Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Om Joakim Ruist verkat som framtidsspekulant under drottning Victorias tid hade han sannolikt målat upp bilden av en framtida värld helt dominerad av den "anglosaxiska rasen". Om hur ständigt större andel av jordens befolkning var predestinerad att vara av europeiskt ursprung och hur mindre konkurrenskraftiga folk och civilisationer var dömda till marginalisering. Så resonerade många när de extrapolerade trenderna och mellan 1850 och 1900 var det nog svårt att argumentera för något annat scenario utifrån tillgänglig statistik eller ekonomiska teorier.

Idag är det däremot inte svårt att underkänna Ruists fantasilösa, resignerade framåtskrivning. Hans prognos är inte bara ointressant i sin fatalism - den är utifrån den globala demografins mekanik i praktiken omöjlig:


Återigen dessa naturlagar som det är lika bra att fördragsamt acceptera. Ett sätt att klä den egna maktlösheten/makten i ord och kanske ingjuta defaitism hos de europeiska folk som kommer drabbas. Men ett resonemang med uppenbara svagheter.

För - om det är en naturlag som genom migration nivellerar välstånd så kommer ju Sydkorea, Israel och Saudiarabien 2050 att övervägande ha afrikansk befolkning. Fram till sekelskiftet kommer denna underutvecklade kontinent att ha producerat tre miljarder människor i överflöd från dagens dryga miljard.

Om det stämmer som Ruist påstår, dikterar ju dessa människors valfrihet och förmåga att migrera att Seoul, Tel Aviv och Riyadh kommer ha tiotals miljoner nya rationella, välståndssökande afrikanska aktörer vandrande på gatorna. Om det är en naturlag.

Är det någon som tror att det blir så? Om inte - vilka möjligheter att reglera invandring har dessa länder som Europa saknar?

Och om den halvhjärtade brasklappen "Inte så att vi måste släppa in alla..." indikerar att Europa och Sverige har reglerande styrmedel - vad hindrar då att politiska beslut i demokratisk ordning hindrar ALL invandring som inte är gynnsam för dess folk?

Är det tvärtom inte lättare att inte bevilja någon asyl alls, än att "lätta på trycket" - när trycket inte är miljoner utan hundratals miljoner redan idag, med ännu ofödda miljarder i släptåg?

Vad hindrar ett modernt, rikt Europa att avvisa varenda farkost och utvisa varje person som inte vill legitimera sig? Att täcka varje tum av Medelhavet med satelliter och drönare - om bara den politiska viljan finns?

Och - här kommer det viktigaste ledet - hur kommer den politiska viljan att implementera varje tänkbar åtgärd i längden fattas Europa, när valet i realiteten står mellan NOLL invandring och flera miljarder människor, tills dess livsbetingelserna är så usla att Mellanöstern och Afrika lockar vid jämförelsen? När valet mellan en kontinents välstånd och överlevnad hänger på ett binärt val mellan 1. Fästning Europa och 2. Att dela tillgångar och politisk stabilitet med hela Afrika, Mellanöstern, Centralasien och jordens andra underutvecklade regioner.

Den nya, globaliserade verklighetens förbättrade kommunikationsmöjligheter omöjliggör paradoxalt nog välståndsutjämnande migration från Afrika och Mellanöstern till Europa - eftersom varje humanitärt gläntad dörr kommer skapa en pull-faktor för miljarder migranter. Migrationens explosionsartade storlekstillväxt är inte ett bevis för dess oundviklighet - utan dess ohållbarhet och kategoriska omöjlighet.

Om sittande maktordning inte förstår detta kommer nästa göra det. Oavsett om det då handlar om de europeiska folkens reaktiva nationalism - eller den europeiska dystopins kalifat. Migrationsströmmarna kommer upphöra, på ett eller annat sätt.

För inte allt för längesedan, eller om det var inte alltför länge sedan, var det fullt möjligt och inte alls ifrågasatt att svenska staten avkrävde varje utlänning som stod vid vår gräns, att han eller hon kunde legitimera sig med godtagbara ID-handlingar, som varje svensk än i dag måste jag göra vid besök hos bank, apotek eller valfri sjukvårdsinrättning.

