Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Gelotte gick i pension i förtid. Lernfeldt sa nyss upp sig, så snart är det bara det nya laget på plats hos GP:s ledarredaktion.

Intressant citat från Gelotte:

"Alice Teodorescu är en utpräglat konservativ skribent, man kan nog säga gammelmoderat. Och jag är socialliberal, nästan vänsterliberal. Och det är som sådan jag är anställd." (källa)

Kan tänka mig att många av GP:s prenumeranter i Örgryte, Långedrag, Hovås, Kungsbacka, osv inte har varit så förtjusta i att läsa "nästan vänsterliberala" ledare.

Vi har sett allt fler debattinlägg i olika tidningar där problemen börjar beskrivas utan att man föreslår lösningar. Jag tror det kan vara rätt väg att gå. Om folk inte vet om att det finns ett problem så kan man tjata sig blå i ansiktet om lösningar. Varför ska man bry sig om en lösning på ett problem man inte tycker existerar?

Fokus just nu bör alltså vara att gräva i problemen från alla möjliga infallsvinklar. Inte att hoppa tre steg fram till olika lösningar, eller att attackera de som just nu svänger om för att vara hycklare eller trögfattade, hur sant det än är.

Kan vi greppa problemformuleringsinitativet så kommer så småningom även lösningarna att vara givna. Det är detta DN/Wolodarski försökt sig på med sin "agendasättande journalistik".

Visst är det så. Men du underskattar motståndarsidan.

Den historiska strategin att beskriva invandringen som positiv och tom. nödvändig har som du observerat nått vägs ände när det inte längre går att dölja de enorma nettokostnaderna både på det ekonomiska men också på det sociala kontot.

Jag hävdar att det är i det ljuset vi skall se den senaste tidens massiva propagandalögner om "kompetensregn" och utbildningsnivåer. Media bereder marken för att försöka rädda de sista skärvorna av sin egen trovärdighet genom att försiktigt erkänna det alla redan kan se: invandringen är ett problem.

Men det vore naivt att tro att man därmed tänker acceptera minskade volymer. Istället så hamras i detta nu bilden ut av att invandringen hade kunnat vara en jättetillgång om inte Sverige hade varit ett ondsint rasistiskt land.

Att Sverige genom rasistiska strukturer inte vill acceptera det bidrag som en strid ström närmast lutheranskt arbetsälskande läkare, forskare och ingenjörer utgör är ingenting som dessa högutbildade raketforskare kan lastas för, och inte heller en anledning att se över volymerna. Istället skall blicken vändas inåt: Det är vårt fel att invandringen är en belastning, vi måste ändra på oss snarare än minska invandringen.

Agendasättarna ligger åter steget före.

Fast den taktiken lär ju på samma sätt gå vägs ände då massinvandringens sociala konsekvenser blir allt för uppenbara de med. IS-krigare, förortskravaller, våld på bibliotek, allt fräckare tiggare med mera. Någonstans finns det ju även ett eget ansvar. Det kravet lär ju öka i och med att välfärdens minskar i paritet med det behov som finns. Ett annat inslag som lär öka är rasifieringsdebatten där invandrarnas företrädare menar att inga vita ska berätta vad som är de brunas problem. Nu säger man i och för sig samma sak i alla fall, men kontentan är att det vita vänsterliberala etablissemanget får det svårare.

Nog för att agendasättarna försöker. Först "humanitärt" och "solidariskt" nödtvång att ta emot flest kinkiga och kräsna icke-flyktingar som minsann vet deras "rättigheter", sedan en diger flod av falsarier om nyttan, lönsamheten - ja, nödvändigheten! - med välfärdsparasitism och kriminalitet nödtorftigt maskerat som "flyktingmigration", sedan ett nytt drag med humanitära insatser - 'krig och oroshärdar som för närvarande råder, vilka vi inte kan påverka' - och sedan nyspråklig paketering av den förmenta nyttan, "kompetensregn"...

Lyteskomiska ansträngningar av SVT som antagit nordkoreanska propagandanivåer. Det leder ju bara till fortsatt fallande förtroende för medierna, staten och skadar tilliten. Parallellsamhällen mentalt och fysiskt, alienation bland infödda svenskar som letar efter identifikation. Får se hur yngre svenskar adapterar till detta, som inte har någon egen erfarenhet av något annat än multikulti, som tvångsmatats med "värdegrund" och pojklucior samt kameraförbud för att inte skrämma "papperslösas barn".

Förr eller senare når såklart även denna taktik vägs ände, men man köper tid. En gissning är att man försöker hålla sig till denna taktik fram till 2018. Det är eoner av tid i det politiska livet.

Dessutom tror jag du missuppfattar lite av denna taktiks inneboende skönhet: man erkänner (till viss del) problemen, men man flyttar skulden för dem. Det gör lögnen mindre uppenbar.

Det går inte längre att beskriva IS-krigare, förortskravaller, våld på bibliotek och allt fräckare tiggare som en tillgång utan att alla genomskådar lögnen. Däremot går det att beskriva IS-krigare, förortskravaller, våld på bibliotek och allt fräckare tiggare som en konsekvens av att välutbildade och arbetsamma invandrare görs till hopplösa, marginaliserade och till slut radikaliserade genom majoritetssamhällets nakna rasism.

