Början på ett mediakrig om mångkulturen?

I Tyskland förra sommaren träffade jag en kulturjournalist som glatt meddelade att han var på väg till en flerdagars konferens om "fortress Europe" med andra i branschen, där man uppenbarligen skulle stämma av hur skrivandet om detta skulle göras. Kan hoppa upp och sätta mig på att detta förekommer även i Sverige.

Om man anser att Sverige är framgångsrikt tack vare svensk kultur, men ändå propagerar för mångkultur, vill man inte Sverige illa då?

Sorry Leftist Americans, Your Swedish Utopia Does Not Exist
JUL 30, 2015 • BY BENJAMIN KATZEFF SILBERSTEIN




http://www.weeklystandard.com/blogs/...t_1000785.html

Krokodiltårar säger jag. Oron är denna. Gränskontroller är en befästning av en befintlig nationalstat, det bevisar att det finns en regering med mandat att skydda sin befolkning och med suveränitet över sitt territorium. Upprättade gränskontroller är en nedmontering av EFS - Europas förenta stater. Gränskontroller är djupt symboliska. Inget land har starka gränskontroller inom landet, bortsett från vissa militärdiktatur och dylikt. Man ska kunna röra sig fritt inom landet.

Kan man inte röra sig fritt inom EU utan måste passera gränser så måste det innebära att det inte är ett enskilt land, trots politikernas vilja att skapa just detta. Det blir en stor strid om detta och nationalstatstanken kommer vinna i slutändan. Folk vill ha minskad invandring, upprättad trygghet och en statsmakt som ser till nationens intresse. För att det ska uppnås är kontroll över gränser och det egna territoriet ett måste. Men det blir smutsigt.

EU-byråkraterna har dock tiden emot sig. Euron går mot sammanbrott. Nationalistiska partier nosar på regeringsmakten i några av Europas största stater och överallt uttrycks oviljan mot det stora europeiska projektet som gjort så stor skada mot Europas befolkning. Demografiskt, politiskt, ekonomiskt, socialt.

Gränskontroller kommer bli mycket attraktiva när man inser att det skulle kunna kraftigt minska problemen med droghandel, vapensmuggling, illegal invandring, tiggeri och brottslighet.

När gränskontrollen återupptas och Grekland lämnar euron, då kan vi sätta spiken i kistan för EU-projektet i bemärkelsen ett land - en valuta - en nationalsång - en militär och ett territorium, finns givetvis massvis med viktiga frågor att samarbeta kring även efter denna förändring men då på villkoren att suveräna nationalstater förhandlar med folkligt mandat, med sin egen befolknings bästa för ögonen, inte för sina egna hemmasnickrade politiska visioner, som i själva verket bara är en billig kopia på ett amerikanskt dito.

Gränskontrollen har förövrigt aldrig varit ett problem för vanliga människor. Bara ha passet i fickan och så är det klart. Busenkelt och inte ens speciellt jobbigt. I jämförelse med att landet översvämmas med illegala invandrare, vapen, kriminella och droger så är det nog det minska tänkbara priset man kan betala.

Jag förväntar mig se mer av detta i svensk press, tids nog. Dvs. mer krav på återinförd gränskontroll. Debatten är i full gång i andra länder. Spanien har varit ute och krävt det. Det har diskuterats i Tyskland och Frankrike. Frankrike har förövrigt återinfört kontrollen mot Italien. Tyskland gjorde det under en kortare period. Danmark likaså. Schweiz har diskuterat det hela. Ungern bygger ett stängsel. Tror att bulgarien stärker sin gränskontroll de också.

Det är på gång helt enkelt, men i Sverige är frågan givetvis stendöd. Här lallar vi lättsamt med i propagandan, krisen i euron är Greklands fel och gränskontroller är nazism, allt för att skydda eu-byråkraternas fuskbygge. Men vi får hoppas att det ändrar sig. Verkligheten gör sig påmind även här, trots viss initial tröghet.

Det finns en juridisk funktion inom Schengenavtalet som säger att medlemsländer kan återinföra gränsskyddet med hänvisning till exceptionella förhållanden(minns inte den exakta skrivningen) Det vore en fråga för Sverigedemokraterna att driva. Det enorma asyltrycket mot Sverige borde kunna användas som skäl. Om flera länder gjorde detta samtidigt skulle det sända en tydlig signal, även om det antagligen skulle förlora i första bästa EU-instans som tog upp den för granskning.

Kanske något för Nordiska rådet att satsa på? När Danskt Folkeparti, Fremskrittsparti(nåja), Sverigedemokraterna och Sannfinländarna alla sitter i regeringar med starka mandat, vore det inte något att enas kring och driva som en gemensam nordisk policy? Om vi alla återinför det samtidigt kan det ge effekt och få fler att följa efter. Om det ändå vore så väl att vi hade ledare med mod, intelligens och en principfast övertygelse. Tveksamt, mycket tveksamt.

