Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Opinionen i Sverige blev länge gradvis mer och mer positiv till flyktingmottagande. Men efter flyktingkrisen 2015 så blev svenska folket mer negativa igen. Nouha Bazerji förstår det, även hon kände av att många kom samtidigt.

– Vi märkte det här. Eftersom det blir mindre chans att få jobb, svårare att få bostad, allt det här. Även med sjukvården, nu får man vänta lite längre tid hos läkaren. Allt det här påverkar svenska folket, och det är självklart att de reagerar, säger hon.

En av de största lögnerna i den här propagandan är - Folket.

Folket finns nämligen inte.

Folket är en ideologisk och politisk fiktion.

Jag köper inte det här beklagandet över segregationen längre. Visst ska vi påpeka hyckleriet i att tala om integration samtidigt som man i realiteten verkar för segregation, men segregationen i sig är knappast att betrakta som ett problem. Det aktiva skolvalet är nämligen ett av de få institutionaliserade instrument vi har för att göra motstånd mot immigration och mångkultur. Och vad som är uppmuntrande är att människor gör det hela tiden.

Problemet med många immigrationsdebattörer är att de fortfarande beskriver immigrationen som ett randproblem. Det är det inte längre. Immigrationen är en demografisk och kulturell revolution vars effekter bör motverkas och inte välkomnas eller accepteras. Och allt motstånd behöver nödvändigtvis inte ske medvetet. Det går alldeles utmärkt att låta omedvetna och kanske socialt stigmatiserade processer av identifikation och självbevarelsedrift få effekt i samhället.

Naturligtvis vill svenska föräldrar att deras barn ska gå i skolor där en majoritet av klasskamraterna har svenska som modersmål. Naturligtvis vill svenska föräldrar att deras barn ska gå i skolor där svenska normer och regler efterlevs i praktiken. Det är väl en självklarhet! Vi ska vara glada att det åtminstone finns några tecken på en sund omsorg om det egna och de egna barnen i det svenska samhället.

Leve segregationen! Leve motståndet mot den påtvingade mångkulturen! Leve svenska barns och ungdomars rätt till en anständig och kvalitativ svensk skola! Att vuxna svenskar utsätter sig själva för den alltför omfattande immigrationens elände är väl en sak, men att deras barn också ska utsättas är väl ändå att gå lite väl långt (de utsätts ändå, jag vet…).

Tanken att alla ska bli svenskar bara man blandar svenskar och invandrare med varandra är lika naiv och verklighetsfrämmande som alla andra vackra fantasier om immigration och mångkultur. Det är vår skyldighet att skydda våra barn från allt för stora doser av mångkulturens bedrövliga effekter. Det är bra att människor gör det.

Naturligtvis kommer pk-tänkande politiker med inflytande ute i kommunerna att göra allt de kan för att påtvinga svenska barn och ungdomar det nya Sverige. Det är bara att göra motstånd. Mer motstånd och ännu mer motstånd. Det handlar om vårt språk, vår kultur, vår livsvärld. Alla meddelanden om att motstånd ska upphöra är falska.

Vi är två miljoner som kommit till Sverige. Vi kommer ofta från djupt segregerade samhällen där inga gränser får passeras. Vi lever ofta åtskilda i olika kvarter, vi går ofta i skilda skolor, vi handlar i våra egna affärer, vi gifter oss inom vår grupp och när vi dör begravs vi på olika begravningsplatser.
...
Svenskarna har inte uppfunnit segregationen, den hade vi med oss. Vi är mästare på den. Vi har under tusentalet år cementerat vår segregation under press från majoritetssamhället
...
Tro inte att inte att alla kommer att dela dina värderingar om en generation eller två. Det här är kulturer som härdats under aggressiva assimilationsförsök i tusentals år. Trots turkifierade namn är Turkiets kurder ännu kurder och trots pogromer är judarna ännu judar.
...
Vi måste få en överordnad identitet. USA har skapat den genom trohetseden till flaggan. Vi måste hitta vår egen form. En början är medborgarskapsceremonierna men det är inte nog. Eftersom det här är värderingsburna kulturer så måste svenskar skriva sin gemensamma berättelse. Vad innebär det att vara svensk? Vilka värderingar bär vårt samhälle? Vi kan inte vänta oss en integration till ingenting.
...
Klanen, som har varit död sedan länge i Sverige, har flyttat in i våra förorter. Vårt rättssystem måste förändras för att kunna hantera klanen. I en klankultur finns det många anstiftare bakom ett hedersbrott. En hand håller i kniven men hundra händer styr armen. Svenska register anger inte etnicitet eller religiös tillhörighet. Vi kan ändå hamna i en situation där just dessa är viktiga för att förstå och bekämpa kriminalitet.

Vi är två miljoner som kommit till Sverige. Vi kommer ofta från djupt segregerade samhällen där inga gränser får passeras. Vi lever ofta åtskilda i olika kvarter, vi går ofta i skilda skolor, vi handlar i våra egna affärer, vi gifter oss inom vår grupp och när vi dör begravs vi på olika begravningsplatser.
...
Svenskarna har inte uppfunnit segregationen, den hade vi med oss. Vi är mästare på den. Vi har under tusentalet år cementerat vår segregation under press från majoritetssamhället
...
Tro inte att inte att alla kommer att dela dina värderingar om en generation eller två. Det här är kulturer som härdats under aggressiva assimilationsförsök i tusentals år. Trots turkifierade namn är Turkiets kurder ännu kurder och trots pogromer är judarna ännu judar.
...
Vi måste få en överordnad identitet. USA har skapat den genom trohetseden till flaggan. Vi måste hitta vår egen form. En början är medborgarskapsceremonierna men det är inte nog. Eftersom det här är värderingsburna kulturer så måste svenskar skriva sin gemensamma berättelse. Vad innebär det att vara svensk? Vilka värderingar bär vårt samhälle? Vi kan inte vänta oss en integration till ingenting.
...
Klanen, som har varit död sedan länge i Sverige, har flyttat in i våra förorter. Vårt rättssystem måste förändras för att kunna hantera klanen. I en klankultur finns det många anstiftare bakom ett hedersbrott. En hand håller i kniven men hundra händer styr armen. Svenska register anger inte etnicitet eller religiös tillhörighet. Vi kan ändå hamna i en situation där just dessa är viktiga för att förstå och bekämpa kriminalitet.