Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag blir misstänksam när du hänvisar till en artikel vid namn; "Är antisemitism bara en sund försvarsmekanism? Artikeln är ett plockande av "memes" från anti-judiska sidor och en lång rad konspirationssidor varav många är nedstängda. Vad är analysen? Att han återpublicerat gamla tidningscitat som inte är tagna direkt från källan men kommer anti-judiska hemsidor? När jag tittar igenom "Fria Sidor" så bekräftas mina slutsatser. Det är en konspirationssajt som blandar förintelseförnekande, NWO, 9/11, Pizzagate, David Duke, Juri Lina, nordfront, trump-vurmande, anti-vaccin motstånd.

Personen bakom sidan tror till och med att Covid-19 är en konspirationen och hänvisar till The Gateway Pundit - vilket är som att hänvisa till Alex Jones. Personen som ligger bakom "Fria Sidor" är uppenbarligen oseriös. Det är ingen sida jag vill associeras med. Om personen bakom "Fria Sidor" försöker skriva ned judar eller judendom så har jag läst mycket bättre texter (med referenser) av andra och många bättre inlägg i tråden. Det finns många som kritiserat judisk teologi, och judisk identitetspolitik på ett seriöst sätt - där bland en lång rad judar. Om du hade gjort en nyläsning av Baruch Spinoza - som kritiserade Talmud från ett proto-upplysningsperspektiv eller något liknande hade det varit intressant.

Den judiska gruppen är föränderlig precis som alla andra. Fantasifoster skriver du. Bara för att Peter Beinart (som jag förövrigt respekterar) tycker något så innebär inte att det kommer att ske. Du bör lära dig skilja på judiska eliter, skiktningar i den judiska eliten, vanliga judar, individer osv. Detta inte sagt att man inte kan skönja övergripande värderingar i till exempel judisk-amerikanska och judisk-europeiska gruppen. De är uppenbart positiva till Israel. Antagligen är den procentuella siffran omkring 70% utanför Israel. Det finns en del metastudier på detta från bland annat Pew, JPR, Brandies osv. Stödet till Israel har inte alltid varit så här stort men är det idag. Detta beror bland annat på att sionister lyckades förmå rabbiner att inkorporerade politisk sionism i judendomen. När det kommer till vad Amerikanska judar (som grupp) tycker finns det surveys. En av dem är American Jewish Opinion (2003) av AJC. Respondenterna uppgav;

15% menade att invandringen skulle öka till USA
43% menade att invandringsnivåerna varken skulle öka eller minska till USA
41% menade att invandringen skulle minska
Resterande osäkra

https://www.ajc.org/news/survey2020

Det är sant att det finns judiska organisationer är hårt pådrivande till öppna gränser i väst samtidigt som de själva förespråkar en exkluderande nationalism i Israel. Är deras åsikter i linje med judar utanför eliten tycker? Jag är rakt ingen expert på det judiska men jag läser alla sidor.

Jag är kan läsa till exempel Shlomo Sands; konstruktivistiska "The Invention of the Jewish People" (2008) till peer-reviews om "judisk populations genetik" samtidigt som jag kan sätta detta i ett sammanhang av andra discipliner. Jag är varken en hård socialkonstruktivist eller biologist - utan faller mitt i mellan.

Jag försöker också hålla mig kritisk till det jag läser. Inte sagt att jag kan dra en korrekt slutsats men jag försöker i alla fall förstå vad jag har framför mig och försöker få komplexiteten i något. Att måla "memes" som avbildar judar med horn och sedan klistra på dem något gammalt citat känns rätt ofräscht. Om man nu vill komma under huden på judiska eliter så gör man antagligen dem en björntjänst om man ägnar sig åt konspirationsteorier, drar långtgående slutsatser, överdriver, kallar människor för fula saker och använder sig av dåliga källor. Min uppfattning är att man inte bör hata människor för deras etnicitet eller religion. Detta inte sagt att man inte kan kategorisera - sådant är inte att hata men den sidan du länkade till är nog mer intresserad av att odla hat mot judar än att förstå något eller förändra något.