Inte heller var det konstigt eller diskriminerande att fråga vad fan de hade här att göra, och då också förvänta sig ett vettigt svar. Inte heller var det då något konstigt, inte ens diskriminerande och rasistiskt, att samma dag som ogrundade asylansökningar gjordes, avslå dessa och sedan omedlebart, utan beaktande av besvärsmöjligheter och slikt, direkt i anslutning till beslutet verkställa avvisningen.

I dag befinner vi oss i en situation där Sverige och vi svenskar måste ursäkta oss, ställer vi oss bara den adekvata frågan varför folk som skiter fullständigt i Sverige och oss svenskar, varför folk som i princip pissar på oss svenskar, ens ska ha rätt att visats i vårt land. Inte ens när dessa utlänningar öppet säger att de föraktar Sverige och svenskarna, inte ens när de försöker spränga oss i luften, får vi ifrågasätta deras vistelse i vårt land.

I ett land med ett sådant tankekklimat, sitter det oerhört hårt åt, för varje tjänsteman och varje politiker att ens tänka tanken på en svensk gärns. Det blir traumatiskt. Så farligt naiva är man faktiskt. Och för de svenska jounarlisterna är det som ett slags kontra-revolution, att vanligt folk, att svenskar, vänder sina anleten ifrån dem, och kanske till och med hånar dem och driver gäck med dem. Kanke till och med hånflinar åt dem. Kasnke till och med bygger avgudabilder. Svenska avgudabilder. Men det är försent för oss svenskar, även om det tillfälligt uppbolossande motståndet är behjärtansvärt.

Tuyvärr är Sverige i princip kört, anser jag. Vi är så långt nerkörda i den för dagen gällande ideologiens tankemässiga myrmarker, att vi inte kommer vad vi än gör, klara av att rädda upp situationen. Och ingen kommer att sörja oss svenskars frånfälle. Inte ens de som kommit hit och som parasiter levt på oss. De kommer som nu bara att hånflina åt oss svenskar. Att med förakt se på oss svaga svenskar, som man kunde rövknulla utan minsta respons från svenska staten.

Världen är stor, mycket större än Sverige. Och eftersom vi inte försvarade oss, inte försvarade oss själva, inte försvarade vår historia, inte försvarade vår egenart, inte försvarde vårt land, inte försvarde vår från andra självklara rätt till särskiljbarhet, inte försvarade Sverige, så uppslukades vi av det monster som verkligheten är. Eller som man fortfarande säger i Tyskland;- die dumme Schweden.

Tack för mig.

Enligt Westerholm/ledarsidorna.se:

Idag tar dock Lindberg sin enfald till nya, tämligen episka nivåer.

Under den briljanta rubriken 'Adolf Hitler var inte "invandringskritiker"' ger han oss följande hyperironiska ingress:
'Vårt språk möglar när vi inte kallar en spade för en spade'.

No shit, Sherlock?

Slutklämmen går dock inte av för hackor:
http://www.aftonbladet.se/ledare/led...cle21910049.ab

Man baxnar.

I ett parallellt universum, inte så långt bort låter Erixon hälsa:
http://erixon.com/blogg/2015/12/migr...yktingboenden/

Där "dekonstruerades" Joakim Ruist rejält. Det gäller att se aktivisten bakom forskaren. Han föreslår att välfärdsklyftan mellan första och tredje världen ska utplånas lite lagom, lagom nog för alla att etablera en jämvikt. Istället upprättas nya, importerade klyftor inom första världen (västvärlden). Och bistånd passiviserar mottagarna, enligt Angus Deaton (tidigare länkad på tråden). Deaton ser klyftorna som en naturlig följd av makrotillväxten, samt klyftorna som en sporre för innovationer. Men under vilka förutsättningar? Att alla gränser och distinktioner är utplånade, så att det går att skörda utan att ha sått, konsumera utan att förtjäna? Deaton ser biståndet mest som en företeelse för givarens välbefinnande eller möjligen avlat.

Självbildsmotivet slank fram även hos Ruist i somras:



http://www.socialpolitik.com/2015/06...-ska-fa-kosta/

Undrar om han inkluderade de bulgariska och rumänska "EU-migeanterna" till det positiva bidraget...

