Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Teodorescu är ett jävla snöre. Hennes förslag är sedan länge avfärdat. Sänker man trösklarna är det svenskarna som får jobben i alla fall. Låga trösklar i sig gör inte att vissa helt plötsligt kan läsa och räkna eller kan de subtila sociala koderna i ett team, ha rätt attityd och samtidigt planera sitt arbete självständigt. Man kan jämföra den här typen av ledsamt resonemang med Reinfeldts öppna landskap.

Jag har inte haft tid att kommentera detta förrens nu, men jag tänker att ett ord som passar bra är vördnad. Att visa vördnad för det land och folk som faktiskt tagit emot en utan att egentligen kräva något tillbaka.

Det är ju precis det som skiljer Sverige från USA - de som kom dit kände vördnad, plikt och ansvar mot sitt nya hemland. De var inte upptagna med att gnälla på strukturell rasism. De hade inte tid med att 'twitterturka'.

Jag har den gångna hösten flera gånger lyssnat på Emmylou Harris inspelning av 'Emigrant Eyes'

Apropos antalet så torde det ju vid det här laget vara långt över miljonen, men besides the point. Om jag känner vördnad inför det svenska samhället, samfundet och arvet - vad borde inte då någon göra som kommit hit frivilligt, utan minsta krav på reciprocitet?

Att känna vördnad, knipa käft, inte ta allt för givet och låta bli att 'twitterturka' om rasism är det minsta man borde kunna begära...

Jo, men det är ändå ett fall framåt av två skäl:

1. Hon hymlar inte med intressekonflikten mellan mångkultur och välfärd. Hon väljer bara annorlunda.
2. Hon är inte kulturmarxist och vänsterliberal, hon är mer klassiskt liberal.
(3. Hon är mycket snyggare än Göran Greider )

Sen återstår det att se om familjen Hjörne låter henne vara lika öppen med att mångkultur och välfärd är oförenliga storheter, eller om de tänker tvinga henne blåljuga på samma sätt som har varit tidningens signum hittills. Att läsa GP är som att få en sandviken-rapport i brevlådan varje morgon.

1 - Ärlighet. Check.

2 - Klassiskt liberal? Njae - kanske mer åt nyliberalhållet imho. Men dagens utsaga i AB var mycket bra. Visar på insikt.

3 - Check. Det säger iofs inte särskilt mycket...

Tänkvärt. Och uppfriskande. Nån som skriver rakt ut att jag svensk finns, likaväl som alla andra. Det är en av de saker jag ständigt återkommer till, med en druckens envishet. Tråkigt tjatandes som den värsta fyllehund. Finns andra så finns jag. Finns andras identitet så finns min identitet. Och finns inte jag så finns inte heller andra och då ska inga svenska skattemedel gå till modermålsundervisning i Sverige, till kulturföreningar för folk från världens alla fyra hörn råkar de ha kommit hit för att bo, eller till bevarande och bevakande av minoriteters särarter och särskilda rättigheter i det svenska Sverige. Finns andra, så finns jag svensk och jag behöver inte bevisa min existens, inte rättfärdiga min existens eller ens beskriva vad det är som gör mig svensk till svensk.


Intressant här är att i stort sett alla normala utlänningar jag träffat och pratat med, inte har det minsta problem att avgöra vem som är svensk och inte. Det om något, talar för att allt snack om att alla är svenskar, alla mer eller mindre föraktfulla frågor om vad en riktig svensk är, bara är en del i en politisk rörelse, en politisk idé, som omfattar och omfattas av alla åtta riskdagspartier och nästan alla jounarlister, reportrar, tyckare och akademiska autkoriteter.