Du har aldrig funderat på de politiska och intellektuella ramifikationerna av att göra detta? Gränslös svensk identitetspolitik?

Svensk nationalism/tribalism/identitetspolitik är tvärtom begränsande, till skillnad från t ex "liberalism". Balanserande interaktivitet, där den egna vikten måste läggas i vågskålen.

Är du pacifist som vill se att din egen sida lägger ned vapnen för att det vore bra om inga vapen fanns? Tycker du konceptet om kollektivs våldskapital är anstötligt och vill tänka på något annat istället?

Om du är neutral/kritisk till svensk identitetspolitik och neutral/apologetisk till judisk identitetspolitik, så har du tagit en aktiv ställning, även om det kanske inte känns så. Om du övertygar någon om att uppenbara kollektiva tendenser och maktförhållanden i själva verket är mystifikationer av separata och motstridiga exempel, så har du uppnått ett syfte. Det är syftet som lämpligen analyseras när det handlar om identitetspolitik, inte den sekundära idé-produktionen eller exempelmassan.

Är du svenskhatisk som reser ragg mot svensk identitetspolitik? Poängen är att det är en subjektiv fråga som mäts med olika fiktiva linjalers måttenheter. Din linjal säger antagligen att du inte hatar svenskar, medan du har en annan linjal i andra fickan när du ska mäta antisemitism. Den judiska måttenheten för hat är definitivt helt annorlunda för den helt oskyldiga historiska kritiken av svensk/europeisk nationalism, medan det djupt patologiska hatet mot sionismen inte handlar om yttrandefrihet eller sanningssökande, utan om manifestation av hat mot judar. Oavsett källhänvisningar och antal sidor. Ja, källhänvisningarna och antalet sidor blir desto mer dömande i det andra fallet. Varför är du besatt av staten Israel?

Så kan man dock också läsa t ex din eller Aron Flams texter. Alltså inte teser som egentligen måste bemötas, utan inlagor vars sanningsvärde ligger i avsändarens intention. Om en nätsida tragglar om judiska konspirationer i det oändliga, så är det för dig uppenbart att det ligger hatisk intention bakom. Lika uppenbart är det för mig att Flam animeras av hat mot svenskt kollektiv och då är det monomana arkivforskandet, notapparaten och centimeterplats i hyllan bara än mer graverande.

Det är därför antisemitism håller på att bli en tvärpolitisk konsensus för systemkritik. Inte beroende på vad de utpekade, oändligt heterogena antisemiterna har i sina hjärtan, utan på grund av deras anklagares gränslösa anspråk att stå över och utanför, deras bokstavliga extra- eller hyperrasism och apartheid. Att kritisera neokonservatis/-liberalism, kolonialism, krig, kapitalspekulation, lobbyism, porr, nyhetspropaganda, nätcensur, korruption, rasism - allt är idag objektiv antisemitism i den meningen att konkreta människor pekats ut som antisemiter av konkreta anklagare. Att det är ett judiskt våldskapital som utövas mot dessa "antisemiter" kan inte ifrågasättas och därmed ska du rikta din ilska över debattens förråande mot anklagarna och inte de anklagade.

Har du funderat över de olika linjalerna du har i fickorna? Om du lägger dem sida vid sida så stämmer de inte överens.

Du får tänka mer än bara "numerär", Sverige ligger bättre till än vissa andra länder. Om du tänker på det så är Sverige helt segregerat, svenskarna sitter på kapitalet, på resurserna, på makten. Invandrarna har inget inflytande och i majoriteten av fall pratar inte ens språket. De sitter ute i reservaten och har i vissa fall ett våldskapital, men det räcker inte till mot en militär exempelvis. Och militära resurser har svenskarna full kontroll över.

Är det något på jorden det finns något oändligt av så är det tid. Jag tror inte på de regelbundna "efter år X är det kört" eller "nästa val är sista chansen". Visst bör det finnas någon form av skyndsamhet, men domedagspredikor bör vi undvika.