---

Widar Andersson refererar till den nyligen publicerade Långtidsutredningen (som handlar om den offentliga ekonomins hållbarhet):


http://www.folkbladet.se/opinion/in-...a-8916238.aspx

Punkterad självbild och ekonomiskt underskott... Nu när volymen tillfälligtvis halverats till 5 000 asylanter per vecka från nyligen i storleksordningen 10 000 så talade TV4-nyheterna om att "det saknas flyktingar" i förberedda tältläger. (Men regeringens ambition är att minska till ca 1 500 per vecka.) Volymerna kan pressa på, men vi adapterar till trycket som vi har adapterat till minusräntan; det blir ganska abstrakt men bakfyllan lär inte bli nådig. Den poolade massan migranter kommer att synliggöra de röda siffrorna i ekonomin i många år, framför allt inom kommunsektorn och för varje månad som går kommer integrationsfrågan att bli relativt sett viktigare i debatten. integrationen som kostnad kommer att framställas som en nödvändig investering där alternativkostnaderna inte redovisas eller anses överstiga vida; trots att Sverige är "bäst på integration" men sämst på sysselsättning...

Den Humanitära Stormaktens självbild sprack av volymens massiva tryck, den utlovade, garanterade vinsten med "kompetensregnet" analfabeter har omformulerats till en kostnad och utmaning på kort sikt men en "möjlig" vinst på sikt, till att ha medgivits vara en förlust även på mycket lång sikt. Nästa punkt är att problematisera multikulti per se.

På något konstigt vis känner jag bara uppgivenhet när jag läser Martéus artikel som kritiserar regeringen och journalisterna. Kan inte sätta fingret på vad det är, men tonen känns inte äkta. Kanske för att den är gnällig och lyfter fram Expressens förträfflighet de senaste veckorna.

"DN:s ledarsida var ingalunda unik i sin passiva ansats. Den var symptomatisk för tillståndet i Sverige, inte minst i Medie-Sverige. Expressens ledarsida var en av få avvikande röster."

"Inga journalistuppbåd jagade ju ministrar med frågor som: Om läget är så kritiskt som ni själva säger, varför gör ni ingenting för att minska asyltrycket? Hur krisartat tänker ni låta det bli?

Kritiska frågor från journalister har i regel infunnit sig först när förslag om åtstramningar presenterats: "Ni talar om att införa XXX, men enligt FN är det ju..."
http://www.expressen.se/ledare/ann-c...t-om-krisen-1/

Martéus igen. Här refererar SvD (Adventslucka 10 med Andreas Ericson) till hennes självbekännelse för nio månader sedan: ”Det är jag som är åsiktskorridoren”. Artikeln blev en milstolpe i blottandet av det medieklimat som ligger till grund för det katastrofala samhällsläge vi har idag.

"Om jag tolkar Marteus rätt fungerade den svenska åsiktskorridoren ungefär som DDT. Den dög utmärkt för att bekämpa de kryp man var ute efter, men en hel del annat strök med av bara farten. Som sans, nyanser och tankeskärpa. Det är en tolkning som är ganska lätt att acceptera.

Sedan är det förstås frågan om hur hållbara åsiktskorridorer är. Kanske har höstens händelser gjort den nuvarande betydelselös – i alla fall för migrations- och integrationsfrågan. Kanske kommer svenska opinionsbildare under 2016 verkligen samlas på stolar i ring med automatkaffet i händerna och en efter en presentera sig och därefter bekänna ”… och jag är en åsiktskorridor.” http://unvis.it/www.svd.se/lucka-10-...ns-julkalender

Erik Helmerson i Dagens Nyheter om yttandefriheten. Jag börjar nästan bli på gott humör. Rubriken "Till fundamentalismens försvar", är en hänvisning till att ordföranden i Reportrar utan gränser under förevändning att han är yttrandefrihetsfundamentalist öppnar fönstren på vid gavel för att den unkna luften ska vädras ut. Är det så illa att journalister numera måste kalla sig fundamentalister för att kunna bruka sin yttrandefrihet? Är det nu det vänder på allvar och skutan börjar baxa sig ut ur sitt fängelse, bort från isberget och ut på öppna vatten?


