Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Målet med kampanjen är, som alltid, att skapa kaos. Det finns ingen förnuftig tanke bakom det hela. Målet är att trakassera det traditionella Sverige.

Hela året har DN hyllat romer. I våras vurmade man för tiggarvarianten. Nu gråts det över att det spanas på kriminella romer. Och i maj hyllade man Husbys kravallfigurer och rackade ner på polisens insats.

Slutsats: DN är inte längre bland de mentalt sunda aktörerna i detta land.

Ivar Arpi vid Svd skriver idag en hård artikel om vänsterns sympatier och samarbete med islamistiska terrornätverk. Som enligt honom beror på likartad ideologi och värdegrund. Arpi har läst Johan Lundbergs bok ”Ljusets fiender – Västvärldens självkritik och den svenska idédebatte.” Jag har inte läst boken men läser man Arpi kan man nästa tro att texten var ett plagiat från de texter som finns i denna tråd. Kärnan i Arpis artikel kan sammanfattas i detta:


Angående det senare stycket finns det flera trådar om här på flashback. Vi har politism.se, Megofonentråden, hijab-upproret med mera. Vi var helt enkelt först. Nu kan det kanske kvitta, men det är intressant att se hur verkligheten successivt blir nödvändig att lyfta fram. Ska bli intressant att se hur mediavänstern, alltså i stort sett den samlade journalistkåren, reagerar nu när deras faktiska stöd och samröre med terrororganisationer lyfts fram?

Angående fördömandet av vänstervåldet så ska väl sägas att den här gruppen mainstreamkonservativa knappast har gjort sig kända för att ta upp det heller. Varför använder inte Arpi utrymme för att skriva om Revolutionära Frontens metoder i sina krönikor i stället för att gnälla vidare om vad vänstern inte gör?

En mycket läsvärd och även kompakt artikel. Den och förmodligen boken, Ljusets fiender – Västvärldens självkritik och den svenska idédebatten, knyter ihop en hel del trådar, som väl många redan kände på sig eller visste.

Bra artikel. Undras när motelden kommer, antingen mot Arpi eller Lundberg (eller båda). Boken får allt lov att införskaffas. Det är intressant att i våras kom Arnstberg & Sandelin med en viktig bok, och nu Kommer Lundberg med en som åtminstone i förstone ger intryck av att bli viktig. Lundberg är (ännu) inte pestsmittad, så hans bok kan nog få ett ännu större genomslag både hos "eliten" och hos allmänheten. Om boken håller vad artikeln lovar, så lär det var en rejäl uppgörelse med den svenska synen på bl a det nationella självhatet.

Att vi begåvats med två så (bedömt) viktiga böcker på samma år, som i allt väsentligt visar på dagens kollaps av Sverige, visar tydligt att tidvattnet vänder till vänsterns nackdel, även om det går långsamt. Att ett begrepp som nationellt självhat alls kommer in i debatten är en framgång. Faktum är att Arpis artikel lät litet som ett välskrivet Flashbackinlägg. Framtiden ser mörk ut, men det kommer numera ibland några ljusglimtar...

Jag hade helt givit upp hoppet för svensk MSM men jag satt faktiskt med hakan hängandes när jag läste Arpis ledare (jag tror att jag t o m ska kosta på mig en smiley ).

Den samlade journalistkåren och alla övriga samhällsomstörtande element i Sverige måste ha satt kaffet i vrångstrupen när de läste artikeln.

Utan omsvep nämns terroristkopplingar och terroristsympatier hos organisationer och personer som Muslimska Mänskliga Rättighetskommittén (MMRK), Afrosvenskarnas riksförbund, Charta 2008, Pantrarna, Megafonen, Forix, Ibn Rushd, Fatima Doubakil, Mattias Gardell och Etembwa Sabuni.

Tack vare många FB-skribenters detektivarbete är detta inte någon nyhet för oss men det är smått sensationellt hur detta nu nått SVD:s ledarsida.

Det som är extra, extra, extra underhållande är att detta också är en rak snyting i ansikten på den svenska journalistkåren (utan att detta sägs rakt ut). Svenska journalister lyfter fram och hyllar dessa organisationer och personer antingen p g a att de sympatiserar med deras agenda eller för att de är så djävla inkompetenta att de inte fattar vilka de har att göra med.