Svensk nationalism/tribalism/identitetspolitik är tvärtom begränsande, till skillnad från t ex "liberalism". Balanserande interaktivitet, där den egna vikten måste läggas i vågskålen.

Är du pacifist som vill se att din egen sida lägger ned vapnen för att det vore bra om inga vapen fanns? Tycker du konceptet om kollektivs våldskapital är anstötligt och vill tänka på något annat istället?

Om du är neutral/kritisk till svensk identitetspolitik och neutral/apologetisk till judisk identitetspolitik, så har du tagit en aktiv ställning, även om det kanske inte känns så. Om du övertygar någon om att uppenbara kollektiva tendenser och maktförhållanden i själva verket är mystifikationer av separata och motstridiga exempel, så har du uppnått ett syfte. Det är syftet som lämpligen analyseras när det handlar om identitetspolitik, inte den sekundära idé-produktionen eller exempelmassan.

Är du svenskhatisk som reser ragg mot svensk identitetspolitik? Poängen är att det är en subjektiv fråga som mäts med olika fiktiva linjalers måttenheter. Din linjal säger antagligen att du inte hatar svenskar, medan du har en annan linjal i andra fickan när du ska mäta antisemitism. Den judiska måttenheten för hat är definitivt helt annorlunda för den helt oskyldiga historiska kritiken av svensk/europeisk nationalism, medan det djupt patologiska hatet mot sionismen inte handlar om yttrandefrihet eller sanningssökande, utan om manifestation av hat mot judar. Oavsett källhänvisningar och antal sidor. Ja, källhänvisningarna och antalet sidor blir desto mer dömande i det andra fallet. Varför är du besatt av staten Israel?

Så kan man dock också läsa t ex din eller Aron Flams texter. Alltså inte teser som egentligen måste bemötas, utan inlagor vars sanningsvärde ligger i avsändarens intention. Om en nätsida tragglar om judiska konspirationer i det oändliga, så är det för dig uppenbart att det ligger hatisk intention bakom. Lika uppenbart är det för mig att Flam animeras av hat mot svenskt kollektiv och då är det monomana arkivforskandet, notapparaten och centimeterplats i hyllan bara än mer graverande.

Det är därför antisemitism håller på att bli en tvärpolitisk konsensus för systemkritik. Inte beroende på vad de utpekade, oändligt heterogena antisemiterna har i sina hjärtan, utan på grund av deras anklagares gränslösa anspråk att stå över och utanför, deras bokstavliga extra- eller hyperrasism och apartheid. Att kritisera neokonservatis/-liberalism, kolonialism, krig, kapitalspekulation, lobbyism, porr, nyhetspropaganda, nätcensur, korruption, rasism - allt är idag objektiv antisemitism i den meningen att konkreta människor pekats ut som antisemiter av konkreta anklagare. Att det är ett judiskt våldskapital som utövas mot dessa "antisemiter" kan inte ifrågasättas och därmed ska du rikta din ilska över debattens förråande mot anklagarna och inte de anklagade.

Har du funderat över de olika linjalerna du har i fickorna? Om du lägger dem sida vid sida så stämmer de inte överens.

Istället för att ombearbeta och försöka nyansera (göra en sämre variant) på ett redan briljant svar låter jag oytos svar nedan tala för sig själv. Vad den uppmärksamma läsaren däremot redan konstaterat är dina minst sagt bedrägliga och oärliga syllogistiska slutledningar. Detta är ju inget direkt som talar för din egenpåtalade kritiska förhållningssätt och konsekvensneutralitet, det bara förstärker uppfattningen vart dina sympatier återfinns eller vems agenda du förfäktar. Det är ingen här mer än du då, som påstår att en artikel måste anses trovärdigt sannfärdig, om bara alla andra artiklar är det. Fria Sidor har flera reputerligt förtjänstfulla artiklar, väl läsvärda för dess innehåll.