Edit: Synonymer till fundamentalist: bokstavstrogen, bokstavstroende; biblicist, bibeltrogen; korantrogen; dogmatiker, blint troende; extremist, vettvilling

Nä, det är en dålig liknelse. Jag skulle snarare säga att besprutningen ledde till att de oönskade flyttade till ett skrymsle där de är oåtkomliga och utvecklade resistens mot bekämpningsmedlet.

Ett repressivt klimat där fascistoida korridorvakter jagar runt och upprätthåller tankeförbud kanske ger illusionen av att man har total kontroll, men när takhöjden är så låg och kvävande kommer folk till slut att fly till en plats utanför den ogästvänliga korridoren. SD och alternativmedia har kommit att bli den platsen. Det är medias eget fel att den flykten blir en positiv upplevelse. Att folk känner att de kan andas och tänka fritt för första gången. Tro fan att så många flyr och så få återvänder.

På Nobeldagen, tillika Internationella människorättsdagen, stoltserar Asylsvenskan med topprubriken att det dödliga våldet minskar i Sverige (hänvisning till BRÅ) och kompetensregnet att det nu kommer en hög andel högutbildade bland invandrarna. Samtidigt oroar sig Adam von Gertten över rädslan hos invånarna i villastadsdelen Djupadal som genom sin bullermur mot väggen inhägnar sig mot angränsande kaoskvarter i Kroksbäck; nu hotar Malmö stad med en sammanslagning av stadsdelarna. Men huvudnumret, utrikesminister Margot Wallströms (MW) potentiella magnum opus; en storslagen humanitär fyrbåk för framtiden, vars ljus ska nå varje mörk vrå i existensen:




http://www.sydsvenskan.se/opinion/ak...fokus-ska-ock/

MW skriver om vidgandet av det demokratiska utrymmet och ökat fokus på utmaningar i Europa och närområdet. Det handlar om att bygga en fredlig och rättvis värld för nästa generation. Hoppas de nulevande kan få lite också. Få se om plattformen staten existerar i ett sådant skick att det finns bränsle för fyrbåken. Grandiosa visioner i all ära, men det är Helmut Schmidts sarkastiska uppfattning om Visionären som varandes i behov av ett läkarbesök jag minns.

Är godhetens singularitet nära, den kritiska massan nådd, accelererationen sker härefter spontant? En gyllene epok i mänskligheten? Efter volymen, integrationen. Problematiseringen av själva multikulti är en helig bastion, låt oss se om denna axiologiskt heliga ko - kult! - blir föremål för en bredare debatt.

Här var en nyhet från andra sidan havet :

Citat:

http://www.theatlantic.com/politics/archive/2015/12/donald-trumps-call-to-ban-muslim-immigrants/419298/

För mig är Donald Trump mest en gycklare. Han gör inte direkt ett intellektuell intryck och det skulle ta emot att ha en dokusåpakändis som president för världens mäktigaste nation. Det är lite för mycket Idiocracy över det för att jag ska tycka att det känns okej. Vilket är synd, eftersom jag sympatiserar med delar av hans utspel, främst om utrikespolitiken, men samtidigt är hans personlighet mycket svår att tycka om.

Dock är han duktig på att riva ned politiskt korrekta normer. I hög fart ifrågasätter han många tabun och det senaste är att helt förespråka ett stopp för muslimsk invandring till USA till följd av terrordåden.

Personligen ser jag inte helt positivt på förslaget. Tveksamt hur det skulle kunna genomföras i praktiken, inte direkt svårt att hävda att man är icke-troende vid en kontroll. Dock är det fullt rimligt att USA skärper kraven för inresa från länder där jihadister och muslimska terrorister huserar. Vilket man också gör nu med de skärpta visumkraven.

Vad som är intressant med hans utspel är dock inte utspelet i sig, eftersom de enligt mig inte är speciellt oväntat, snarare är det den mediala reaktionen som är märklig. Absurd rent ut sagt. Speciellt i Sverige.

Som man kan förvänta sig tävlar man nu om vem som kan fördöma Trump hårdast. Jeb Bush har kallat honom farlig och galen, osv. Förmodligen skjuter man sig i foten men framförallt visar detta på det hyckleri som är den politiska korrektheten, där lojalitet till vissa normer och till en världsbild är det viktigaste, inte de praktiska handlingarna och dess effekter.

