Skvaller om Cissi Wallin

Du slår huvudet på spiken med problematiken dagens lagstiftning.
Du gör bedömningen att det hon säger inte är trovärdigt och därför tycker du att det är korrekt att hon dömdes för förtal.

Men lagstiftning fungerar inte så, hon dömdes till förtal utan att sanningshalten prövats.

Sverige är lite ovanligt i att sanningshalten i sig trumfas av avsikten eller uppgifternas egenskap att skada, så att säga. I många länder är det faktum att vad man säger är sant ett tillräckligt försvar även om det finns många nyanser även i andra länder. Jag tycker mycket väl att man skulle kunna titt på att ändra Sveriges lagstiftning så att den som talar sanning inte riskerar att skadas av det.

Men i fallet Cissi Wallin skulle det knappast hjälpa med ett sanningsförsvar. Cissi Wallin påstod rakt ut att Virtanen hade drogat och våldtagit henne och för det finns det inga som helst hållbara bevis. Bara om lagen skulle skrivas så att det är offret för förtal som skall bevisa sin oskuld om förövaren hävdar sanning skulle Wallin komma undan. Det är förstås därför hon argumenterar för att kvinnor alltid skall tros på sitt ord.

Men herregud ska hon blanda in FBI vet hon ens vem dom är ??
Hur blåst kan man vara Kvinnor Ljuger aldrig.. ehemmm,,, hört talas om avundsjuka hämnas ?? osv ?
vilken jävla korkad donna och hon är snygg ?? hur fan tänker ni ??

Cissi Wallin snygg och sexig?

Om hon så var den enda kvinnan på jorden skulle jag skära av mig kuken och gömma den.

Fast egentligen prövades hennes anklagelser redan när hon anmälde honom för våldtäkt (tydligen på uppmaning av hans advokat). Polisen utredde grundligt men anklagelserna höll inte för åtal. Det fanns alltså inte ens grund för att pröva hennes anklagelser i domstol. Hade det funnits grund hade åklagaren varit tvungen att åtala, men det fanns det alltså inte.

Det kanske inte är tänkt att ett förtalsmål ska bli en ny prövning av sanningshalten, med omvänd bevisbörda. Den som anklagas (t ex för förtal) ska ju inte själv behöva bevisa sin oskuld, dvs i detta fall den förtalades skuld. Det kan faktiskt vara en poäng med att i ett förtalsmål i första hand pröva försvarligheten, kanske särskilt som här då förtalet består av ett allvarligt brottsutpekande. Huruvida ett sexövergrepp begåtts ska inte utredas i ett förtalsmål.

Inget av detta behöver sätta munkavel på ett självutnämnt sexbrottsoffer. Det finns försiktigare sätt att uttrycka sig än att som CW basunera ut som ett påhittat faktum att FV skulle ha gjort sig skyldig ett ohyggligt brott.

Blanda inte ihop de två olika rättsfallen. Förtalsåtalet har inte grundats på utredningen om våldtäkten. Så fortfarande har hon dömts till förtal utan att sanningshalten har prövats.
Hon har dömts för att hon återberättat om sin upplevelse av händelsen och utredningen hon till och med delade med sig av FUPen, som är ett objektivt faktum.
Hon har inte fällts för att det var ett påhittat faktum.

Det är till och med så att CW högst troligen hade fällts för förtal även om utredning av FV hade lett till åtal och fällande dom. Så ser förtalslagstiftningen ut.
Finns flera förtalsfall där de dömts till förtal där de enbart redovisat objektiv faktum ex.vis domar eller FUPar, sök på förtal i Aktuella brott och Kriminalfall så hittar du flera exempel.

Men om man är lite realistisk så är det ju himla svårt att utreda sanningshalten i CWs anklagelser om att FV skulle ha förgripit sig på henne för en herrans massa år sedan (2006 närmare bestämt). Antag att en 90-årig tant skulle anklaga en 90-årig känd man för att ha våldtagit henne då de var 18. Hur utreder man sanningshalten?

Dessutom är det knappast automatiskt förtal att citera ur FUPen. FVs bok innehåller faktiskt ett långt citat ur CWs förhör.

Dessutom tycker jag det är knepigt att säga att CW bara berättar sin historia. När hon anklagar FV för att ha drogat och våldtagit henne är det ju rena anklagelser tagna ur luften, inte något hon själv minns. Hennes historia är snarare att hon blev hembjuden till FV, han var trevlig, hon vaknade i hans säng och gissade att de haft sex. Hon ringde en kompis, skröt över att ha haft sex med FV, kompisen frågade om detaljer och CW skrattade åt att hon inte mindes ett dugg. Det är knappast det hon blir fälld för. Hennes faktiska historia och hennes grova anklagelser är två helt skilda saker.