Det kommer ta tid i Sverige. Tålamod är en sverigeväns bästa följeslagare. Det knyter an lite till konflikten som trådstartaren nämner. Först står den mellan mångkultur och liberalism och sedan mellan liberalism och nationalism. Länge var debatten en monoton jargong med enbart vurmande för mångkulturen.

De senaste året har liberalismen gjort sig påmind. Det är därför Sanna Rayman, Per Gudmundsson, Adam Cwejman och Alice Teoderescuo är de främsta företrädarna för kritiken i dagsläget. De är alla liberaler i mina ögon. Vissa som Alice, med lite liberalkonservativa inslag. Kontrasten till den tidigare ensidigheten i debatten gör att de framstår som närmast konservativa i dagsläget men mycket handlar om ren liberalism, håll hårt i skattepengarna, nej till kvotering, nej till bidragsinvandring, försörjningskrav, osv.

Aldrig att de skulle ifrågasätta Schengen och propagera för gränskontroller. Det är en nationalistisk fråga. Snarare tar de en liberal utgångspunkt. Liberaler ogillar bidrag, försörjning, kräver eget ansvar osv. Samtidigt ogillar de etno-centrism, därav kan de vara kritisk i debatter kring rasifiering och kvotering av utlänningar, men utgångspunkten är klassiskt liberal, inte nationalistisk. Förändringen de bidragit till är snarare att de kräver lika behandling av typen "Invandrare har försörjningsplikt som alla andra" "invandrare får konkurrera om jobben på lika villkor som alla andra".

När Alice Teodorescuo får ta skit och står i försvarsställning i debatter kring återupprättad gränskontroll, då har saker hänt på riktigt. Då står konflikten snarare mellan liberalism vs nationalism. Idag består det snarare i en vidgning från enbart mångkulturspropaganda till mångkultur kontra liberalism. Jag ser framemot dagen när sådana som Alice Teodorescue beskylls för att vara för liberal, för kosmopolitisk och för socialliberal. Inte som idag när hon framhålls som något slags konservativt föredöme.

Vad säger ni som har hängt med länge? Har det skett några framsteg sedan tråden startade? Det följer typ tre invandringspositiva artiklar på varje invandringsnegativ artikel. Läget är detsamma som 2010 imo.

Det är väl snarare tre invandringsnegativa på varje positiv numera. GP, Expressen, DI, SvD och Folkbladet m fl har matat ut så mycket sånt att de som tidigare hade övertaget i debatten nu sliter sitt hår och grinar över utmattninge. Alla aktörer i den offentliga debatten är överens om att den har gått in i en ny era.

Enda stället där tiden verkar ha stått stilla är ironiskt nog den här tråden där vissa envisas med att tjata om att ingenting har hänt. Den var först att märka tecknen och sist att märka att det rör på sig ordentligt.

Ja, nu har pendeln svängt. Det verkar vara i stort sett slut med stolliga ledare och knäppa debattartiklar om invandringens förträfflighet.

Men ingen vill förstås erkänna att det finns ett samband mellan SD:s 23.3% och mediaomsvängningen.

Tänk bara på Aftonbladets artikelserie strax efter valet 2014. Man hade rest runt på orter där SD gått fram stort. Frågan man ställde sig var: Hur kunde det bli så? Inte någon gång reflekterade man över att vanliga människor kunde tänkas vara fullt befogat oroade över invandringens "volymer". Utan det handlade enbart om att det var fel på vanligt folk.

Självklart har det hänt saker. Det har under flera år framvuxit en växande kritik mot massinvandring i hjärtat på vanliga människor. Svenskarna känner sig hotade av det pågående skeendet. Förändringen är organisk: ett växande antal vanligt folk vågar säga att de inte vill ha massor av fler invandrare i landet. Mindre, borgerliga lokaltidningar (SmP t ex) vars skribenter gissningsvis har bekanta som inte arbetar i MSM-politik-skrået var först med att rycka i förlåten. Tillnyktring sker nu ett pinnhål upp i MSM. Vänstermedia (inkl SR/SVT) och viktiga delar av liberal press är dock ideologiskt vaccinerade mot verklighetsstyrd tolkning av omvärlden.


Den viktigaste tillnyktringen som behövs nu är i näringslivets toppar. Den dagen majoriteten av de maktlösa, vanliga människorna kan förena sig med de ekonomiskt styrande torde politisk omsvängning komma, i ansiktet på medieeliten.

