Början på ett mediakrig om mångkulturen?

”Kvinnors frihet ska inte begränsas i Sverige.” Debattartikel signerad moderatpolitikerna Jessica Polfjärd och Andreas Norlén i SvD.

http://www.svd.se/kvinnors-frihet-sk...rige/om/debatt

Rätt långt från den totala aningslösheten* under Waberi- och bygg en moské, baby, bygg gärna tre baby-tiden. Visst är det bra att det äntligen går att kritisera religiöst betingat kvinnoförtryck utan att få epitet som "islamofob" och "kulturrasist" klistrade på sig, men så länge Moderaterna fortsätter att mörka våldtäkterna och de sexuella trakasserier som svenska kvinnor utsätts för har de absolut noll trovärdighet när de talar om mänskliga rättigheter och kvinnoförtryck. Även svenska kvinnor får sin frihet inskränkt på grund av massinvandringen från extremt sexistiska länder, glöm inte det. Sådana här halvkvädna visor får inga f.d. moderatväljare att återvända.

* "Aningslösa" var de förstås inte. Moderaterna visste precis vad de gjorde. Därför ska vi aldrig glömma och aldrig förlåta.

Det är därför han är så otroligt farlig för etablissemanget. Som jag skrev i en annan tråd: De flesta politiker har ännu inte insett att de flesta medborgare hatar och föraktar pressen och att ett avståndstagande från dessa äckliga småpåvar STÄRKER deras aktier i folkets ögon. Trump har insett detta (eller så har han en så stark intern kompass att han helt enkelt skiter i andra -- på gott och ont). Jag väntar som bekant med spänning på den svenske politiker som tar en Farage- eller Trump-inställning till ljugmedia och vägrar sättas på den anklagades bänk, dvs ifrågasätter hela moralmäkleriet, det vill säga medias/maktens rätt att definiera gott och ont.

Alla vet ju egentligen att media ljuger och i övrigt är oseriösa hippies, slackers, och spritfeta mobbare a la Virtanen. Ändå är detta en offentlig hemlighet, kejsarens nya kläder. Men alla vet det ju! Jan O Karlsson sade redan 1988 följande:
Till detta kan man lägga det offentliga mobbandet av vanliga medborgare och manipulerandet av opinioner. Det är bara rädslan för mobbare som ger mobbare makt. Och om Trump visar att mobbarna inte har makt över honom, då hotas hela mobbarmakten.

För övrigt: har ni sett Trump i (omanipulerade, hela) intervjuer? Det rekommenderas annars. Det är lätt, även för oss i tråden, att se Trump genom ett mediafilter. Då får man sig en dos av två lager propaganda: först svenska mediers filter, och sedan de amerikanska "liberala" medier som de svenska medierna följer.

Nära dödenupplevelse vid kvällsmaten alldeles nyss, när maten hamnade i fel strupe av ren chock över de ord som strömmade ur radion. Studio Ett låter Lasse Granestrand, tidigare DN-journalist, sitta och säga precis som det är. Alltså, hur invandring behandlas av media. Wolodarski inbjuden att deltaga, men avböjt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6322926


Programmet pågår ännu, men under länken kommer det säkert att gå att lyssna i efterhand.

Sanningssägande är inte helt ovanligt i dessa ovanliga tider. Men herregud, på P1 under kvällsmaten! Familjemedlemmar som för första gången i sina liv lyssnar på åsiktspluralism och kritik på området media vs invandring.

Tidningen Dagen tillhör kanske inte trådläsarnas dagliga lektyr. Där huserar i alla fall numera Roland Poirier Martinsson som krönikör. Hans tes i sin senaste krönika är att journalisterna genom att missbruka sin makt bl.a. har skapat oss som läser och skriver här på Flashback:

http://www.dagen.se/kronikor/mediern...ckats-1.495346

Jag tycker att han har rätt. Jag har känt mig utanför samhällsdebatten i decennier och jag upplever att det är journalisterna som aktivt har arbetat för att stänga mig ute.

Elisabeth Åsbrink i DN betackar sig för den känslostyrda politiken, men...