För en genomsnittsmuslim i Irak, Syrien, Libyen eller Pakistan är ett eventuellt amerikanskt stopp för muslimsk invandring en icke-företeelse. USA tar redan idag emot få muslimer sett till sin befolkningsmängd. Genomsnittsmuslimen har varken utbildningen eller kapital för att slå sig fram i USA och lyckas bygga sig ett liv i landet. Det är ytterst få förunnat. Även bland de så "privilegierade" svenskarna. Ett amerikanskt stopp skulle ha en minimal effekt på världens muslimers livskvalité. En minimal effekt! De flesta skulle kanske inte ens bry sig eller veta om att det hänt.

USA:s invasioner däremot. Det har kostat hundratals miljarder i skadekostnader för den muslimska världen. Hundratusentals eller rentav miljontals förlorade människoliv, samt en flyktingkatastrof och en allmän destabilisering som har skakat hela regionen. Konflikter mellan muslimer och icke-muslimer växer varje dag med terrordåd och krig världen över. Inte minst i Sverige har effekten på vår nation varit enorm, majoriteten av de flyktingar som vi sitter här och diskuterar om dagarna i ända kommer från just de länder Amerika har destabiliserat!

Men detta är helt okej, enligt den politiskt korrekta doktrinen. Att bomba sönder och samman länder. Att minoritetsgrupper fördrivs eller mördas. Att skadan på natur, ekonomi och den sociala tilliten i drabbade områden är enorm, det är inte speciellt intressant. George W Bush, eller för den delen Jeb Bush, är fortfarande en bättre människa än Donald Trump, enligt deras logik. Trots att han inte förespråkar några invasioner av främmande länder och rentav har kritiserat Amerikas interventioner.

För Trump anses ha misstänksamma avsikter. Han gör svepande formuleringar om hela folkgrupper och förespråkar en nationalistisk politik. Det gör honom farlig och ondskefull. De människor som bombar sönder länder däremot, de är inte så farliga. De ville ju bygga demokrati och befria kvinnorna i Afghanistan, hur kan man vara emot det?

Det är en världsbild där avsikten är allt och effekterna av ens handlingar är fullständigt oväsentliga. Att en svensk restriktiv migrationspolitik hade skapat ett mycket litet mänsklig lidande ställd i kontrast till lidandet som skapas av att fortsätta med nuvarande kaos, det är inte väsentligt. Det är avsikten med att rädda alla människor undan krig och förtryck som är väsentlig.

Att plocka bort Saddam, Ghaddaffi och Assad är godhet. Även om det leder till anarki, inbördeskrig och totalt avstannad social utveckling, t.o.m. en kraftig tillbakagång i levnadsstandard för medborgarna i berörda länder, det är okej. För avsikten var ju god! Det skulle ju bli demokrati och mänskliga rättigheter ju!

I min värld är åtgärder för att minska invandring från muslimska länder pga. omfattande problem med muslimsk terrorism, en defensiv åtgärd. Inte direkt trevlig och speciellt öppensinnad, kanske rentav främlingsfientlig men likväl är det en defensiv åtgärd. Det är inte en krigshandling. Det är inte en bomb släppt över civila. Det är en defensiv åtgärd för att skydda civila liv, en avvägning mellan risker där en stat beslutar sig för att skydda sina medborgares liv, hellre än att värna sina ideal om "öppenhet" som visat sig inkompatibla med en ny, mer våldsam, verklighet. Det är åtgärder som syftar till att minska mänskligt lidande, tro det eller ej och den kan i framtiden ha visat sig rädda liv. Visserligen inte rasifierade förtrycka, icke-västerländska liv, men ändock människoliv. För en människa med hjärta har det rimligtvis ett värde.

Om USA redan innan 11 september hade genomfört dylika åtgärder så är det möjligt att terrordådet aldrig hade ägt rum. Kanske hade då inte heller den muslimska världen blivit invaderad. Om åtgärden hade genomförts efter terrordåden så är det rimligtvis så att den hade kostat mindre människoliv och orsakat mindre mänskligt lidande än amerikanska invasioner. Men vem bryr sig egentligen om att vara konsekvent? Så konservativt, gammalmodigt, ja rentav otidsenligt!