Det hade varit guld värt att få se diskussionerna inne på redaktionerna. Speciellt de stora. Alla de som suttit tillsammans tidigare och åkt ut på reportage, skrivit snyftartiklar, skrivit hyllningsartiklar, skrikit rasist, startat drev, förstört karriär och skinnflått kritiker. Allt för mångkulturen och invandringen. Det hade varit guld värt att få höra de prata om ämnet nu idag, när de fått andra order uppifrån och det politiska landskapet har förändrats.

Går de runt där och bara "Ja, invandringen kostar ju en hel del, det har man ju vetat ett tag, folk har varit för pk för att fatta det helt enkelt! Själv visste jag att det var något som inte stod riktigt rätt till". Eller hävdar de fortfarande att de hade rätt? All ansträngning för att hålla ihop åsiktskorridoren var av godo och saknar de fullständigt insikt om vilken skada de åsamkat landet? Eller inser de det nu och skäms å det grövsta?

Det som nu sker kommer få efterverkningar i praktisk politik, det är jag övertygad om. Det tar sin tid, men det kommer. Det intressanta är att studera den processen fram till det faktiska skiftet sker. Och att studera efterverkningarna blir ännu intressantare. Vilka kommer få sitta kvar som journalister och toppolitiker? Kommer de rensas ut eller hänger de sig kvar?

Kritiken som nu blossat upp mot Ullenhag hoppas jag följs av att varenda politiker som rabblat upp samma lögnaktiga mantran om demografiska utmaningar och kulturberikning som förevändning för ökad invandring får sig en medial snyting så de skärper till sig. Helst önskar jag att de inte har någon framtid och tvingas byta yrke eller flytta utomlands.

Ska bli intressant hur det hela slutar för en sådan som Ullenhag, det säger mycket om den fortsatta utvecklingen. Internet glömmer aldrig. Det får vi se till. Han ska inte kunna fly undan sitt ansvar. Det som nu sker påminner lite om nån gangsterfilm från förbudseran i USA. Al Capone har arresterats (Reinfeldts avgång), smutset och vanskötseln kommer upp till ytan, hans samarbetspartners tappar makten och all den korruption som nåt enda upp till polischefen rensas stegvis ut.

För vår del får vi hoppas att bortrensningen av de korrupta och samvetslösa sker snabbt, noggrant och effektivt. Så att denna procedur aldrig upprepas och att skadorna kan börja repareras medan det fortfarande finns något kvar att rädda.

Jag får be om ursäkt om det här redan varit uppe.

DN: Försvarets antagningsprov är svårt för utlandsfödda

Blattarna klarar inte av mönstringen.
Enligt en studie vid Försvarshögskolan i Karlstad, som utvärderat ansökningar till försvarets militära grundutbildning 2013, misslyckades 7,3 procent av svenskfödda män, 8,1 procent av svenskfödda kvinnor, 24,2 procent av utlandsfödda män och 24,7 procent av utlandsfödda kvinnor.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/for...fb_ref=Default

Lite förvånande att DN rapporterar om det. Kanske Wolodarski har semester.
Men det lär väl utmynna i att proven är diskriminerande och skall göras om så att alla klarar det.



höst ska provet utvärderas utifrån de personer som har gjort provet sedan den allmänna värnplikten avskaffades för fyra år sedan.

– Då kan vi se om det faktiskt är diskriminerande eller ej, säger Rose-Marie Lindgren.

Ja, artikeln om förhandlingar med SD från Stefan Hanna mfl. vittnade om vad som komma skall tror jag. Stabilitet är ett ekonomiskt fundamenta vid företagsinvesteringar. Tanken på kast-med-jugoslavisk handgranat som ny nationalsport är inte direkt uppskattad i de kretsarna. Trots en längre historia av öppenheten mot arbetskraftsinvandring och globaliseringsiver hos näringslivet i Sverige.

Den tidigare uppdelningen i svensk media stod mellan liberala aktörer (SvD, GP, DN, Expressen) och vänstermegafoner (Aftonbladet, SR/SVT). Under en kort period, gissningsvis från Sverigedemokraternas inträde i riksdagen, framstod det som att de alla hade en gemensam agenda. Försvara invandringen, mångkulturen och motverka Sverigedemokraterna. Bortsett från mindre partipolitiska hårklyverier verkar detta varit spelplanen fram till efter valet 2014. Sen dess har något hänt.

Idag verkar konflikten återkommit. Debatten återkommit. Jag tror på en tydlig framtida uppdelning där SvD, GP och Expressen(något tveksam här) kör en tydlig invandrings och mångkulturkritisk linje. SR/ SVT och Aftonbladet håller kvar vid sin tidigare linje. De är för ideologiskt insyltade för att backa ur.