Här ska svensk självbevarelse bakbindas, garden sänkas. Lyssna på Sarneckis och Wolodarskis lugnande Defaitism. Tar inte svensk offentlighet hänsyn till särintressena, det sekulära Sverige makar på sig till förmån för islam som tar för sig likt giftsumak?


http://unvis.it/http://www.dn.se/kul...nte-ska-tanka/

Förnuftet är att utplåna terrorister, strypa deras livsmån, inte låta dem gömma sig i Sverige eller tillåta uppkomsten av "svenska" terrorister från Angered, Örebro eller annorstädes. Skulle Elisabeth Åsbrink (EÅ) kunna "se sig själv" i Adolf Eichmann? Eller en sverigedemokrat? Jihadist? Words doesn't mean much.


Så här skrev EÅ i september, i en på tråden redan länkad DN-artikel medan Bokmässan i Göteborg pågick:


Som kabbalah?


"religiös mystik"? Eller historia helt enkelt. Låt gå för det, det duger gott med en egen berättelse, oantastad av islam, kulturmarxism, statsreligiös monism à la multikulti, feminism, eller judiskt instigerad progressiv och nyliberal synkretism som härskar genom att söndra eller koppla ekonomiska stryptag. Kan EÅ "se sig själv" i den ungerske mannen på gatan? Enklare med George Soros? EU stod inte upp för Ungern i försvaret av Schengenområdets yttre gräns, sen blev det Svarte Petter av det hela. Sverige grunnar nu på hur Volymen kunde gå från tulpanlökar till ruttna tomater.

Kalla det pendelrörelse, rekyl, folkets förakt mot Statsmakten som föraktar folket, självbevarelse och för svenskt vidkommande sent uppvaknande, men det är en nationell våg inför globaliströrelsens fatalistiska berättelse om multikulti. Jag är nyfiken på att se om det finns en "nationalkosmopolitisk" hybrid i demografin i växande, som på något vis gör de nationella särdragen bevarade som öar eller amfifila bubblor i det globala samhället; liposomer i den internationella soppan.

Det han erkänner är framför allt sin egen impotens. En typisk cuckservative. Vi behöver ett svenskt ord för denna sorgliga sort.

Med "Jag tror inte att journalistkåren blivit mer vänster med åren – det är ganska säkert tvärtom" avslöjar han att han inte alls har förstått sig på den moderna PoMo-"vänstern". Det stämmer att journalistkåren har blivit mer pompös, pösmagad och numera bor på Södermalm, men det har liksom inte med saken att göra.

Med "Med en annan journalistik hade Socialdemokraterna och Moderaterna tagit sig an flyktingvågens utmaningar" erkänner han att politikerna -- och han själv -- är rön i mediavinden, bara på ängslig jakt efter bekräftelse från media. Hans roll borde varit den som nu är lämnad till oss men han har flytt till Texas. Det är å andra sidan lätt för mig att säga, jag är en anonym fähund på ett internetforum. Dock är RPM både intelligentare och mer bildad än denne fähund.


Exakt så, och inte bara så. Det är bara att kopiera medias egna metoder: uppdragandet av offentliga uttalanden gjorda i affekt vid oväntade tillfällen, användandet av ungdomssynder, ifrågasättande av "journalisternas" lämplighet som maktmänniskor med tanke på fylleri/psykisk sjukdom/bristande respekt för lagen/extrema politiska åsikter. Sedan FÖRKASTAR man dessa människor, och hela deras maktsfär!

I en moralisk civilisation är det främsta maktmedlet att framstå som den mest moraliske.

Makten lyckas idag med att framstå som de mest moraliska, trots att de ytterst påvisbart inte är det.

All moral utgår från folket!

Unge, friske, kapable man - fråga inte vad Sverige kan göra för dig. Fråga vad du kan göra för ditt hemland.

Skrev Sara Skyttedal inte i sin debattartikel i Aftonbladet - men nästan. Fokus ligger i alla händelser på alternativ till dagens och gårdagens hopplösa migrationspolitik och snubblande nära - kretsloppsmigration.


