Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Ranelid, enligt ditt citat (jag läser aldrig Exprimatet):
Som du själv invände. Tjänstemannaaktivism, hot och mutor har säkert besatt politiken, förvaltningen och präglat kommunikationen. Att språket och tänkandet är förgiftat, låter klyschigt.
Vad det gäller genetisk predestination, så räcker det att tala om överrisk. Predestination låter absolut. Det är illa nog med relativ riskökning, och där har vi genetiken.

Visst spelar genetiken roll, om än inte i absoluta termer. Skulle tro att Ranelid, och andra med nebulosastor självbild som exempelvis Annie Lööf och Nina Rung, gärna föreställer sig att just genetiken bidrar till att predisponera den egna avkomman för stora ting. Kanske menar Ranelid att de utanförskapade med mindre gynnsam genkompott bara måste kämpa hårdare än mer lyckosamma för att bli funktionellt gångbara? Ungefär som någon som blivit skadad på annat sätt måste kämpa hårt för att bli återställd inom det möjligas ramar. Brösttoner och språkbroderier från folk med Ranelidsk disposition får man nog helt enkelt stå ut med. Till öppen diskussion om genetisk överrisk för västerlandsfientligt beteende har vi en lång väg kvar så tills vidare får man kanske tacka för att visst ljus kastas över det faktum att de utanförskapade knappast kan anses vara socioekonomiskt utsatta i någon besvärande grad och att mer pengar och andra materiella resurser till de utanförskapade inte kommer lösa något enda problem.

Ps. Jag tar så gärna en kula för dig och laget då och då, min käre Kinuski, och kliver ner i gyttjebrottningsgropen hos diverse exkrementdoftande publikationer för att emellanåt kunna bärga någon liten informationsskärva av värde, eller rent av vid något sällsynt tillfälle stjäla något skarpladdat ur fiendesidans vapenförråd. Ds

Även de som är mindre lyckligt lottade å det genetiska har trots allt alla möjligheter att skapa sig en dräglig tillvaro genom hederligt arbete. Men det förefaller som att den "karriären" aldrig har fallit gettofolket in. När man misslyckats både med att bli Zlatan och Avicii tycks det bara vara don Corleone som återstår.

Få se hur alla de tjänstemän som ska serva mångkulturprojektet och försvara aktivismen tvingas förhålla sig till detta.

"Kronan i botten – nu officiellt en skvalpvaluta
Den svenska kronan är nu den lägst värderade valutan bland alla OECD-länder - och den fortsatta försvagningen väcker oro inom industrin.

”Om vi fortsätter att bedriva den här valutapolitiken riskerar vi att rea ut svenska tillgångar”, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, till Di."
https://www.di.se/nyheter/kronan-i-b...hS9ouh4IEtC8ds

"Kan det bli värre? Ja, det kan det. Snart kommer lågkonjunkturen."
https://www.vk.se/2019-08-01/pihl-kr...nxmamLi15SU3GY

Rättegången av Asap Rocky var världens i särklass största och mest omfattande rättegång för en ringa misshandel av nödvärnskaraktär. Det är ett tydligt exempel att tjänstemän agerar efter en skruvad agenda och att man i sådan anda har fri tillgång till alla resurser. Det kan jämföras med när handläggare i kommunen får tillgång till medel för att låta tusentals migranter ha förtur till nybyggda lägenheter med hög hyra eller att man helt enkelt köper ett stort bostadsbestånd av den orsaken. Det är klart att med sådana möjligheter kan man tillåta sig vara djävligt human.

Ja det finns skillnader som om de inte är genetiska i vart fall är kulturella. Mängden fysiskt arbete som utförs i mellanösternländer är begränsat. Det finns i princip inga arbetare. Däremot finns det hantverkare/egenföretagare. Alla ska vara affärsmän och helst sitta i skuggan inne i basaren och sälja. Att arbeta ute i solen och hettan är det bara slavar och kulis och andra deplorables som ägnar sig åt. Nej man ska flyta ovanpå - det är det som gäller. Paschan är idealet. Man sitter och pöser och delar ut order till tjänstefolket/underhuggarna. Mentaliteten finns även i Indien och är den faktor som hindrar Indien från att ta det där stora steget framåt som alla väntar på. Sedan finns andra kulturella skillnader som handlar om en syn på andra generellt som inte är inkluderande som i det kristna väst. Och en lättkränkthet som får fritt spelrum i konflikter med dessa andra - särskilt i frånvaron av ett lokalt våldskapital som man fruktat på hemmaplan men som saknas i väst. Hmmmm. Jag blir väldigt illa berörd av våldsdåden i Tykland sista veckan med nedknuffning av mor och barn på tågspår och en slakt med svärd av en tyskkazak i Stuttgart. Har Angela Merkel avgått ännu?