DN är jag mer tveksam till, kanske står de och väger som nu under lång tid, för att se vilken riktning allting tar. Gissningsvis kommer även Aftonbladet och SR/SVT tvingas genomgå en reformeringsprocess, annars väntar krympande upplagor och bristande trovärdighet i takt med att desperationen ger upphov till en sista injektion mångkulturelixir som riskerar att få hela båten att tippa över.

Kan de inte förändra sig tror jag Aftonbladet har en framtid som inte är mer respektabel än ETC. En sista vänsterbastion som försvarar sig mot övriga aktörer och med allt mer desperata angrepp. Å varför i ett sådant läge ska radikalerna söka sig till kopian, när de redan har ett original i form av ETC?

SR/SVT befinner sig också i den prekära situationen att ingen betalar för deras tjänster frivilligt. En borgerlighet som återfinner sin borgerlighet, uppbackad av konservativa krafter på SvD, GP, svensk landsortspress m.m. samtidigt som SVT och SR blir allt mer oseriösa, vad hindrar de från att sänka SVT och SR och helt enkelt skära ned på bidragen till statspropagandan? Sverigedemokraternas stöd lär inte bli svårt att få i den frågan. Åtminstone för att genomdriva en slags avpolitiseringsprocess, där SVT/SR främst sysslar med sport, nyheter m.m. och inte alla dessa vänsterstyrda politiska projekt.

Ur journalisternas synvinkel så är det nog en stor skillnad. Innan 2015 framstod man som en god människa om man ljög om invandringens nackdelar. Efter 2015 framstår man som en idiot om man gör det.

Tänk att man t o m har haft en inofficiell censurmyndighet som kontaktade journalister som skrev på ett sätt som inte var invandringspositivt. Det är nog åtskilliga murvlar som blivit skrämda av ett otäckt email från "Quick Response". Det här är i själva verket inte klokt! Man kan knappt tro det...

Ja, stämningen på olika redaktioner måste vara helt annorlunda. Ett tag satt man väl där med en jävla stämning, laddade till max i kampen mot rasismen och stöööveltraaampeets återkomst till Europa.

Vid valvakor, drev och efter uppblossade rasismdebatter efter nån stereotypisk godisbit eller nåt, men idag tror jag stämningen är en annan. Den är nog mer eftertänksam, mer analyserande. Mer försiktig. Det är bra, mycket bra t.o.m. Analysen behövs. Galenpannorna tycks ha kylts av något.

Framförallt så saknar de inspirationen som den goda stämningen antagligen gav dem, Inspirationen för den där lilla extra ansträngningen som fick de att jobba mer ihärdigt och mer engagerat. Den tycks bortblåst. Förutom invandringskritik tycker jag de flesta frågor verkar ligga rätt döda just nu. Åtminstone de av idealistisk karaktär.

Nu handlar allt om terrorbekämpning, kamp mot brottslighet, invandringskritik, det svenska försvaret. Traditionellt konservativa och "hårda" frågor. Manliga är kanske en bättre beskrivning.

Någon pöbelstämning har man inte lyckats piska upp på länge. Man gjorde ett försök med Adam Tensta men jag tycker inte att det tog sig riktigt? Kritiken slog tillbaka lite. Många bet tillbaka, Johan Hakelius t.ex. Agendan utmanas alltid eller självdör. Inte ens när en SD-politiker var inblandad i en dynamithärva tog det fart. Vad har egentligen hänt då?

Vad hände med all inspiration och kraft? Dynamit är betydligt farligare än järnrör. Samhällsomstörtande verksamhet och terrorism! Sonen hävdade att han ville bli Sveriges motsvarighet till Breivik! En direkt koppling mellan en politiker inom SD och BREIVIK! För några år sedan hade varit löpsedel efter löpsedel med detta. Dag ut och dag in med guilt by association. Slaskreportage om skräcken bland invandrare för högerextremt våld m.m. m.m. Det brukade ju räcka med att någon SD:are var lite berusad efter krogen eller sa något nedlåtande om Ahmed för att högafflarna skulle plockas fram.

Ett enormt dynamitbeslag, en SD-politiker och en Breivikson, det är ju inte bara ett par artiklar och ett seminarie, det är ju en hel dokumentärserie, ett boksläpp om högerextrem terrorism, en SVT-producerad kriminalare i Johan Falckklass! En antirasistisk queerteoretisk teaterpjäs om Dynamit-Jimmie och Järnrörs-Kent!

Men nu tycks man bara kunna mäkta med ett svagt konstaterande - Oavsett vad vi gör så kommer Sverigedemokraterna att växa. Bäst att hålla käft och hoppas att man kan behålla jobbet.

Censurmyndigheten känner jag inte till. Kan du berätta mer?