Den blivande? fängelsekunden Cissi Wallin tror att man kommer ändra förtalslagens tillämpning för hennes skull i Hovrätten. Det kommer nog bli tvärtom möjligtvis. Att upprepat grovt förtal utan undantag leder in i fängelse. Dock måste ett sådant artbrottsbeslut nog beslutas av Högsta Domstolen

Sprider man namn och åtalspunkten är grov och det får spridning så blir det fällande dom.

Cissi Wallin och Hanne Kjöller intervjuas om det nya åtalet av Karin Olsson 28 September på Expressen TV 15 minuter och 11 sekunder långt. Intressant för dom många tydligen intresserade

OK, men då var det alltså inget problem för FV att citera ur förundersökningen mot honom själv.

Det bedrägliga med CWs bok är att det är svårt att följa hur övergreppstanken utvecklas över tid. Boken har ca 60 kapitel, som hoppar frenetiskt fram och tillbaka mellan olika år. Varje kapitel har en tidsangivelse, vilket år och ibland när under året, men det blir för många hopp för att man ska få någon bra känsla för kronologin, det känns fragmenterat.

Där framgår dock i ett av kapitlen från 2008 att det var en kompis som frågade henne "ville du ha sex med honom" varpå hon svarar "nej" och kompisen förklarar att då var det våldtäkt, det som hände 2006. Men det verkar fortfarande lite oklart om de verkligen hade sex.

Så det verkade ta 2 år för henne innan hon först "insåg" att hon blivit våldtagen (under ett samtal med en energisk och övertygande väninna) och då bara för att hon inte ville ha det sex som hon antar att de hade. Det är oklart om och i så fall vad hon minns:

- Minns du nåt sexuellt?
Jag pressar tillbaka tårarna och försöker hålla mig lugn. Minns jag? Vad minns jag egentligen? Det är ju som fragment men ändå väldigt tydligt i små bitar fast... Jag vet inte om jag orkar minnas.

Sen framgår det inte i boken men däremot i polisförhöret (tror jag) att det var under terapin 2011 som tydligare "minnesbilder" dök upp, dvs vad som tolkas som bortträngda minnen.

Det förrädiska med CWs bok är att den börjar med ett kapitel daterat försommaren 2006 som beskriver dessa grova "minnesbilder" som om de hände då, på ett sätt som gör att händelsen uppfattas som helt verklig och inte något hon kommit på först flera år senare.

Sen kommer ett kapitel från december 2019, sen ett från tidigt 00-tal, och sen ett kapitlet från juni 2006 som ger en helt annan bild av händelseförloppet natten hos FV, nämligen hur hon tycks ha uppfattat det i närtid, där han är trevlig och vänlig och hon vaknar upp i hans säng utan en tanke på att ett övergrepp skulle ha ägt rum.

Hur kan en bok, om den bara redogör för hennes upplevelser, ha två så vitt skilda berättelser från en och samma natt? Om det nu är en ärlig redogörelse, varför anger hon då inte tydligare hur, var och när idéerna om att han suttit på henne, skrikit otrevligheter och våldtagit oralt kommit till? Hon är ju trots allt journalist och borde kunna hantera de centrala journalistiska frågorna. De som handlar om att förankra i tid och rum och ange källa på ett adekvat sätt.

Men icke, den som läser boken får redan från början intrycket att ett övergrepp verkligen skett på det grova och obehagliga sätt som första kapitlet beskriver, trots att dessa idéer tycks ha tagit form först långt senare, efter år av psykiska problem och en terapi ledd av en icke-legitimerad terapeut som verkar ha velat förklara psykiska problem som resultat av förträngda minnen av sexuella övergrepp.

CW är en journalist som kommer med ytterst grova anklagelser mot en journalistkollega, och hon borde ha varit fruktansvärt mycket tydligare och ärligare med hur hennes idéer om "övergreppet" byggts upp under de fem åren mellan natten hos FV 2006 fram till terapin och polisanmälan 2011. Den tidslinjen hade varit intressant att följa, långt intressantare än den fragmentariska, vilt hoppande fram och tillbaka, bedrägliga framställningen i hennes bok.

Sen tycks utvecklingen av hennes minnen ha fortsatt, för versionen i boken från 2020 skiljer sig markant från versionen i polisförhöret från 2011. Vilket gör att boken mer liknar fiktion än saklig redogörelse.

Men det krävs att man sätter sig ner och jämför bok och förhör för att diskrepanserna ska bli uppenbara.

Så jag tycker det är långt mycket mer komplicerat än att hon bara skulle ha blivit fälld för förtal för att ha "berättat sanningen". För det kan bara inte vara en sanningsenlig berättelse. Snarare förvirrad och missvisande, där det enda viktiga för henne tycks vara att gång på gång hamra in i folks medvetande att FV förgripit dig på henne, trots att hon inte ens minns att de hade sex. Men det bevisar förstås att han drogade henne? Logisk härdsmälta.

Kvinnor ljuger aldrig !!!