Bostadsbubbla i Sverige?

Om man tittar på hemnets statistik (http://www.hemnet.se/tjanster/statistik) så ser man att antalet villor till salu fortsätter att öka i mycket snabb takt. Utbudet av villor är nu 23% större än vid samma tid förra året och 10% större än någon gång under hela den tid som hemnet visar grafer för 2008-2011.

Mäklarstatistik visade ju i förra veckan att villamarknaden står helt still, bostadsrätterna sjunker något. Dessutom: antalet affärer i april var 32% färre än i mars (april: 3863 BR och 2167 villor, jämfört med 5 993 BR och 2 919 villor). Mäklarsamfundets VD kommenterar: ”Säljarna har ofta höga förväntningar på priset samtidigt som köparna är mer avvaktande än tidigare. Det gör att tempot på bostadsmarknaden saktar ner och det tar längre tid att sälja nu jämfört med i början på året.”

Ingen vill sälja billigare än grannen – de affärer som syns i statistiken är de där säljaren faktiskt fick ut vad han/hon tänkt sig. Därför ligger snittpriset stilla samtidigt som antalet affärer sjunker och utbudet i det närmaste skenar. Detta håller ett tag – sedan går proppen ur.

Den som genast tänkte skriva att priserna inte kan sjunka därför att ingen vill sälja i nedgång, gör inte det. Det är precis lika fel som att påstå att priserna aldrig kan öka därför att ingen vill köpa i uppgång.

/Swedish Bubble 2011, youtube

Du verkar övertygad.. vad tror du vi pratar om för tidshorisont tills nedgången inte går att förneka bland allmänheten längre?

Ja. Eller i stort sett ja.
Från bank utlånade medel motsvaras av antingen:
* Inlånade medel (kategori bankkonto)
* Inlånade medel (kategori utgiven obligation)
* Bankens primärkapital.

Den som har svårt att tro på detta kan begrunda följande:

Antag att du lånar 50 KSEK i bank och köper en båt med dessa.

Efter den transaktionen kommer bankerna att låna ut 50 KSEK till dig och låna in 50 KSEK från säljaren av båten.
Säljaren kan sedan köpa annat men dessa 50 KSEK kommer bara att åka runt mellan konton och fortfarande vara inlånade till bankerna.
De försvinner inte förrän någon amorterar, men då försvinner också skuld.

Tror det stora raset på bostadsmarknaden kommer först när arbetslösheten i tjänstesektorn och storstäderna tar fart. Troligen blir det skuldkriser i utlandet som sätter snöbollen i rullning med högre räntor och vikande efterfrågan. Gissar att det blir nån gång 2012-2013. Först Grekland, sen Irland, Portugal, Spanien osv. Bankerna i Frankrike och Tyskland kommer skita knäck och den svenska exportsektorn tokdyka. I ett mardrömsscenario åker samtidigt USA in i en ännu djupare lågkonjuktur. Då brister nog fördämningarna här hemma i Sverige oxå.

Jag instämmer här med övriga att något håller på att hända, flertalet medier rapporterar om att folk flyttar till Danmark då bopriserna sjunker där. Dessutom rapporterar DI om att svenskarnas skuldberg bara ökar och ökar. Och en simpel och vanlig och enkel analys är att min morgontidning alltid är JÄTTETJOCK den dagen bostadsbilagan är infogad. Den har varit väldigt tjock och jag känner igen fler och fler objekt tydligen svårsålt nu. Dessutom försöker en vän sälja en lägenhet just nu, står ganska still.

Jag tror vi har pyspunka på bubblan redan nu, det som kan rädda det är om konjunkturen går upp mer och mer.

Men faller tex saab så är vi illa ute. Många som förutspår bubbla i tråden säger dom hoppas, jag kan säga, för ens egen skull, Sveriges skull och sina medmänniskor hoppas jag verkligen inte det händer. Dock hoppas jag på en långsam pyspunka.

http://www.e24.se/pengar/bostad/manga-saljare-tvingas-sanka-bostadspriset_2822541.e24

Det ser inte så bra ut för tillfället. Är det bara en typisk vårdipp eller är det på riktigt denna gång?

Har väldigt svårt att se att det ska bli ett stort ras i nuläget. Tror det är 85 % regeln, de högre räntorna samt allt snack om en bostadsbubbla som får folk att avvakta lite mer för tillfället. Men i och med att folk behöver någonstans att bo och det är stor bostadsbrist på de flesta större orter så kommer nog inget större prisfall att ske om inte ekonomin som helhet brakar ihop med massarbetslöshet och liknande. De ekonomiska kalkylerna för människor har helt enkelt inte förändrats i så stor grad att efterfrågan minskat drastiskt. Men en smärre justering neråt på ett fåtal procent i och med de nya ekonomiska förutsättningarna för boköpare jämfört med förra året är fullt möjlig.

Angående artikeln så säger ju den egentligen inte något nytt. Priserna har stått stilla de senaste månaderna, vilket redan konstaterats. Att villor i Bromölla, Munkfors och Grums är svårsålda är knappast någon indikation på en bostadsbubbla eller en omfattande prisnedgång på bostäder nationellt.

Jag tror tvärtom att många drar öronen åt sig och inser att priserna faktiskt kan gå ner. Och att en lägenhet i halvtråkiga Stockholm kanske inte är värd 4-500 arbetstimmar per kvadratmeter.

Jo, det var det jag menade var en anledning till stiltjen. Pratet om bostadsbubbla vilket får folk att vänta för att det kan gå ned.

Dock är ju priserna i Stockholm inte så farliga om man jämför med många riktiga storstäder, som kanske är roligare i dina ögon.

Hur mycket det är värt att bo där beror naturligtvis på vad folk vill betala för att bo där. I nuläget är det alltså värt de 4-500 arbetstimmar per kvadratmeter (givet att din uträkning var korrekt).

Jag tror alltså att priserna kommer gå ner när folk inser att priserna kan gå ner. Nu är många bergsäkra på att priserna kommer hålla sig uppe och öka på sikt. Jag är inte så övertygad.
Det verkar inte vara någon jag känner som räknar in att de kan få sälja med 10-20% förlust.

I de riktiga storstäderna verkar det vara högre löner. De drar även i högre utsträckning till sig mer än analfabeter.

Folk räknar sällan med att betala sin lägenhet utan betalar ränta och räknar med att få tillbaka vad lägenheten kostade (+ lite till) när de säljer.

Precis, vilket naturligtvis är helt rimligt så länge man också tar i beaktning att man kan få sälja med 10-20 procents förlust om man har bostaden väldigt kort tid.

Detta är ju bara anekdotiskt så jag vet inte riktigt vad det är värt men en kollega ska sälja sitt hus i en relativt lugn förort några mil söder om Stockholm. Han har haft tre visningar och inte ett enda anbud än så länge.

Någon annan som har liknande historier eller någon historia som tyder på motsatsen till ett prisras?