Citat:
Ursprungligen postat av
Bovelius
Jepp, Låsningen i Sverige kring allt detta är en stabil jämvikt. Den kan ruckas ur sitt läge men jämvikten återtas. Det skall mycket till innan situationen ändras i det närmast religiösa tankeklimat som råder i landet. Vi har en gökunge i boet men tycker det är ok. Gökungen kunde ju ha varit du eller jag.
Jag tror den nära framtiden kommer handla om kampen mellan
två konkurrerande konsensusriktningar.
Det vi diskuterar i den här tråden är det
vertikalt verkande åsiktsparadigmet. "Det offentliga samtalet". Har är analysen fortfarande andefattig och destruktivt antiintellektuell. Hela det etablerade spektrat inom politik och media står mitt i åsiktskorridoren. Här har inte mycket hänt, och kommer kanske inte hända på ett tag till.
Denna överideologi reproduceras nedåt från de som äger plattformarna och tolkningsföreträdet. Alla i samhället nås i princip av skolning och pekfingrar. Alla vet vad som är "rätt" svar.
Mot denna rätt intakta apparat (skola och public service, inte minst) ställs nu en allt större
horisontell motkraft. En, eller egentligen många disparata lokala/virtuella åsiktshegemonier som är pro-SD/anti-PK.
Jag gissar att många småsamhällen, många arbetsplatser, skolor, vänkretsar, grannskap och efter valet kommer vara förbundna i en nyfunnen gruppidentitet riktad mot överheten, det vertikalt verkande paradigmet. Till den internetsfär som redan är en etablerad och månghövdad hydra.
Vissa områden på Sverigekartan kommer vara
no-go zones för SD-mobbing, grupptryck, fostrarkampanjer.
Det är en sak att personligen misstro medias verklighetsbeskrivning - men när du vet att grannen också misstror den påbjudna doktrinen och vinklade rapporteringen, ja då har något mycket viktigt hänt. Då har en mycket robust motkultur organiskt vuxit fram som övertrumfar den föraktade överhetens pekfingrar von oben.
Dessa lokala, horisontella åsiktsparadigm gör att samma person som pendlar in till en "regimlojal" arbetsmiljö och där anpassar sig, efter arbetet återvänder till ett
SD-utanförskapsområde där "alla" delar regimkritiken.
Antagligen är det också i lokalpolitiken som de etablerade partierna kommer fransas sönder först. Avhoppen kommer att bli många när någon måste stå till svars för de tynande partiernas monomana rikspolitik, ansikte mot ansikte med grannarna och de vardagliga medborgarna.