Citat:
Ursprungligen postat av
Mimmirider
Vad gäller steget från fantasi till att önska någon död på riktigt tror jag det existerar både och. Men det är däremot inte mätbart av den enkla anledningen att de flesta människor aldrig behöver konfronteras med följderna, då deras fiende fortsätter vara i livet. Om det, och när ďet i undantagsfall i verkligheten inträffar, är det något man aldrig initialt kan föreställa sig följdverkningarna av, eftersom det påverkar så många fler än dig själv. Eftertänksamhetens kranka blekhet. Så jag tror ångern handlar mer om att man saknar djupare insikt i vad man egentligen önskar sig, än att döden inte verkar vara en tänkbar utväg ur ett svårt dilemma. Det betyder främt att du känner desperation och panik. Just därför ska man passa sig för vad man önskar sig, så länge man har ett verksamt samvete och förmåga till empati. Att då önska fel saker kan då bli traumatiskt om det verkligen skulle inträffa.
Naturligtvis finns det människor som kan önska någon död på riktigt när något går dom emot.
För mig känns det som att det är ovanligt att man kan få tankar om att önska någon död om man hamnar i SDs situation. Mycket ovanligt tror jag. Jag tror att de flesta löser problemet på helt andra sätt och tanken på att önska någon död inte ligger nära till hands. Inte ens i fantasin.
Jag hänger inte riktigt med i dina tankar om ångern. I det fallet har mordet redan skett?
Visst, det är svårt att förutse vad följderna blir. Kanske inte riktigt som han tänkt sig. Men i första hand handlar nog inte ångern så mycket om att han önskade Lena tillbaka för att han önskar att hon levde, utan att hans liv har blivit förstört. Han trodde nog att han skulle slippa undan lättare.
För en person som är oskyldig till mordet, kan förstås tankar på att önska någon död, vara mycket tungt. Särskilt tungt för henne om hon känner att mordet är gjort för hennes skull. Eller ännu värre att hon yttrat något som hon kan förknippa med att det kan ha utlöst mordet. Det skulle kunna vara något hon har sagt; såsom att det kan aldrig bli något mellan oss så länge Lena är kvar, eller något liknande. För HD skulle det kunna blivit så tungt att hon har förpassat de tankarna till långt bak i det undermedvetna. Jag är alltid skeptisk till att tro att hennes depressioner inte har med SD att göra.
Citat:
Ursprungligen postat av
Mimmirider
Sedan finns ett brett spektrum kring att förstöra någon annans liv, och vad man inbegriper i det begreppet. Men observera, att om man för egen del känner och uppfattar sig som så pass hotad av en annan människa att man vill hävda att de förstör ditt liv, då är det starka indikationer på att en konflikt blivit ohanterbar. Stressen och pressen eskalerat. Och att du ser få, om inga utvägar ur din svåra situation. Det betyder i praktiken att det kvittar om du har fel i din bedömning, så länge du känner och uppfattar saken som att du är i trångmål och upplever dig hotad.
Nu pratar jag om mordet på Lena, SDs otrohet mot HD och vår diskussion som utgår från Snoris konstaterande att det är självklart att SD och HD önskade livet ur Lena och det var lätt att förstå. Därför håller jag mig till det, när jag fortsätter att diskutera för att slippa gränsdragningar.
Jag håller inte med dig om att om någon känner sig så hotad att man uppfattar det som att den personen förstör ditt liv betyder att det verkligen är en konflikt som är ohanterbar.
Det personen känner, kan vara något som är helt inom denna persons upplevelse, vilken kan vara helt förvriden och absolut inte behöva vara varken ohanterbar eller ens verklig. I det här fallet vet vi att det har varit en konflikt, men det har absolut funnits vägar ur detta. Hur en person känner kan man aldrig ta ifrån dom. Men det betyder inte att den är delad av andra.
Citat:
Ursprungligen postat av
Mimmirider
Just därför att alla andra iñte reagerar precis som jag själv i varje enskild stressande situation, så bör man också vara medveten om detta att en del är mer lättkränkta, en del dör hellre än förlorar ansiktet i en skamfylld situation. Man behöver byta perspektiv, så man inte är vårdslös och tar risker i onödan. Jenny F menade att Lena var vårdslös i relationen till S, och hon är ju psykolog, så hon har säkert ett hum om sakens karaktär.