Tidigare i texten har Sara gör Sara också allt rätt:


Istället för att efterlysa en postmoraliserande debatt höjs tonläget. Samtidigt som svenska politikers pliktförgätenhet mot den egna befolkningen antyds, så riktas uppfordrande pekfingrar om skyldigheten att inte fastna i det insulärt svenska godhetsperspektivet.

Istället är det ett sant internationalistiskt, godhetsmaximerande anslag som används, med det armerande klandret jag så ofta talat om:



Sara är inte mindre god, hon är godare. Hon är inte mindre globalt solidarisk, utan mindre trångbröstat chauvinistisk.

Här ser vi tendenser till den konfliktyta i svensk debatt jag velat påskynda genom att beskriva: inte mellan det Sara kallar "nyliberala rörelsen och ytterkantsvänstern" å ena sidan och snopet åsiktsmigrerande högerliberaler och socialdemokrater å den andra. Inte mellan inbilska "utopister" och nödtvungna pragmatiker.

Nej - här ser vi med god vilja hur en i ordens verkliga mening framtidssäkrad, humanitär internationalism ställs mot en antikverad, dödsdömd skygglappsnationalism.

För att illustrera skygglappsnationalismens ofärdiga tankemateria och breda makt och över dagens debatt är det bara att exemplifiera med två förmenta utilitarister med vitt skild politisk hemvist: trådkändisarna Torbjörn Tännsjö och Adam Cwejman.

Den förre menade att det var filosofiskmoraliskt påbjudet att som svensk vara beredd på att dö ibland för att maximera flertalets lycka genom migrationen. Den senare, med sedvanlig försiktighet och lågmäldhet, att han var helt OK med att svenska folket fick det sämre genom invandringen - bara invandrarna i gengäld fick det betydligt bättre.

Båda av dem - i varierande grad, förvisso - tar med värdegrundsoligarkens stulna anspråk rätten att offra den humanitära stormaktens kanonmat för de egna idealen och teorierna, istället för att bejaka det svenska folkets demokratiska primat, legitima egenintresse och okränkbara äganderätt till Sverige. Ingen av dem lever, såvitt jag vet, som den lär och delar med sig till nivellering av det egna välståndets överflöd.

Men inte nog med det - båda är intellektuellt undermåliga företrädare för de egna utilitaristiska, internationalistiska premisserna.

Det är nämligen trångsynt chauvinism att göra den lilla svenska nationalstaten till stympad arena för produktionen av godhet och maximerandet av lycka. Ens om det var försvarbart att lyckoexpropriera svenska folkets överskott av livskvalitet är det INTE moraliskt acceptabelt att slösa bort medlen där de gör som minst nytta - vilket är i Sverige, med sitt höga kostnadsläge jämfört med Afghanistan och Somaliland.

Om man anser att det är ett självändamål att svenskar ska dö eller få det sämre, så är man ond. Om man inte begriper att mänsklighetens kollektiv tjänar mest på att svenska skattebetalares medel, från första till sista miljard spenderas långt, långt från Sverige - då är man dum. Någon utilitarist och tänkare av format är man inte i något av fallen.

Håller med om allt du skrivigt, utom det allra sista.



Jag svensk har ingen som helst skyldighet att betala för nån annan. Vem har hjälpt mig svensk? Känner man i Afrika solidaritet med mig svensk, efter att en icke föraktansvärd del av min inkomst omlokaliserats dit? Nä det gör man i Afrika inte.

Känner man i Mellanöstern, i Nordafrika, nån som helst solidaritet med mig svensk? Känner de nationalistiska palestinierna solidaritet med dig och mig svensk? Nä inte alls. Inte ens palestinierna och kurderna, känner den minsta solidaritet med mig svensk, trots att jag varit med och bidragit till de miljarders miljarders kronor som kommit både kurderna och palestinierana till del. Istället kräver dessa av mig svenska, att jag ger upp min egen identitet.

