar för handelsfrågor. Och lätt som en plätt har hon reviderat sin epitaf. Inget är hugget i sten, tydlig-en. Men hon bejakar det utrikespolitiska verktyget handelspolitiken... TTIP, hello? Fjäska västerut och öppna dörren för muslimer/afrikaner till EU. Cwejman har gjort ett bra jobb.

För Statsmakten har ord företräde framför handling och konsekvens. Ibland väcks emellertid mänskliga drag av självbevarelse till liv; det är den saktfärdige f d justitieministern Beatrice Ask (M) som röjer sin rasistiska/allmänmänskliga självbevarelse (har "rasism" blivit PK?) - här i Jacob Sidenvalls ledare i SmP:

Täpp till luckan



Verkar sjukt i och för sig, om man kan uppehålla sig i ett land i månader utan att vare sig söka asyl eller påbörja naturaliseringen genom arbete... Lita inte på byråkratiska maskhål; det är dessa ordkrönta konventioner som folket ska svara upp till - inte sällan rent förnuftsstridiga galenskaper.


No shit, Sherlock/Shylock.

http://www.smp.se/ledare/tapp-till-luckan/

Den konservativa landsortspressen har framförhållning; det som en simpel regering borde ha. Kanske kvarteren borde söka sig till myllans förnuft och - Uggabugga! - djungeltrumma. S fick förvalta den rupturerande I&I-karbunkeln, men fistelfinken Beatrice Ask och hennes anhang är påpassliga nog att sufflera sin samhälskritik. Nippertippor, dumskallar och rena dönickar är vad vi har att ta över stafettpinnen från.

Den som glodde på SVT på det glada 80-talet torde minnas reportagen från Sovjetunionen, med de ständigt klagande babushkorna som trinda, tillsynes överviktiga, klagade över förhållandena (de berättade i nästa andetag att de hade en kolonilott som de odlade och skördade, för livets nödtorft).

---

Det plågade svenska innanförskapet genom undertecknad - fullständigt upptagen av "utanförskapet" - tyr sig nu till Svenska Yle för påfyllnad:

Pappan är i Esbo - mamman och barnen fast i Grekland


Ojojoj. Varje dag?


Ojoj...


(Caroline Haga är "kommunikationsdelegat för Internationella Röda Korset".)

http://svenska.yle.fi/artikel/2016/0...ast-i-grekland

Svenska Yle gör ett nästan överhövan impressionistiskt reportage. Frågan är om det uppfattas annorlunda av den naiva befolkningen. Vi på tråden är ju "skadade". Vi är opponenter. Opposition är PK.

Man undrar ju var han ser dessa nyliga statskupper i Europa, där demokratin har satts ur spel med våld? Eller menar han kanske att i öppna val i en del länder så har demokratiska partier, som han själv inte gillar, vunnit framgång?

Huruvida någon skulle, om 25 år, fängsla en "komiker" är ju svårt att sia om, det skulle väl isåfall vara för falsk marknadsföring, att utge sig för att vara rolig utan att leverera. Vilket för övrigt nog skulle vara en lika stor risk om han då bodde i ett nybildat land vid namn Kurdistan.

Han är ju själv inne på sina psykiska problem, något som han nog delar med många inom den kulturradikala vänstern, nu när verkligheten börjar göra sig påmind. Den kognitiva dissonansen börjar helt enkelt bli får svår att hantera utan att det egna psyket börjar ta skada. Det går åt så mycket mental ansträngning bara på att försöka hålla ihop alla motsägande dogmer & påbud att det hela börjar krackelera vid minsta påfrestning utifrån.

Att sedan överge sin gravida flickvän är väl ganska jämförbart med att överge sin kamrat i skyttegraven för att man inte tycker det är kul längre. Ynkligt.

Men hans största problem är ju att han helt enkelt inte är rolig eller intressant. Den enda anledningen till att han har kunnat försörja sig är ju att han just är "rasifierad" & därför fått en jävla massa chanser som han aldrig annars hade fått. Avsaknaden av begåvning har mer än väl kompenserats av diverse jobb i Public Service & en shitload av jobb som underhållare på "temadagar" inom Landsting & kommuner. Där någon batikhäxa sitter på pengarna & självklart vill framstå som progressiv & fördomsfri genom att hyra in en kurd som kan driva lite med de stela, tråkiga & rasistiska svenskarna.

Så hans största problem, om han bor kvar i Sverige, är absolut inte att han skulle fängslas eller förföljas. Hans största problem är förmodligen att han & hans kulturradikala vänsterpolare har lyckats driva igenom en politik som kommer att knäcka den svenska ekonomin. Då kommer det inte heller att finnas skattemedel för att försörja en hel yrkeskår av mediokra komiker, musiker & andra artister som inte publiken själv är beredda att betala för att se.

Marknaden för flinande kurder börjar helt enkelt bli mättad.