Citat:
Ursprungligen postat av
Friherr
Samma som jag hoppas att Hübinette har dragit, nämligen att en öppet rasistisk rörelse är ett farligt djur och att det är naivt att tro att det går att kanalisera det hatet till att bara handla om hat mot vita svenskar och tro att man själv kommer vara skonad. En annan lärdom som Hübinette också har dragit är att det var först när han själv förlorade makt och privilegier som han blev öppet villebråd. Den här typen av vänsterorganisationer handlar på ledningsnivå mest om en konkurrens om pengar och trygga anställningar inom stat och media, och en person i maktställning, som Hübinette var tidigare, bråkar man inte med.
Sedan vad gäller svensk identitetspolitik — som väl är din egentliga fråga — så tror jag den är mest till skada. Om man har en politik som går ut på att stänga gränsen mot tredje världen och har en ambitiös politik för återvandring så ser jag inte vad ytterligare nytta man skulle ha av svensk identitetspolitik. Jag fick tidigare för mig att svensk identitetspolitik för dig bara var en sorts opinionsbildande strategi för att värva anhängare, men att sedan när makten var vunnen så skulle man tjäna allmänintresset, men jag har förstått att du tar det på betydligt större allvar än så.
Det fettade är något vi sällan diskuterar. Vi föredrar att prata om det abstrakta och det politiska. Den här socialistiska anti-rasiströrelsen som cirkulerar kring Uppsala och ett par till universitet är marginaliserade sedan 15 år tillbaka efter Mona Sahlins skandalomsusade "strukturell diskriminerings" utredning. Masoud Kamali som skrev den skickade de till en regional högskola (idag universitet) i Norrland och sådär nära pensionen köptes han ut. Alla de här ikoniska figurerna så som Tesfahuney, Gardell, Molina, de los Reyes osv. som hade inflytande för tjugo år sedan är i 60-årsåldern och nära pensionen. De är helt marginaliserade idag eftersom de har fel åsikter om utrikespolitik och ekonomi men det finns andra skäl.
Universiteten har inte mycket pengar längre. Allt fler delar på en mindre pott pengar. Politikerna och deras universitetschefer (administratörer) vill ha massutbildning och socialisering av studenter men de vill inte ha hålla på deala med en massa anställda som sitter och har åsikter på Twitter hela dagarna och skriver sådant som upprör. Vidare finns det nu en debatt om vad universitet skall vara till för. Allt fler politiker vill att utbildningar skall löna sig ekonomiskt för samhället och de vill satsa på forskning inom teknik och naturvetenskap. Den nya S-ledaren har helt klart den här uppfattningen. En utbildning i antropologi, religionshistoria, genusvetenskap kanske gömmer undan arbetslösheten ett tag men till en ekonomisk kostnad. Vidare leder en sådan examen rakt ut i arbetslöshet. Sådant vill politikerna i allt mindre utsträckning betala för. I slutändan tror jag den här socialistiska "anti-rasistiska" akademikervänstern kommer fasas ut. De är inte ekonomiskt lönsamma, har provocerande åsikter och några av dem har problematiska personligheter. I stället får vi den här DN-läsande nyliberala typen av anti-rasister som är så vanlig. Antagligen mer aptitlig för människor högre upp.
Jag kan ändå tycka att Tobias Hübinette har placerat sig rätt bra här. I alla fall politiskt.
Citat:
Ursprungligen postat av
Nix-registret
"Den klassiska vänstern" är personer som tycker som Ivar Arpi: liberaler som tror att liberalismens inre motsättningar kommer lösa sig av sig själva om man bara låter bli att påtala dem. Mot det står identitetsvänstern och den postmoderna vänstern som accepterar delar av högerns kritik - hur kan vi alla få samma rättigheter när vi är så olika? - och presenterar mer eller mindre radikala lösningsförslag.
Arpi-figurer kommer fortsätta att förlora så länge de accepterar vänsterpremisser som "rasism" till att börja med. Utifrån vänsterns gemensamma vision om individens frigörelse är identitetsvänstern helt enkelt mer verklighetsförankrad. Dess lösningsförslag fungerar inte - inga förslag gör det - men i jämförelse med Arpi-vänstern erkänner den iallafall att det finns en diskrepans mellan teori och verklighet som behöver överbryggas. Den försöker iallafall och går inte att avfärda lika lättvindigt.
Arpis "klassiska" vänsterlinje landar i det här fallet i en konspirationsteori om infiltration av universiteten. Som om universiteten egentligen företrädde något annat än elitintressen, och det faktum att de domineras av personer som håller med makthavarna (genuint eller för att det gynnar plånboken) beror på ett misstag. Där har vi den verkliga fällan som man måste undvika: att sätta ideologiskt önsketänkande framför krass realism.
Universiteten företräder elitintressen. Som institutioner fungerar idag som förvaring för arbetslösa 20-40-åringar med kraftig socialisering av studenter. Värdet på utbildning har kraftigt reducerats i de flesta västländer. I och med att allt fler har en högskoleutbildning förlorar också högskoleutbildade status. I början av 1900-talet hade lärare status men idag har de förlorat den statusen inklusive sin lön. Lärarlönerna har bara gått upp på grund av att stora delar av Sverige har lärarbrist eller brist på vissa typer av lärare skall sägas. Eftersom du är en av mina trådfavoriter så kommer jag ihåg att du påpekade universitetens urholkning själv och där med dess på sikt förlorade elitstatus. Du gjorde det i sammanhang av när du läxade upp någon.
Citat:
Ursprungligen postat av
Friherr
Du är helt oseriös. Det går inte att diskutera med dig.
Ni håller ju båda rätt hög kvalitet i era inlägg. Har ni besökt andra delar av Flashback? Då kan man snacka om vansinnesdiskussioner, okunnighet och oseriösa inlägg.
Citat:
Ursprungligen postat av
Friherr
Varje gång du börjar konkretisera svensk identitetspolitik så återkommer du till det här med svenska ungdomars utsatthet, och du menar att man ska lyfta den frågan mer i den svenska debatten. Om du ENBART menar detta med svensk identitetspolitik så tror jag inte det finns någon oenighet, och vi skulle kunna röka fredspipa här. När jag talade om ”raskrig” vilket orsakade din kinkighet den senaste tiden så var det för att jag fick intrycket att du la in en mycket större betydelse i ordet. För att svara på din fråga om Hübinette så ser jag honom som driven av ett hat mot vita människor, oavsett om han ser sig som ombudsman för alla icke-vita eller bara för östasiater. Jag tror inte att den stora gruppen koreaner och kineser ser honom som deras representant hur mycket han än skulle vilja ha den rollen.
Det är därför (som Oyto skrev) Hübinettes slutsats var att han skulle ägna sig åt att driva identitetspolitik åt liberalt orienterade koreanadopterade. Jag tror knappast migranter från Asien är särskilt intresserade av hans stöd och de vet nog antagligen inte vem han är. Annars är jag inte helt säker på att den strategi om en helt partisk identitetspolitik är gångbar. Det har aldrig lyckats tidigare och det kommer inte lyckas nu heller. Man måste kunna samarbeta och tala med varandra över etniska gränser. Jag tror att den "nationella högerns" misstag var just deras partiskhet och ovilja till samtal men också deras explicita rasism. Detta har dock lugnat ned sig något. Nu ser jag mest rasism och vulgaritet från en här islamofobiska svansen kring Sverigedemokraterna.