Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Och varför svarar inte vi med att skapa och sprida ord och uttryck som vi anser behövas?
FB som think tank.
Med CrispyKreem, Fula Gubben (var är han, förresten?), Oyto, Golonka m.fl. m.fl. är utsikterna att lyckas stora.

Jag räknar med att opinionsundersökningarna fortsätter i sina inslagna hjulspår.
Ärligt talat, efter både EU-valet och riksdagsvalet så är det helt uppenbart att 7K/MSM använder undersökningar som rena propagandaverktyg. Dessa har inget med information att göra.

Jag tror på fullaste allvar att 7K/MSM har utsett MP till motpol till SD och att de därför medvetet ger instituten instruktioner att överskatta respektive underskatta dessa partier. Jag tror även att instituten fick instruktioner att mäta FI korrekt eftersom att 7K med hjälp av sina hemliga mätningar i förväg visste att de inte skulle komma in i riksdagen. Genom att korrekt återge deras opinionsläge så försökte de förhindra att MP tappade röster till dem.

Jag tror dock att propagandavärdet av opinionsundersökningar minskar med varje val. Det var allmän konsensus här på FB att undersökningarna inte stämde och om denna medvetenhet sprider sig till den stora allmänheten så finns det risk för instituten att de tas på samma allvar som Aftonbladet av SD:s väljare.

gav två ord - skräckfaktorn eller mildare - skrämselfaktorn

alla vill inte påverka, många nöjda att rumstera i sitt bekväma gnällvardagsrum på FB
artikeln i NYT är ju oerhört viktig, men kommenteras lite här

Alltid något. En journalist som tillstår att man på kollektiv nivå ägnat sig åt pseudofrågor. Det lär sitta längre in att erkänna att man har valt att inte på en enda punkt har utmanat makthavarnas skönmålningar av invandrings- och integrationspolitiken. Trots tillgång till offentligt källmaterial som berättat helt andra saker än vad makthavarna sagt. Hur kunde Ullenhag och så många andra politiker komma undan så lätt? Därför att journalisterna har gjort sig dummare än vad de är. De gav sig själva tillåtelse att vara dumma helt enkelt. Att vara idioter. Att vara idiotiska. Imbecilla personer. Dummare än den dummaste jävel som nånsin funnits. När de spelade sin roll och skrev om mångfald alltså. Hur kommer man tillbaka efter något sånt?

Are you serious, you don't know? Everybody knows you never go full retard!

Svenska Dagbladet lyckas dock kontra med en iranskättad läkare som är övertygad om att hon lever i ett land präglat av rasism. Hon förebrår svenskar för att de inte ställde sina bostäder till förfogande till kosovoalbaner som hade fått avslag på sina asylansökningar och vistades här illegalt och för döda migranter i Medelhavet- och verkar fullständigt omedveten om det absurda i den anklagelsen med tanke på att det här lilla landet nu tar emot flest asylsökande i hela jämra EU. Så många att reformutrymmet i ekonomin i praktiken är utplånat. Finns det något annat europeiskt land som hade varit mindre "rasistiskt" mot henne? PK-spasmerna sitter uppenbarligen i.

Efter den stora avvikelsen vi sett med undersökningarna och flera förståsigpåare i samband med Valun och Novus har varit ute och princip sagt "vi vet inte hur vi ska mäta SD för deras sympatisörer vill inte svara" blir det ju svårt för både kvälls- och morgontidningarna att kaxa upp sig baserat på en "9.9%" i nya Novusmätningen och basunera ut "Åkessons nya chockras!" - det var väl Heinö som twittrade på valnatten att en av alla förlorare i detta val är opinionsinstituten.

Dom vet helt enkelt inte för dom kan inte mäta tillförlitligt. Det är visat, och bekräftat. Det gör att dom har att hantera ett väldigt svårhanterat trovärdighetstapp. Opinionsmätningarna riskerar att tas emot med tanken "mmmm...ja, men ellerhur?"

Det här är nog den viktigaste artikel som har postats i den här tråden. Smaka på de här orden:
Ok, vi kan alla ta av oss foliehatten. Mer etablissemang än NY Times finns inte. Om de påstår att valresultatet saknar legitimitet (detta och det förra) så behöver vi inte skämmas för att göra det.

