Citat:
Ursprungligen postat av
CrispyKreem
Tja, de "dynamiska effekterna" består väl ungefär av följande: CrispyKreem(TM) Rant
Men om transaktionskostnader ökar, vilket de gör i lågtillitssamhällen, och "broken window fallacy" är just en "fallacy", är dessa dynamiska effekter verkligen positiva?
Oavsett vilket är slutpunkten för de som med åsnors envishet hävdar invandringens lönsamhet nästan alltid just denna trossats: den om dynamiska effekter. Den Sverigekritiska artikeln av norska Elin Ørjasæter häromdagen replikerades igår av Andreas Bergström:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt...et_3951600.svd
Citat:
Ekberg, liksom andra seriösa forskare, baserar sina beräkningar på det vi kan veta med någorlunda säkerhet om intäkter och utgifter. Samtidigt är både han och andra fullt medvetna om att det sannolikt finns andra effekter – på handel, företagande, innovation med mera. Effekten av till exempel ökad innovation går inte att koppla till enstaka individer och därför har vi inte, och kommer aldrig ha, någon kunskap om storleken på dessa effekter.
Dessa så kallade dynamiska effekter ger en ränta-på-ränta-effekt. Sverige har de senaste 20 åren haft en hög invandring. Om denna invandring har lett till en mycket liten ökning av tillväxten, säg från 2,0 till 2,1 procent årligen, så blir effekten efter 20 år ändå större än Ekbergs beräknade nettokostnad. Denna ganska elementära matematiska insikt visar att det är fullkomligt missvisande att bygga debatten på statiska beräkningar. Då fokuserar vi på det som är lätt att mäta, i stället för det som verkligen är avgörande.
Bergström går bort sig fullständigt. Istället för att fokusera på det vi kan mäta, ska vi alltså fokusera på det som vi inte kan mäta? Det låter för det första som en märklig hållning. För det andra: varför skulle de dynamiska effekterna var positiva (och lika stora från år till år)? Med tanke på kännedom om brottstatistik, social oro, skolresultat och liknande pekar mycket på negativa dynamiska effekter, och då är ju kostnaderna ännu större.
Och för det tredje: om det går att visa att osäkra effekter sannolikt är större än säkra, men inget pekar på att dessa obestämbara faktorer sannolikt är positiva, borde vi ju tillämpa försiktighet, till exempel genom att ha samma asyllagstiftning som resten av OECD!
Åter ett totalt oärligt svar från en liberal, av det slag jag nämnde nyss i tråden. Bergström MÅSTE ha tänkt såhär långt, men vill inte redovisa var han landar om man drar hans resonemang till sin spets - bara vinna debatten. (Och det är ju lätt, när man tillämpar den här enstegsdebattekniken och förmodligen får sista replik i SvD.)
Bergström svarar exakt som Borg gjorde då han tillfrågades vid presskonferensen efter dryftandet på Harpsund av de 48 miljarderna om vilka modeller som visade just på denna långsiktiga lönsamhet. Finansministern var då tämligen slutkörd pga de många obekväma frågorna och svarade helt frankt att så långsiktiga prognoser är för osäkra. Följdfrågan borde då varit:
om totaleffekterna av invandringen är så osäkra, varför väljer vi då en extrem asylinvandring?
Kanske ett sätt för SD att avsluta debatten:
"OK, vi är överens om att asylinvandring är kostsamt på kort sikt. På lång sikt, mer än en generation och liknande, kan man helt enkelt inte veta hur den påverkar samhället- det är för stora osäkerheter. Om ett projekts utgång är oviss - ska man investera flerdubbelt mer i det projektet än alla andra liknande länder? Det tycker inte vi. Försiktighet måste vara en ledstjärna i denna svåra fråga, och därför bör vi lägga oss på samma nivå som liknande länder vad gäller asylinvandringen."