Ansvaret för det hemska beslutet att döda Lena, det får mördaren ensam ta. Det är inget beslut som är lätt att förstå för varken Lena, Lenas vänner, SDs vänner eller grannar. Inte heller vårt rättssystem anser att det var ett lätt och begripligt val.
Naturligtvis hade det bästa varit att Lena lämnat SD, att hon tagit hoten på allvar och att hon inte hade hotat SD med att lämna ut hans dubbelspel. Jag tror att hon stoppat huvudet i sanden, fast hon egentligen förstått hur det legat till. Hon har velat ha SD fast hon inte ville. Som vi människor gör ofta. Man får en allvarlig diagnos, men man hoppas på nya behandlingar. Man hoppas på under.
Lenas vårdslöshet, den har enligt flera vänner och släktingar förvärrats den senaste tiden. Den beror enligt mig på att Lena har fått ett sämre mående av sin bundenhet och de kränkningar hon försöker värja sig mot. Hennes kamp mot SD är hennes sätt att "överleva". Hon vägrar att ta skiten mer, hon sätter sig emot. Samtidigt är det det som blir hennes död.
Citat:
Ursprungligen postat av
Mimmirider
Jag tror inte H behöver Stefans hjälp för att hata L. Det räcker nog bra med att L legat 6 år med hennes make och i maskopi med vederbörande fört henne bakom ljuset när hon varit sjuk och sårbar. Men det anser jag inte typiskt för H, utan den reaktionen är nog inom normalspektrum, för bedragna parter, skulle jag tro. H, verkar leva vidare i godan ro, efter Lenas död. Superglad, med Stefan på kort ute och geocachar på sommaren.
Hata är en sak, att önska någon död är en annan. Det finns en förståelse för att HD känner sig sviken av Lena som ändå har varit i den nära sfären till familjen. Men att HD lägger skulden på Lena, och verkar förlåtande mot SD ser jag som ett tecken på att något är vajsing här. Det är ju samma konstiga beslut som JG tar när han kraftigt förskjuter och fördömer Lena men förlåter SD. Inget av dettta känns normalt. Inte heller att båda två, HD och JG verkar gå med på att gå med på att använda Telegram, att ljuga/glömma på förhör och i rätten och radera på polisstationen. Jag ser det som att de är manipulerade av Mr Nice.
Citat:
Ursprungligen postat av
Mimmirider
Lena har varit en aktiv aktör, precis som Stefan. Hon är varken våldtagen, förtrollad, eller utsatt för hypnos, hon vet hur S funkar, och agerar, vilket avslöjas tydligt i hennes kommunikation med vänner och väninnor. Hon vet att hon kan bryta sig loss om hon vill. Rewiern hejar på hennes självständighetsanspråk.
Jag har redan svarat på detta ovan.
Jag tror inte som du. Lena skrev om och om igen till andra hur sjukt det var att hon inte klarade att bryta sig loss, men att hon borde. Hennes spärrar sitter i hennes själ som blivit fast i ett beroende.
A 168 A, s. 295
"
Lena Wesström
Om du vill säga att han är sjuk och ett svin och att jag måste gå, så säg det till nån annan. Jag vet.
Orkar inte höra. Darrar i ångest och ber om hjälp att ta itu med det som är orsaken till mina
symptom. Nrä jag fått verktyg ska jag gå "
Nu börjar jag blanda ihop dig med @MirandaMirage och @sno. Ni har så lika sätt att skriva på och väldigt lika tyckanden kring Lenas agerande. Kanske tar jag fel här, men jag uppfattar en skuldförskjutning på Lena för mordet från din sida.
Citat:
Ursprungligen postat av
Mimmirider
Sedan tror jag inte längre att H är duperasd av S, som helhet. Hon fortsätter hänga ihop med honom för att hon vill ha en intakt familjesituation. Jag tror hon intuitivt både förstår och vet att S dödade L, men det bekommer inte henne på något djupare plan. Lena var endast en belastning och ett problem för henne som hon numera slipper. Hon har inga problem att hantera att Lena är död, hon tycker nog det mest är skönt. Det är min hypotes och diagnos efter att ha läst fup.
Du kan ha rätt, jag har svårt att greppa HD. Mest tror jag att ingen slipper undan SDs manipulationer.