Citat:
Ursprungligen postat av
Rhesus-Minus
Vi befinner oss i ett race där vi hoppas att kvarvarande svenskar ska vakna i en takt som överstiger ickesvenskarnas avyngling och fortsatta invällning. Vilket enligt mig inte kommer att ske. 2025 är 50% av befolkningen ickesvensk. Nån som tror att SD och förhoppningsvis något ännu sverigevänligare parti kommer att ha 50.1% av rösterna till dess?
Inte jag.
Det var väl det, som var Reinfeldts tanke, när han tog initiativ till en riksdag i riksdagen (decemberöverenskommelse), som ska löpa fram till 2022. Decemberöverenskommelsens huvudsyfte är att säkra, att den unika massinvandringen av inte minst icke-anställningsbara personer årligen ska öka. Fram tills 2022 hoppas gammelpartierna att de gemensamt kan köra så att det ryker med befolkningsutbytet. Det är m.a.o. en slags
gerrymandering, som det handlar om.
Oliver Rosengren, förbundsstyrelseledamot i MUF twittrar uppriktigt:
Migrationspolitikens framgång är linjär med beviljade uppehållstillstånd. LÄNK
Det är en öppen frågan, när gammelpartierna tvingas backa från sin gemensamma och unika invandringspolitik. DN, Aftonbladet m.fl mindre tidningar är fast beslutna, att den unika invandringspolitiken ska fortsätta - kosta Svensson vad det kosta vill. Men GP, Expressen och SvD är inte längre helhjärtat med på tåget.
En annan fundering. Ann Charlotte Marteus är skeptisk till svenska politikers självupptäcka naivitet. Marteus skriver:
Citat:
Är svenska politiker naiva? Jojomensan – om de får säga det själva. ... Naivitet är snudd på en dygd: man kanske gör tokiga saker, saker som till och med "saboterar" – men det beror i så fall bara på att man är för god för denna världen...
Men vi bör ta politiker med en nypa salt när de bergfast försäkrar oss att de numera vet precis vad de gör. För "Vi var naiva" kan vara kod för "Jag drabbas ofta av tunnelseende" eller "Jag brukar blunda för jobbiga saker och hoppas att de försvinner" eller "Jag är fanatisk idealist och struntar oftast i verkligheten" eller "Jag insåg direkt att det vara ett galet beslut, men jag ville inte framstå som jobbig och pessimistisk."
Sådant växer man inte ifrån i brådrasket, om någonsin.
http://www.expressen.se/ledare/ann-c...v-i-politiken/
Om fler journalister ser lika klarögt genomskådande som Marteus på den påstådda naiviteten, så borde de vara attraktivt för dagens svenska politiker att motivera och ursäkta sin påstådda naivitet med, att de var lika vilseledda och okunniga som allmänheten/väljarna pga medias selektiva och hårdvinklade agendajournalistik. Det bör ju te sig väldigt lockande för svenska politiker att kunna appellera till, att de ingår i ett förfördelat och misslett "vi" tillsammans med väljarna .
Elin Ørjaæter skriver:
Citat:
Jag kan bara upprepa min huvudpoäng: Demokrati vilar på förutsättningen om en upplyst allmänhet. (min fetstil) När fakta saknas kommer de folkvalda att basera sin politik på ideologi, inte på realiteter. Svenska forskare måste nu bevisa att de faktiskt önskar att dela sin kompetens och sina resultat med den svenska allmänheten – oavsett om resultaten är politiskt bekväma eller inte.
http://www.svd.se/vad-ar-det-for-fel...ensk-forskning
Elin Ørjaæter kommenterar det svenska forskarsamhällets underlåtenhet att förse allmänheten/väljarna med ett faktaunderlag, som väljarna kan använda för att utvärdera invandringspolitikens konsekvenser. Men Ørjaæters kritik är lika adekvat för den svenska journalistkårens agerande.
Kan "vi var också vilseledda av media" bli en väg, som (ngr av) dagens politiker försöker slå in på - eller bedöms ett krig mellan politiker och media kanske som alltför riskabelt?