Jag avvaktar reaktionen med stor spänning. Min gissning är att man kommer försöka tiga ihjäl detta. Om man man anger moteld kommer mycket att komma upp till ytan som kommer att vara väldigt ofördelaktigt för ovan nämnda organisationer och personer och därmed indirekt för de journalister som skulle anlägga motelden.

Jag vet inte vad jag ska tycka om Arpi, hans text är bra men samtidigt är han med på tåget "hat mot muslimer är rasism" - se

Check out @Ivarpi's Tweet: https://twitter.com/Ivarpi/status/384317993536471040

Vidare finner jag publiceringen intressant dels på Arpi är på semester, dels att han nyligen fick gå från anställning på SvD ty i slutet står det frilansjournalist. Var det hans sista alster i SvD, eller prövar nye chefredaktören mer vågade åsikter, med option att helt sonika sluta plocka in texter från dessa om etablissemangets kritiska röster skriker för högt?

Hakelius återkommer i affärsvärlden med ytterligare ett av sina nålstick mot vurmandet för minoriteter i det offentliga samtalet.

Han sticker sällan ut hakan för långt, det är han för intelligent och konservativ för, men han arbetar oförtrutet med samma subversiva metoder som vänstern nyttjat sedan 68. Med fler som honom kunde skutan sakta vändas.

Länkar inte eftersom jag sitter på Iphone.

Vad är poängen med den här tråden, nuförtiden? Förstasidan ger mest sken av att det är en gigantisk ryggdunkartråd där man får några "Mycket intressant läsning" om man skriver ett tillräckligt långt inlägg. Skulle det vara intressant att "höger"-delarna av mediebranschen har en lite annan syn än vänsterdelarna? Finns det något "krig"?

Visst är det svenska medialandskapet märkligt. Sjuklöver och MSM är synbarligen ense att vi lever i den bästa av världar. Massinvandring och mångkulturism för oss till en ny renässans, ett Upplyst Paradis av sällan skådat slag. Och de som i kritiserar det i MSM gör det med tusen förbehåll: massinvandringen måste, trots allt, fortgå...! Generös invandringspolitik...! Leve romer och drabbade minoriteter...!

Så visst är det en viss stiltje i mediakriget om mångkulturkriget. Men på nätet lever den kritiska högern. Detta speglas ibland i tråden. För även internet är media. Även vi som postar på forum som dessa är media.

Vi är alla media. Och man kan i denna tråd posta allehanda saker som kommenterar yttringar kring mångkulturismen och dess kritiker. Jag medger nog att hyllandet, i denna tråd, av marginella MSM-röster stör mig en aning. För MSM har inte samma betydelse som förr. Men denna tråd rör sig trots det i en intressant gråzon. Den sammanfattar huvudfåran i svensk politik, som är PK-ism, mångkulturism och dess yttringar. Mångkulturismen togs ju för given av Makterna 2011-2012. Idag är de mer på defensiven, de försvarar tiggande romer, Husbykravaller och allt möjligt märkligt. Därför kan man säga att det nog finns ett krig om mångkultur i media.

Man kan säga: MSM försöker idag både lägga locket på om invandringens baksidor, och driva agendan att mångkultur är det bästa sedan skivat bröd. MSM är schizofrent. Därför behövs denna tråd: för att spegla det. Inte så att MSM och "eliten" har betydelse, men även om man slutat bry sig om de vettvillingar som styr riket är det kul att basha och satirisera dem. Det sker ibland i denna tråd. Som här.

Så "mediekriget" betyder egentligen Flashback mot medier som får presstöd?

Av 12 000 inlägg kanske en del är sammanfattningar av huvudfåran. Men misstänker att ett antal inlägg också skrivs enbart med avsikten att socialisera/"grupprunka". Tråden verkar vara I&I:s egna "Flashback Lounge" där det erbjuds obegränsat med namndroppande och konspirationsteorier.

Lampros är väl skribent på nya tider? och inte helt obunden eller för den delen innehavare till en oberoende klarsynt analysförmåga samt återkommer gärna till tråden med mer eller mindre logiska drapor som egentligen mest bara är en upprepning, så det går alldeles utmärkt att bortse från de som grupprunkar utan ens en tanke på att analysera mediaklimatet. Fin signaturanalys där...

Däremot är det en fin tråd att ta upp höjdpunkter och eventuella avvikelser från media. Jag är inte alltför imponerad av grupptänk nuförtiden.