De sitter numera till och med i den svenska regeringen, dessa otacksamma och svenskföraktande skitstövlar. Skriver på våra statsunderstödda massmediers ledarsidor. Producerar skattefinansierade public service-program som handlar om hur dum och elak jag svensk är, hur mycket man föraktar mig och ditt land, Oyoto. Är helt öppna med hur mycket man föraktar oss och vårt land. Föraktet där är till och medså stort att man där anser oss inte finnas till, Oyto. Vad är en riktig svensk, frågar palestiniern, juden och kurden. Med ett hpånflin på läpparna.

Nej vet du vad, Oyto, alla dessa som du och jag svensk varit med om att de senaste decennierna försörja, känner inte ett skit för dig om mig svensk. Istället kommer de till Sverige och väl här, hävdar de sin rätt till sin egen särart, samtidigt som de förnekar din och min svenska särart. Dessa från Nordafrika och från Mellanöstern, hävdar helt skamlöst att de är de nya svenskarna. Vi gav dem en fristad, gav dem lillfingret, och de grep efter vår armbåge. Helt utan skam. Samtidgt som de anklagar dig och mig för att vara onda.

Jag hävdar att jag svensk, har all rätt i världen att hävda min särart i mitt eget land, bevara och värna mig själv och dig. Vår särart. Jag har ingen skyldighet att förbehållslöst hjälpa folk som föraktar mig. Ingen som helst skyldighet att försörja folk, som samtidigt som de med näbbar och klor slåss för att bevara sin egen särart, hånflinar och skrattar åt oss svenskar. Och sedankräveratt du och jag svensk ska försörja inte bara dem själva, utan också deras släöktingar.

Vem är riktig svensk? Ha ha ha, säger alla dessa otacksamma och falska utlänningar från Mellanöstern och Nordafrika. De föraktar oss svenskar, påstår till och med att det var de som byggde Sverige. Vår svenska värlfärd och våra pengar, föraktar de dock inte. Dessa saker slickar de som de föraktansvärda girigbukar de är är i sig, utan den minsta skam kroppen. Svensken, dig och mig Oyto, blåser och bedrar desa skrtistövlar, utan minsta samvetskval. Istället berömmer man sig internt, över att man lyckats bedra oss. Och vår regering och vår massmeida hejar på dem i deras gärning. Så sjukt är dagens Sverige.

Jag svensk har ingen som helst skyldighet, vare sig moralisk eller folkrättslig skyldighet, att försörja andra människor i andra länder. Jag svensk har en ovillkorlig rätt, att värna mig själv, och dig Oyto. Vill du och jag hjälpa andra, ska vi göra det av fri vilja, och jag gissar att både du och jag gärna gör det utefter våra egna premisser, inte därför att en massa utlänningar och galna självföraktande svenskar, tvingar dig om mig att göra det.

Alltså. SIDA och ulandsbiståndet bör avskaffas. Svenska staten ska se till Sveriges bästa. Inget annat. SIDA-tjänstemännen kan gott gå till Arbetsförmedlingen och själva för en stund ikläda sig rollen som bidragstagare. Varenda en av dem. Tillsammans med alla svenskhatande araber och turkar, kurder och assyrier/syrianer med flera hånflinande svenskföraktare. Svensk mainstrammedias ägare och jounarlister kan de gärna ta med sig dit. Gillar de inte läget, kan de utvandra. Den svenska gränsen är bevisligen vidöppen både vad gäller in och ut. När de drar dit pepparn växer, får de gärna skrika att de hatar och föraktar dig och mig svensk, Oyto. Vi kan önska dem lycka till i derasnya hemländer. Kanske kommer deras förakt för den inhemskla befolkningen där möta större förståelse, deras förakt där mer uppskattas, än det gjorde i Sverige.

Jag är svensk. Jag finns. Och jag har rätt inte bara till mitt eget land, utan också till min särart. I mitt eget land Sverige. Det stadgar både internationell rätt och folkrätten. Oavsett vad ledarskribenter fantiserar om och svenskföraktande, hånflinande, utlänningar anser om mig svensk. De kan alla förakta mig. Förlöjliga mig och min bakgrund och historia. Hånskratta åt min svenska identitet, förakta min bakgrund och min historia. Och därefter kan de dra åt helvete, anser jag svensk! Dra åt helvete!