Däremot tycker jag inte att någon ska känna tacksamhet. Om jag väljer att hjälpa någon så gör jag inte det för min egen skull, jag gör det för att jag uppfattar att den jag hjälper behöver hjälp. Tacksamhetskravet, vilket jag inte riktigt kan utläsa om du anser det finnas, anser jag vara någonting dåligt. Och det är en av de många saker som gör hela integrationsprojektet så misslyckat. En massa människor hjälper till. Frivilliga arbetar helt gratis för att exempelvis lära utlänningar som kommit till Sverige att förstå det svenska samhället, att lära sig lite om Sverige och lite av det svenska språket. De gör det dock inte för att hjälpa någon som behöver hjälp, de gör det för sin egen skull, på grund av att de har ett eget behov av bekräftelse och ibland också därför att de tror att de är goda och vill ha, just det, bekräftelse på det. Och inte bara frilligarbetare har den inställningen, det har också tjänstemän, statliga och kommunala. Man hjälper på grund av det finns ett behov av hjälp, man hjälper för sin egen skull.


Jag tycker att Teodescu ska sluta prata, eller antyda, nåt alls om tacksamhet. Hon behöver inte vara tacksam gentemot mig svensk och jag behöver inte vara tacksam gentemot henne. Det är inte min eller andra svenskars förtjänst att såna utlänningar som hon och Tino Sanandaji lyckats så bra som de gjort. Det är deras egen förtjänst. Dessutom verkar ingen av dem vara inkvoterade. Tacksamhet kan man givetvis känna, men det är inget som kan avkrävas någon och inte heller ligga grund för nåt slags godkännande av utlänningars rätt att vistas och bo i Sverige. För mig är tacksamma utlänningar Onkel Tom. Inte alltid men ofta och visad sådan är inget som får mig mer välvilligt inställd till en debattörs argument. Tacksamheten som uttrycks blir ett slags vädjan om att få vara accepterad, vara en av de godkända utlänningarna. Tacksamheten är för mig alltså bara ett känsloargument som visserligen kan ha ett värde som för debattören själv, men är inte det som avgör vad jag tycker om argumentationen. Istället är det så att har svenska staten i enlighet med svensk lagstiftning godkänt en utlännings uppehållsrätt här, då är det det som gäller, fram tills något annat beslut fattas. Den rätten, rätten för utlänningar att uppehålla sig i Sverige, har ingenting att göra med utlänningens mer eller mindre bristande tacksamhet gentemot mig eller andra svenskar. En sådan ordning vore för mig direkt motbjudande. Vet inte om jag missuppfattat dig här, men så tycker jag. Inget ont ment annat än att vi kanske tycker olika, Men jag missuppfattar ju ofta saker och är lite för snabb med å kommentera ibland och är det så ber jag om ursäkt för min eventuella missuppfattning.

Hon hymlar lika mycket som andra. Raserande av välfärden ska ersättas med att fler har jobb och kan betala sina egna försäkringar och på det viset behövs inte dagens system. Bara det att hennes förslag av empiriska grunder avfärdats. Och det gång på gång. Vilket Teodoresco vet. Ändå fortsätter hon att sprida lögner.

Teodorescu fullkomligt skiter om landet kaosar. Med fler invandrare hoppas hon att samhället blir mindre svenskt och hon att hon därmed kan leva ut sin rumänska identitet. Det är liksom hela grejen.

Jag hade kunnat respektera ståndpunkten om man hade börjat med att argumentera för & implementera nedmonteringen av välfärden, för att sedan börja fundera på att öppna gränserna.

Utan välfärd, inga bidragsturister.

Lite beror det på hur situationen utvecklar sig. Nya offer kommer till och när gisslan tas i en kosheraffär är det naturligt att antal judeoffer ökar.

Men den springande punkten i den etniska rapporteringen är denna: Det får inte framkomma att det är vanliga etniska fransmän som är offer i denna dramaturgi.
Först var det den muslimske polisen Achmed som begräts, och så kunde man dra valsen om att det egentligen är muslimerna som är muslimernas offer, och sen blev det judar som skulle handla lite sabbats-snarr som blev offer. Någon etnicitet på de döda på redaktionen har inte avhörts.
För om det är vanliga etniska fransmän som är offer så blir det automatiskt en etnisk konflikt araber/algerier mot fransmän. Det vill inte våra mainstreammedier ha, hellre en konflikt yttandefrihet-radikal islam eller en konflikt israel/judar- radikal islamism, eller franska judar versus de oförstående franska myndigheterna som inte klarar av att ge skydd åt judarna i landet.

