Jordskred vid E6 Stenungsundsmotet i Bohuslän (2023-09-23)

Det är svårt att avgöra på en bild. Typiska kvicklereskred innebär att marken kollapsar successivt längs en dalgång, dvs de kollapsade jordmassorna transporteras långa sträckor. Eller att flera skålar syns i olika riktningar. Här tycks allt ha skett samtidigt och sen har det legat still. Jag tror inte massorna har försvunnit. De finns där. Marken har höjts och förskjutits mer än vi kan se. Det finna tydliga sprickor som ramar in det påverkade området.

Enligt uppgift har vägen förskjutits med 50 m. Ett antal meter ner i marken. Det är mycket massor vi inte ser. Spännande att se hur långt bort förskjutningen skett.

Ingen kvicklera har hittats i de 20 borrhålem. Däremot siltjord som beter sig liknande

Läste en artikel om den seismiska aktiviteten där man troligtvis bestämt raset till ganska exakt kl 01:40 och man uppger att det gav utslag under tiotals sekunder.
Det här har alltså gått väldigt snabbt, sett till massan som flyttats.

På Burger Kings tak ser man grenar som lossat då träd smällt i byggnaden - det nog inte som så om det är en långsamt skred.
Det verkar inte som typiskt kvicklera-skred, och överlag såg faktiskt alla rasmassor otroligt torra ut redan då Nyheter STO började livesända på natten samt senare när solen gått upp.


I väster, kan jag berätta att halva Munkeröds industriområde är avspärrat pga osäkerhet (inte att det rasat), och det är då industrierna som ligger en bit bakom träddungen/Ucklumsvägen (som också rasat)
Träddungen är påverkad - det ser man på bilder då en del träd ligger ner.
Men det är ingen sölig lera runtom och ingen lera som runnit ut i Munkeröds industriområde.

Jag tror mer det här är ganska fast mark det mesta, men som i viss mån underminerats men som i större mån helt enkelt tryckts sönder av dom stora massor som kom farande uppifrån projekteringen öster om E6.
Tror mer tyngd och i viss mån uppluckring/underminering av vatten spelat in här, än markförhållanden.

Ok. Då förstår jag.
Jag kör förbi där några gånger per år så det känns helt möjligt att det förhåller sig så.
Vissa delar av vägen där känns lite väl böljande och konstigt doserade.

Var någonstans stod dom?

Det är nog kämpigt nu för både kommunstyrelse och inblandade företagare. Ett djävla bläddrande i papper dagarna i ända för att leverera svar och information.
Jag står kvar på nedanstående gissning faktiskt.

Ovidkommande. Dom flyttar runt. Hade dom stått på samma plats så hade folk lärt var dom ska sänka farten genom att dela/begära/läsa info i trådar och kommentarsfält.

På flera ställen har det efterlyst den skarpa formulering som står i den äldre utgåvan av geotekniska utredningen: https://docplayer.se/107989995-Del-a...etaljplan.html gällande hållfastheten på slänten.

Denna handling är daterad 2016. Område C är aktuell slänt där skredet skedde.

Vi har stundtals spekulerat i varför dessa uppgifter sopats under mattan i den senaste versionen daterad 2018. Men de har de inte riktigt men uppgifterna är inte sökbara då de döljs i illustrationer/kurvor. Se diagrammen i slutet på senaste utgåvan - sidan 13 och 14.

https://www.stenungsund.se/download/...1.12%20mfl.pdf

Där finner du både C1 och C2 och det finns ett diagram inlagt långt till höger på var genomskärning av terrängen med enheten kPa. Ni ser att den är rätt bedrövlig även i detta dokument...

Varför har man sopat bort den text som förklarade hållfastheten i text?
Stack det i ögonen på någon? Trollades den bort eller är detta ett gängse förfarande i branschen? Dvs detaljeringsgraden minskar ju närmare beslut man kommer? Vet någon?

25 kPa motsvarar en höjd på fyllnadsmassor på 1,2 m. Det står 50 på större delen av området i övrigt. Vi har alla sett "vallen" dvs framkanten på fyllnadsmassorna som är betydligt högre än de 2,5 m/50 kPa som omnämns i detaljplanen för området i sin helhet och ännu mycket mer för hög jämfört med 1,2 m/25 kPa.

Det står till och med i detaljplanen att "Utredningarna visar att det går att påföra stora laster i området, minst 50 kPa då diagrammen i geotekniska utredningen visar betydligt svagare hållfasthet i rasområdet. Varför skrev man så? Ett typofel eller medveten försköning?
https://www.stenungsund.se/download/...957162/Pb_DP_M

Ursäkta dålig citering - tråden är för lång för att hitta tillbaka till det ni skrivit. Jag vill helt enkelt ha med er i denna kommentar

Syftar du på undersökningarna på länken nedan? Då skall du snarare fråga dig i punkt 5, 6 & 18, som lera finns i, varför man inte undersökt om leran är en kvicklera/högsensitiv lera. Speciellt då Göta Älvdalen är känd för sin förekomst med kvicklera. Bland annat redovisar man inte sensitiviteten i utförda vingsonderingar. Har man inte utfört det "omrörda" vingförsöket och kan således inte beräkna fram sensitiviteten som kvoten ur "ostörd" och "omrörd" skjuvhållfasthet? Trycksonderingen kan även dessa ge indikation på att leran är högsensitiv. Framförallt då motståndet är lågt och ingen ökning sker med djupet.

https://www.google.com/url?sa=t&sour...zkmwl0M7eLcxBw

Är absolut ingen expert eller ens kunnig inom området, men kan hålla med om att det ser ut som att det är något som startat längre ner dvs nerifrån och upp.

Tycker annars att massorna ovanifrån borde ligga mer över eller på vägen.

Nu vet jag dock inte om jordmassor fungerar enligt ungefär samma principer som snö, men om man tittar på laviner så ser de ju ut att kunna fortplantning sig väldigt snabbt att ett mindre övre ras eller skiftning sätta igång ett ras längre ner långt innan de övre massorna hinner dit.

Tack! Utgåvan daterad 2016 är mest detaljerad. Gömt i kurvor alltså https://docplayer.se/107989995-Del-a...etaljplan.html men inte det du frågar efter

Ett skred beter sig inte som en lavin, där det rasar vid ytan. Det är en skålform som tippar. Rita en halvcirkel under jorden i en sektion, så har du principen.

Det trycker på i toppen och häver sig i botten. Mitten kan se tämligen opåverkad ut. Som sagt, skål som tippar. Googla bilder på Lökeberg - ras uppe vid berget, upptrycka massor vid stranden, men vägen ligger kvar i mitten. Massorna har här på liknande vis "kommit upp" på andra sidan av E6, som hamnat i rotationscentrum. Men då terrängen förskjutits har vägen glidit med.