Svaret på den frågan finns redan i tråden.

Jag kan genom egen erfarenhet bekräfta att artikeln lika gärna hade kunnat handla om Sverige.

Detta ger också en fingervisning till den konformitet som odlas bland unga. Det är en massiv hjärntvätt som pågår i landet där media först och främst tjänar till att ta över där utbildningsväsendet lämnar och arbetslivet tar vid. En aspekt av detta som jag tror kan ha relevans i detta lyfts nu med anledning av Miljöpartiets kongress:
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/...411?pack=16416

En saga alltså, eller solskenshistoria. Vi är förstås redan vana vid att sådana sagoberättelser "kompetensregnar" ut över landet genom MP-infesterade propagandaorgan.

På detta tema rekommenderas även denna artikel som handlar om tillståndet inom den svenska universitetsvärlden. Kampen om den nya människan utspelas på fler ställen än inom media.


Länk

Den här artikeln skriven av två Moderater på Dagens Samhälle verkar inte ha varit uppe i tråden. Man kan förstås diskutera de förslag till åtgärder som presenteras, så som "sänkta trösklar in på arbetsmarknaden för utrikes födda". Företrädesvis då i någon annan tråd. Det intressanta här är det klarspråk som vi förhoppningsvis kommer få se allt mer utav:
Klarspråk tror jag det kallas. Istället för att förmedla bostad till dessa kräk är det förstås helt rätt att hänvisa dem ut ur landet. En rekommendation är förstås att Moderaterna exempelvis tar sig tid att läsa i tråden (FB) Islamisters politiska avancemang i Sverige ("Slöj-misshandeln" i Farsta verkar falsk) istället för att förutsätta att de religiösa samfunden ifråga i sitt ansvar agerar för något annat än islam och sharia. Vi som förstår detta kan ju med enkelhet konstatera att ovanstående önskan att komma tillrätta med problematiken kring radikalisering och dylikt förutsätter att samarbetet med Muslimska Brödraskapet avbryts.

Att klart och tydligt hänvisa till att dessa människor inte är välkomna i landet är ytterst välkommet! Det är lite skillnad från det lägenhetsförmedlarvurm som härrör den henifierade feminsitvänstern.

Det har som vi sett börjat röra på sig en aning i de borgerliga medierna. Från SvD Debatt:



Ingenting nytt för de redan insatta men nu står det att läsa i SvD och inte på Flashback eller någon "Sverigevänlig" sajt. Intressant nog nämns inte tiggeriet som en förklaring till SD:s framväxt. Jag tror att tiggeriet har en relativt stor del i det ökade stödet för SD eftersom det påverkar väljare som tidigare var relativt befriade från mångkultur, framförallt i mer välbärgade områden med stor andel medelklass.

Artikeln fortsätter:


http://www.svd.se/valjarnas-oro-for-...lvar/om/debatt

Inga omskrivningar, inga försköningar, inga invektiv. Bara kall enkel analys av det politiska läget i Sverige. Tänk om detta började bli mer standard i så kallad borgerlig media framöver. Då skulle nog mycket vara vunnet.

Som tankeexperiment kan man fråga sig vad som skulle kunna vända den mer negativa synen på invandringen som växer fram i opinionen. Eftersom det i stort sett inte finns någonting alls som talar för att problemen med "integrationen" kommer minska de närmaste åren finns det heller ingenting som talar för att opinionen kommer bli mindre kritisk. Ju större problemen blir desto svårare blir de att sopa under mattan. Ju mer politiker och media ljuger om de här frågorna desto fler kommer fly till SD för att stanna där tills de på allvar blivit övertygade att övriga partier tar de här problemen på allvar, och för att det ska ske kommer det krävas mycket övertalning. Som det ser ut nu slår SD rekord efter rekord i opinionsundersökningar samtidigt som Miljöpartiet får härja relativt ostört i regeringskansliet. Det måste skapa viss frustration bland socialdemokratiska partistrateger.

Det intressantaste är SvD väljer att ta upp denna undersökning, trots att media redan lyckats förtiga och döda den. För undersökningen är inte ny; den publicerades för nästan tre veckor sedan. Några, som Tino, försökte få spridning på den, men ingen större reaktion. Undersökningen togs inte upp i MSM och nyheten dog.
Att då som SvD väcka liv en redan avlivad och begravd oönskad nyhet, lär inte ses med blida ögon bland övrig media.

Opinionsbildning genom -mätning. Antagligen den effektivaste formen.

Här är också, som nämnts, motsatsparet MP/SD viktigt som narrativ - alltså som berättelsen om två extrema poler som ansvarstagande partier bör balansera mot varandra. Det är inte sant, förstås - men en sedelärande, nyttig saga som måste berättas.

Och en tumregel är ju att ju mindre ett utpekat "extremparti" är - desto mer föraktligt och lämpligare som måltavla. Växandet normaliserar och krympandet gör radikal varje politisk position. Om denna utveckling skrev jag i oktober:


En iakttagelse som bara åldrats i ett avseende under de månader som förflutit: SD nosar nu på 20% istället för 15, vilket inte var en allmänt erkänd siffra då, just efter valet.