Jag tycker att man bör förhålla sig kritisk även till det egna. Jag tänker inte ställa mig bakom en svensk identitetspolitik som syftar till suprematism, våld eller gränslöst hat mot andra etniska grupper. Vidare skriver jag här för att det är kul och inte för att driva en specifik politisk linje för något.

Kollektiv vinner alltid över individer. Det är inget nytt. Socialister organiserar sig i fackförbund. Det är medlet för deras grundideologi. Att organisera arbetare, skapa en kollektiv rörelse, för att uppnå ett bättre samhälle.
Förr var politiken i Sverige uppdelad efter de fyra stånden och de representerade var för sig en viss kollektiv grupp. Nu organiserar sig politiken oftast efter ideologier men det är fortfarande kollektiva lösningar.
Religion är en annan kollektiv organisation. Världen är full av folk som organiserar sig för att tillsammans kollektivt uppnå olika mål. Medvetet och också ofta omedvetet.

Det som är märkvärdigt världen över är vilka mål som är legitim att kollektivt organisera sig utifrån. Inte ens fackförbund är tillåtna överallt. Religioner tolereras inte överallt, och framförallt inte andras. För vissa etniska grupper är det helt legitimt, ja rent av behjärtansvärt, att organisera sig och bejaka sin kollektiva bakgrund och tillhörighet, medan för andra grupper är det en avskyvärd handling.

Kulturell tillhörighet är en handling för att travestera Lars Norens dödsannons
https://twitter.com/patriklu/status/1360537155668484099/photo/1

Att idag lansera Nya svenska kyrkan för endast svenska medborgare skulle inte accepteras av våra medier och de flesta politikerna. trots att vi har föreningsfrihet.
Inte heller Svenska arbetarfackliga föreningen enkom för svenska medborgare skulle accepteras.
Tänk er Etnosvenskarnas förening. Vilket liv det skulle bli,

Men varför skulle dessa föreningar inte accepteras? De uppfyller alla krav på föreningar och är dessutom en enhetlig grupp som har all rätt att kollektivt organisera sig. Ett kollektiv som alla andra.

Tror vi att mångkultur är ett mål i sig tror jag vi missuppfattar frågan och får därför mycket svårt att motarbeta mångkulturen.
Mångkultur är ett medel. Den insikten gör mångkulturen mycket enklare att bekämpa.

Ovan exempel bekämpas enkom för att de andra grupperna skulle bli så mycket svagare.
Men är det inte ett mål som borde accepteras då en stor majoritet idag utnyttjas skamlöst av små men snabbt växande mångkulturella gruppers parasiterande på samhällskroppen?

Om inte dagens partier klarar av att försvara det ännu största kollektivets intressen, svenskar, lär det komma nya kollektiva lösningar för det. Bara en tidsfråga.

Men kanske det finns andra medel än att organisera sig kollektivt? Ja medierna driver en sådan aktivitet.

Frånsett dina taffligt oärliga halmgubbar uppvisar du inte bara ett enormt hyckleri, du kortsluter ju dig själv genom eget resonemang. I ett identitetspolitisk konkurrerande klimat har självhat alltid och till sist visat sig vara kostsamt stigmatiserande. Varför skulle det inte?
Den enda här som pratar om svensk överhöghet, våld och hat så är det du!
Varför gör du det?

Att förlöjligas och demoniseras utav fienden är endast en intäkt och ett kvitto för att befinna sig rätt sida om staketet. Att känna solidaritet och lojalitet med egen folkstam, dvs det svårt sargade svenska folket är inget jag skäms för, inte det minsta, varför skulle jag?

Du har rätt på flera sätt. Men trots allt tar systemet, som trumfar allt, resurser från svenskar och ger det till bosättarna. Och det på orimliga sätt. Har i andra trådar påpekat att invandrarna har samma typ av rättigheter som funktionsnedsatta, äldre som är sjuka och andra med behov av stöd. Det får man genom systemets rättighetslagar. Migrant ses som behovsbehövande i egenskap av att vara just invandrare. Läser man ett snyftreportage om invandrare som har svårt att få bostad så är det som hämtad ur en artikel om en funktionsnedsatt som förlorat sin personliga assistans. Där har du också en stor förklaring till segregationen, migranterna är trogen systemet, inte samhället och man får hjälp av manager-klassen såsom socionomer, jurister, projektmänniskor, lärare med flera.