Det är nog snart dags att börja granska vilka som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. Att börja granska vilka som naturaliserats, vilka som sitter i riksdagen och vilka som sitter på varjehanda ledarredation och talar om för dig om mig svensk, vad vårt eget land är. Talar om för oss att vi inte finns och inga egna rättigheter har. Jag menar, zigenare, samer, kurder och turkar, palestiner och judar och en hel drös andra, anses ha rätt att vara svenskar, men du och jag Oyto, har ingen rätt att vara svenskar, ens i vårt eget land. Räfst och rättarting, indragande av förläningar och privilegier, är det som snart är ett måste. Det anser jag, Karl Kapplin. pajasclown extraordnaire.

I övrigt kommer jag att skriva föraktfullt här på Flashback, om våra maktahavare, både politiker och jounarlister. Oavsett härkomst, ursprung och approprierad identitet, parad med förakt för dig om mig svensk eller inte. Inte för att nån bryr sig. Men jag tycker att det roligt. Att skriva. Och det räcker för mig.

Man blir verkligen full i skratt när man läser alla tokigheter. Inget minne, ingen skam i kroppen.



Skriver den ledarredaktion som mer än någon annan hållit åsiktskorridoren knappnålssmal samt duperat fler svenskar än något annat kamporgan. Men man får väl försöka se positivt på det. De tror att de kan kontrollera den nya åsiktskorridoren, så är det förstås i inte. Många kommer svepas iväg i flodvågen.



http://www.dn.se/ledare/signerat/eri...normaliserats/

I den utmärkta boken Moment 22, så släpper av räddsla Yossarian flygplanets bomber över de egna trupperna, istället för över Bologna (eller var det en bro?). Eftersom hans plan leder hela insatsen, så släpper alla plan sina bomber över de egna trupperna. Ett praktfiasko.

När flottiljcheferna diskuterar vad de ska göra med Yossarian, kommer de fram till att de inte kan straffa honom eller ställa honom åt sidan, ty då faller fiaskot tillbaka på dem själva. Därför belönar och befordrar de honom.

När verkligheten ger SD rätt och en ny invandringsdiskussion tvingas fram, uppvisar inte DN någon eftertanke. Istället befordrar man sig själv till dem som normaliserat debatten. Ett slags förnuftets ljus i kontrast mot SD-mörkret.

Just hört på P1-morgon: "hela branchen är kritisk", syftande på regeringens försök att minska antalet migranter som kommer hit. Är det en ny front som är öppnad?

Branchen, alltså näringsgrenen inom ekonomin, är kritisk till minskad invandring. En argumentation hämtat från vilken krämarbransch som helst. Att vi har med krämare att göra, det är inte nytt. Dock detta rent uttryckta branchintresse. Det handlar inte om migranen, utan om näringsgrenens möjlighet att växa.

Vackert.

Erik Helmerson är en åsiktsmigrant som åtminstone prytts med någon trådmedalj av ringare valör än de ädlaste. Vi bör ha en generös åsiktsmigrantpolitik. Lite självkritik vore klädsamt i hans artikel, men han har kanske inte migrerat färdigt; en flöjel men inte lika känslig för opininiosvindarna som partisekreteraren Tomas Tobé (M) som han refererar till?


Så vad ska man tro om alla dem som sjöng Hallelujah av Reinfeldts "Öppna era hjärtan"-tal och nu avpolletterar sin forne ledarhingst - som i sig vände förbittrad på en femöring och droppade bomben för brända jordens taktik, när det stod klart att han skulle förlora valet 2014 - som de applåderade likt en tjock klass klappmongon? Att de har kontroll, är sannfärdiga och besitter något slags principer? Helmerson och Tobé får väl ses som exempel på mediala respektive politiska kappvändare eller vindflöjlar. Varför ska man retrospektera eller hitta en kärna om man ingen har? Kanske har de den självinsikten att de skulle leta förgäves.