Jag har varit intresserad av en Flashback-think-thank. Dock, så får man ju handplocka debattörer, sätta in dem i ett liknande medium, dvs, liknande V-bulletin trådar som gör att en utvecklande analys kan utvecklas av flera användare samtidigt som dessutom tankesmedjan skall vara säkert skyddad från tankebrottspoliser. Sen får ju dessutom en bemedlad medborgare ta och slanta upp lämpligt startkapital för medborgarjournalistiken 1.0

Javisst och det är på det sättet vi måste brainstorma.
Men de som vill påverka, vilka jag tror är ganska många, skulle kunna åstadkomma mycket genom ett organiserat samarbete.
Artikelförfattaren själv är visst av svensk börd (mamman är svensk) och är allmänt intresserad av svensk kultur:

https://news.brown.edu/articles/2013/05/teitelbaum

Vi var några få personer som satte ihop listan över brottsdömda politiker via ett Google-dokument som var synligt endast för inbjudna. Och i ett helt annat (ej politiskt) sammanhang har jag och 15 andra haft ett eget dolt forum.
Tekniken är inget problem - det är engagemang som är svårast att frammana.

Jag har en del kontakter med kretsar där kulturmarxism & liknande är vedertagna sätt att betrakta världen.

Det som slår mig nu är hur jävla bittra & uppgivna alla är, på ytan orsakat av SD's framgångar. Man går på om "rasism" & "nazism" för full hals, men vill lämna "detta rasistiska skitland" osv. Men det som jag tycker mig utläsa mellan raderna, det som gör giftkalken extra bitter att svälja, det verkar vara att idioterna på allvar nu ett par år har inbillat sig att det pågår någon slags "vänstervåg".

När nu detta visar sig ha varit rent självbedrägeri, orsakat av en inavlad rundgång i sociala medier, så blir hela känslan övermäktig. Det skulle ju bli så bra & så stagnerar hela rörelsen & dessutom fördubblar sig SD återigen.

Jag tror det är denna uteblivna vänstervåg som är den egentliga anledningen till deras starka frustration & aggresivitet. SD's framgångar kom ju inte som en direkt överraskning. Åsa Linderborg träffade valresultatet på pricken, så dom visste vad som väntade där. Men man hade ju hoppats & trott att den övriga befolkningen, förutom SD, skulle förenas i något slags Kumbaya & No pasarán-nirvana. Så blev inte fallet.
Flera års dagligt ältande om Hitler & Nazister har som enda följd att SvP fått några tusen fler röster än vad dom annars hade fått.

Jag hoppas Säpo håller ett vakande öga över dessa besvikna postmarxister, för det är här vi kommer att se framväxten av framtida terrororganisationer a'la Baader-Meinhof-ligan.

Ursäkta det sista offtopic-inlägget om detta.
Engagemang håller jag med dig kan vara svårt att släpa fram. Dessutom skulle denna think-thank kunna producera texter som håller journalistisk klass. Det är en sak att säga en sanning på flashback, men det är betydligt svårare att formulera en god artikel, som är lättläst, lätt att förstå, och dessutom få den att nå ut. Ett kickstarter-projekt med en kompetent (läs trovärdig och kompetent) projektledare skulle nog kunna dra ihop ett sådant projekt.

Vi har ju kunnat beskåda hur Socialdemokraterna "tolkar" valresultatet.
-Det behövs mer jobb
-Folk är rädda för förändringar
-Folk har inte tolerans nog
-Vi behöver jobba med sysselsättningen

Inte ett ord om att i de flesta förekommande orter där Sd gjort starka val, kan ha och göra med att samhällets välfärdsbörda växer där de sätter upp sina förläggningar.
Offtopic av.

Jag är tveksam till, om den svenska journalistkåren - *som kollektiv* - har gjort sig dummare än vad de är. Mina stickprov pekar på att en hel del journalister INTE har spelat någon "roll" - utan som *kollektiv* i stället genuint har lurat sig själva.

Det är s.a.s. tillåtet (!) i Sverige att i den offentliga debatten framstå som DUM - dvs enfaldig, med huvudet under armen. Någon som framstår som DUM (dvs enfaldig, med huvudet under armen) förlorar inte sin status bland sina kollegor. Detta är - mig veterligen - UNIKT i Västvärlden

Det är UNIKT i Västvärlden att dumbing down närmast har påbjudits (!) för offentlig debatt som rör eller tangerar den unika invandringspolitiken. Det är enbart i svensk debatt som det är en fjäder i hatten att inte se (eller inte vilja se) de faktiska, konkreta problemen och de principiella problemställningarna med den världsunika invandringspolitiken.

Därför blir det danska programmet Deadline så avslöjande. Den danske programledaren stryker inte de två skånska (kvinnliga) politikerna och Expressens/Kvällspostens ledarskribent överslätande medhårs. Den danske programledaren beter sig därmed som en professionell journalist.

Svenska s.k. journalister beter sig inte som professionella journalister. (Anna Dahlberg har i ett par ledarartiklar försiktigt närmat sig de utmönstrade konflikterna med den unika invandringspolitiken... hon har bemötts med total tystnad plus en del inlindade gliringar.)