Jag tycker att man bör förhålla sig kritisk även till det egna. Jag tänker inte ställa mig bakom en svensk identitetspolitik som syftar till suprematism, våld eller gränslöst hat mot andra etniska grupper. Vidare skriver jag här för att det är kul och inte för att driva en specifik politisk linje för något.

Jag hyser inget självhat. Jag kan göra skillnad på extrema och destruktiva former av nationalism och en intelligenta, pragmatiska och modesta sådana. Jag har skrivit att man bör känna solidaritet till det egna men också till andra människor. Jag kan vara solidarisk med andra folk än bara det svenska. Jag förstår att det finns nyanser, kontraster och annat som bör tas hänsyn till. Om vi pratar om politisk strategi är det uppenbart att den sverigedemokratiska har fungerat bäst - det finns i alla fall ett försök från ledningens sida (även om jag är en kritiker) att orientera sig i det politiska landskapet och undvika att ta allt för extremistiska och udda positioner.

Den sidan du hänvisade till argumenterar mot vaccinering. Det är ytterst få som är emot vaccinering. Vidare argumenterar den sida du hänvisat till att 9/11 är en konspiration. Titta på kontra-jihadiströrelsen så som Samnytt eller Maga-idioterna på Breitbart - hur går det för dem? Hur går de för nynazistorganisationerna? Det går åt helvete - hat, våld och uthängningar är inte populärt. Ideologin är inte populär och för många oaptitlig. Hur går det för högerpopulistpartier? Med undantag går inte alls särskilt bra. Det samma kan förövrigt sägas om vänstern om centern. Politik behöver vara centristisk och strategisk i sin karaktär utan att innehållet försvinner. Den behöver också vara grundad i det verifierbara och moraliskt försvarbara. Detta är min uppfattning.

Tänk att sitta och politikersvara på ett anonymt nätforum. Alltså ducka resonemang genom att istället svara på en inbillad frågeställning. Respektlöst och intellektuellt fegt.
Sedan är det säkert så att du inte driver utan mer reproducerar, imiterar och är ett medium för andras politiska linje. Dessa dina idéers upphovsmän har dock ett syfte, även om du saknar det. De vill att du ska förknippa svenskt kollektivt intresse med "suprematism, våld och gränslöst hat mot andra etniska grupper". Det är inget du tänker av en slump, utan genom omsorgsfull inlärning av ett metanarrativ som aldrig ifrågasätts i den offentliga "debatt" som det varit trådens värde att avvika från, inte ge tanklöst eko åt.

Glenn Greenwald skriver en mycket bra artikel om det amerikanska medieklimatet;
....
Artikeln är längre och ger en lång rad exempel på incidenter (med referenser) till vad som just nu pågår i USA. Glenn Greenwald är en få amerikaner som står upp för yttrandefriheten och rätten till ett privatliv. Det är egentligen inget nytt det som Greenwald skriver men han blir allt mer kritisk till den liberala hegemonin - en spännande utveckling på vänsterkanten.

Du får tänka mer än bara "numerär", Sverige ligger bättre till än vissa andra länder. Om du tänker på det så är Sverige helt segregerat, svenskarna sitter på kapitalet, på resurserna, på makten. Invandrarna har inget inflytande och i majoriteten av fall pratar inte ens språket. De sitter ute i reservaten och har i vissa fall ett våldskapital, men det räcker inte till mot en militär exempelvis. Och militära resurser har svenskarna full kontroll över.

Är det något på jorden det finns något oändligt av så är det tid. Jag tror inte på de regelbundna "efter år X är det kört" eller "nästa val är sista chansen". Visst bör det finnas någon form av skyndsamhet, men domedagspredikor bör vi undvika.