Vad världen behöver är inte tvångsinförd parlamentarism, radikala tokar och mer idealism. Världen behöver pragmatiker i klass med Bismarck, som förstår att människan och dess civilisation är betydligt mer komplicerad än att man trycker på en knapp och så följer den ens instruktioner.

Men i svensk medias världsbild är Donald Trump fortfarande mer ondskefull än George W Bush eller hans bror Jeb som tar invasionerna i försvar. I flera fall tycker jag man verkar mer upprörd över Donald Trump än man varit vid islamistiska terrordåd mot civila. Det är en världsbild som med blotta ögat framstår som så obotligt korkad att man knappt tror att det är sant innan man studerat saken närmre. Under ytan är det hela kanske inte så märkligt. Efter Vietnamkriget och 68-rörelsen stod det väl uppenbart för många amerikanska imperialister och "hökar" att det här med utländska interventioner och global projicering av amerikansk militärmakt kanske inte är så enkelt om människor börjar protestera jämnt.

Kanske insåg man då att för att kunna genomföra interventioner och invadera andra länder, så var man tvungen att klä in hela konceptet i en progressivitet som skulle appellera till västerlandets progressiva ungdom. Så nu står vi här idag. Med dessa motsägelser rakt framför näsan på oss. Acceptansen för Amerikas interventionism blir möjlig att förstå om man läst sin språkfilosofi. Demokratiseringen av mellanöstern är bara en berättelse, bland andra, någon verklighet där ute, det finns inte. Allt är bara sociala konstruktioner och rökridåer. Istället för att makthavare öppet säger vad de vill uppnå hävdar de sig vilja uppnå sådant som den politiskt korrekta befolkningen kan tänkas sympatisera med. Är du emot så måste det ju vara för att du inte delar dessa ideal? Motståndare till att störta diktaturer och införa demokrati i Mellanöstern? Då måste det vara för att du själv förespråkar diktatur och förtryck! All opposition tystnar. Genialt men ändå så förbluffande dumt. Att människor kan svälja detta okritiskt.

Men det kan åtminstone vara värt att minnas när man känner sig anklagad för att ha en vidrig människosyn. Hur mycket du än kritiserar mångkulturen, hyllar Donald Trump eller röstar in Sverigedemokraterna i riksdagen, så är du fortfarande moraliskt överlägsen svensk media som gett sitt öppna och okritiska stöd till destabiliseringen av en hel världsdel och religion.

Ann Coulter gör exakt samma poäng:
http://www.vdare.com/articles/ann-co...lim-moratorium

Och nu börjar svenska liberaler inse att USA snart kan komma att styras av en riktig antiglobalist, eller åtminstone att deras eget parti, republikanerna kan komma att nominera en sådan. Johan Ingerö beskriver sin panik idag i en artikel i Expressen.
http://unvis.it/www.expressen.se/deb...-stort-allvar/

Intressant. Ett oroligt Expressen kan väl aldrig vara dåligt? Hyckleriet är ju rätt uppenbart. Att dra alla över en kam är värre än att ha ihjäl oskyldiga civila. Ska du bomba någon var säker på att du inte kombinerar det med svepande uttalande om den berörda folkgruppen! Då är du på väg mot ett moraliskt nederlag, minsann.

På tal om hyckleri, Moderaterna har tydligt blivit pragmatiska invandringskritiker och Carl Bildt låter numera nästan rationell: Dels har Tobe varit ute idag och hävdat att tidigare Moderata ställningstaganden var "misstag"? Man borde agerat tidigare.

Carl Bildt riktar i sin tur en känga mot regeringen enligt DI:

Citat:

http://www.di.se/artiklar/2015/12/9/carl-bildts-kanga-till-lofven/

Oj, jobbade han heltid!? Då måste man varit riktigt nära en lösning på problemen. Bara lägg in lite övertid där så är det löst.