Jag skulle tro att man även kom ihåg hur ens inställning till yttrandefriheten har varit ifråga om gatukonstnären Dan Park som ständigt blir fängslad och som regimen försöker hålla inlåst. Dock har Aftonbladet, som har hetsat väldigt hårt mot Dan Park otaliga gånger, hållt en låg profil ifråga om yttrandefrihetsspåret.

Den där tacksamhetsdiskussionen handlar nog egentligen inte om huruvida vissa borde uttrycka sin tacksamhet eller inte. Visst kan det vara klädsamt ibland, men kan lika gärna bli fånigt, särskilt om personen är tacksam för förmåner som ingen egentligen tycker den borde ha. Nej, det viktiga är ett minimum av respekt och ödmjukhet gentemot det kollektiv som öppnat de nya livsmöjligheterna, och strävan att ärligt bära sin egen tyngd. Det är när man tydligt - kanske demonstrativt t o m - brister i detta, och istället uppvisar tacksamhetens raka motsats som det bränner till. Då blir många förbannade, och då kommer som ett brev på posten motargumentet att de ska väl inte behöva visa tacksamhet, de stackarna. Nej, men vanligt jävla hyfs skulle sitta fint.

Jag tror du underskattar Svenskarna ändå. Visst, systemet är förlorat och välfärdsstaten död (men ännu inte helt begraven). Du får inte glömma att Svensson helst inte bryr sig så länge hon inte måste. Staten står för tryggheten och det är allt som betyder något.
Vad händer om tryggheten ifrågasätts? (t.ex. I Hultsfred där i princip hela asylboendet hade så dåliga tänder att de fick förtur för "vård som ej kan anstå". Resultatet - ett års väntetid för att fylla en plomb eller liknande trivial behandling).

Det finns väldigt mycket som tyder på en ganska stark korrelation mellan antalet invandrare och stöder för SD - inte minst har det bekräftats nu i valet 2014. I de kommuner som nyligen fått nya asylboenden slår SD nya rekord. (Tidigare forskning har visat på motsatsen vilket gjort att etablissemanget har kunnat vifta bort det hela).
Tyvärr finns det nog inga "färdiga" publikationer att länka till men det är på gång.
Johan Westerholm nämner här boken som inte är färdig ännu - http://ledarsidorna.se/2014/06/en-ob...g-korrelation/

Det har gått så långt nu att vanligt folk mer och mer börjar uppleva nedsidorna med det "Nya Sverige" och röstar därefter. Dag för dag, vecka för vecka ser fler och fler människor att kejsaren är naken.
Man kan snart inte driva lögnen mycket längre när verkligheten prockar på.

Sen tillbaka till äppelviken, jag kanske överskattar exklusiviteten?
Men vi har ju redan idag en spärr som håller de mest oönskade borta från de fina områdena.
Är du inte kreditvärdig att låna 3-10 miljoner kronor sätter du inte din fot där såvida det inte gäller arbete. (Fastighetskraschen, när den nu kommer kan kanske sätta sprätt på allt?)

Jag skrev att hon var ett fall framåt, men då måste man känna till var GP står idag.

Min något raljanta mening om att prenumerara på GP är som att få en sandvikenrapport i brevlådan varje morgon är tyvärr närmare bokstavligt tal än bildligt sådant. Så illa är det idag.

Sedan kan man önska att en miniminivå hos liberaler som väljer fri rörlighet framför välfärd; de borde kunna presentera en uppskattning om ungefär hur låga minimilöner vi skall ha och hur glest skyddsnätet skall bli. Dessutom vill jag ha en realistisk beskrivning av hur de tänkt få politiskt mandat för att avveckla välfärdssamhället på ett kontrollerat sätt. Hittills har ingen kunnat svara.

Men jag vill ändå vara lite positiv; stödet för välfärs är än så länge monumentalt i den svenska valmanskåren. Så om intressekonfliken blir tydlig och erkänd så röstar svensken hellre för tillverkning av lampskärmar och tvål av Hibo än röstar för privat sjukvård.