Så vitt jag vet så har svenska folket aldrig haft nåt "självständigt val" i frågan. Våra politiker har valt åt oss och motarbetat alla som försökt kritisera eller lufta några invändningar mot de humanitära stormaktsplanerna. Nu vill f.d. statsminister och utrikesministern Bildt att "vi" ska lösa problemen. Underförstått menar han vi som är skattebetalare. Medan Bildt kan leva gott på sina internationella kontakter som han förvärvat genom att sälja ut Sverige för utländska intressen.

Klädsamt av Bildt att erkänna att man kan diskutera hur framgångsrik den tidigare regeringen var på området. Kanske årets understatement. Men nu ska historien snabbt skrivas om och tidigare oförrätter glömmas. Och tyvärr tror jag de kommer komma undan med det. Stora delar av svenska folket tycks inte ha märkt av den katastrofala migrationspolitiken som drivits i minst tio år. Även om det kan låta som att den eran inleddes i Oktober 2015. I verkligheten har ju dock svenska politiker varit verklighetsfrånvända i årtionden i denna frågan. Inte heller lär de märka av när shift happens denna gången heller, i mer restriktiv och verklighetsförankrad riktning. Vem det var som orsakade alla dessa problem som man nu står och kritiserar kommer glömmas snabbt.

Var fanns Bildt för fem eller tio år sedan? Att Sverige vägrat ändra sin politik och kräver att EU ska ta större ansvar är inte direkt nytt. Det finns artiklar där regeringsföreträdare förespråkar samma sak i början av 2000-talet! Det var lika ologiskt då som nu. Att istället för att 9 miljoners landet Sverige ska anpassa sig till normerna för migrationspolitiken inom EU så ska Sverige minsann pådyvla hela sin självmordspolitik på en hel kontinent med 300 miljoner invånare. Det är ju absurt.

Det lät inte mer rimligt 2011 än 2015, Bildt. När det kom från företrädare för den regering du ingick i. Det vore än mer klädsamt att erkänna att du som alla andra har varit slavar under känslostyret som rått i Sverige i den här frågan länge, att man t.o.m. klappat i händerna åt utvecklingen och gått långt fram i ledet. Alliansen var ju värre än Perssons sosseregering och Bildts egen regering rev upp Luciabeslutet. Pinsamt att låtsas som att det inte hänt eller att man varit ovetande om den "märkliga debatten" i Sverige.

Einstein sa någon gång att definitionen av galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig ett annat slutresultat. Att politiker som Bildt som varit med så pass länge fortfarande pratar om att vi måste "förbättra integrationen" är den tydligaste definitionen av galenskap som jag någonsin sett. Inse att stora grupper invandrare som kommer utanför Europa aldrig kommer gå att integrera i våra samhällen. Inte nu. Inte imorgon. Inte i övermorgon.

Oavsett vilka politiska åtgärder som våra genier till riksdagsledamöter röstar för. Social tillit, gemenskap och kulturell inkludering beslutas det inte om på regeringsnivå. De besluten tas av både svenskar och invandrare varje dag i våra liv och det är uppenbart sedan länge att ingen är intresserad av "integration" utan man söker sig medvetet bort ifrån varandra och mot segregation.

Exakt samma resonemang kan appliceras på de okritiska fånar som tror på ett ord någon inom Sjuklövern yttrar, och fortsätter att ge dessa människor makt. Sverige har koloniserats, fortsätter att koloniseras och kommer även i fortsättningen att koloniseras, eftersom det är makternas vilja. Och som i alla andra fall då områden koloniserats har urbefolkningarna fått betala för sin egen kolonisation, både resursmässigt, socialt och genetiskt.

Vad maktdjuren kommunicerar utåt är fullständigt ointressant. När gränserna i praktiken bevakas ska jag tro på att de menar vad de säger. Innan handling visats är babblet ointressant. Bildt är inte intresserad av att förändra något. Han är intresserad av att legitimera sin egen maktsfär. Hans meningslösa floskler fyller detta syfte och inget annat.

Det är min starka tro att absolut ingenting kommer förändras innan hela den nuvarande eliten inom media och politik försvunnit från sina maktpositioner. Den största chansen för att detta ska hända inom politiken är genom att ledningarna huggs i ryggen (på grund av vikande opinion = maktpotential = risk för vedergällning) och ersätts av Sverigevänligare maktdjur.