Är det inte själva poängen att skänka bort landets tillgångar till allt och alla?

Lena Andersson (DN, ja) förklarar att själva principen med nationalstater (eller överhuvudtaget enskilda suveräna stater som grundar sin legitimitet på folket, medborgarna, inte på ett tänkt globalt världsmedborgarskap) är brutal, grym och omänsklig. Det enda moraliskt rimliga är att ha vidöppna gränser och sedan etablera en minimal stat (alla ska behandlas jämlikt illa av det offentliga och i praktiken även av andra i samhället, såvida de inte har råd att freda sig och köpa sig en skyddad zon, egen service m m). Då kommer många smarta och kunniga yrkesarbetande och deras barn att flockas just hit, nämligen.


Omständigheterna i det här fallet (som väl till större delen är uppdiktat av Lena själv för att få det perfekt och utan svaga punkter?) är extremt ovanliga för invandrare i Europa, särskilt Sverige, men det är tillskuret på det sätt Lena A. behöver och därmed kör hon på 100% med det som bräckjärn.

Lena tycks dessutom ha en extremt smal syn på vad som ska räknas som "stöd" eller hjälp via svenska skattepengar och svensk offentlig sektor. I hennes värld hoppar utbildade, eller nästan färdiga, läkare, sköterskor och advokater ner på svensk mark, helt gratis, och är beredda att börja jobba omedelbart, eller så fort de gått en expresskurs i svenska språket. Varken hjälp med etablering, socialbidrag, socialförsäkringar, sjukvård eller andra familjemedlemmar/anhöriginvandring ryms i denna bild - de har allesammans tyst rensats bort. De skymtar bara i marginalen som beklagliga avvikelser. Dugliga människor står över allt sådant. Att Lena struntar i invandrad kriminalitet och ligor som strömmar över gränsen och etablerar sig här är ju, slutligen, självklart.



https://www.dn.se/ledare/lena-anders...-forsorja-sig/ (ingen betalvägg)

Det finns så mycket korkat med den här krönikan att det är svårt att veta var man ska börja, men man kan åtminstone säga att Lena A är ovanligt tydlig med hur invandringen (eftersom hon vill ha totalt öppna gränser skiljer hon i praktiken inte på asylinvandring och arbetskraft-dito) ska användas som murbräcka för att slå sönder nationalstaten, välfärdsstaten och över huvud taget en begriplig politisk sfär. Hon resonerar helt utifrån en eh, "moralisk" globalism där alla människor som föds borde behandlas lika och där samhälleliga, medborgerliga rättigheter kodas om till allmänmänskliga rättigheter - eller slängs på soptippen i rättvisans namn.

Om hon vore konsekvent så skulle hon kräva att både EU, USA och många internationella organisationer avskaffades och upplöstes, eftersom de bygger på att stater eller grupper av stater har rätt att skydda sina och medborgarnas intressen mot omvärlden, men det är förstås bara den enskilda staten som står i skottgluggen för Lena A - och hon struntar totalt i hur och varför den moderna staten har uppkommit och vilka slags problem den var till för att lösa.

Det skulle inte gå så bra för Lena Andersson på en sådan plats. Tänk Sierra Leone eller Liberia tidigt 90-tal. Homo homini lupis. Var och en för sig själv, och Gud mot alla. Fångarnas dilemma utan minne, och utan en Leviatan med svärdet. Lena Andersson är en antiintellektuell.

Ja, åtminstone beskär hon sina resonemang väldigt hårt för att de ska gå ihop (dessutom bortser hon ofta helt från empiriska data, från yttre verklighet och sunt förnuft, men det gör de ju ofta på DN).

Jag tolkar hennes text annorlunda, tycker nämligen att det är kvalificerad arbetskraftsinvandring som hon drar en lans för och motsätter sig "kompetensutvisningar".

Det jag tidigare har sett av Lena A har alltid varit positivt och hon har aldrig verkat PK snarare tvärtom, exempelvis har hon uppmanat till att tänka själv och motsatt sig idén om att man själv kan bestämma sin identitet.

Skulle bli mycket besviken om det är du som har uppfattat henne rätt. Fast jag börjar vänja mig vid besvikelser...

Tycker som du. Lena Andersson har varit anti-PK och kritisk mot det postmoderna. Hon har varit tyst rätt länge nu. Tystad av DN? Nu återkommer hon. Kanske med en tvetydig text för att få den publicerad. Jag kan inte tänka mig att hon hyllar öppna gränser. Däremot kan hon nog ha rätt så teoretiska utgångspunkter för vad hon skriver.

Isobel Hadley-Kamptz tänker högt och rannsakar sin egen universella moral. Hur ska vi kunna fortsätta signalera godhet och samtidigt förstöra ett en gång fungerande land och med lämplig ursäkt undvika att framstå som onda varelser när vi bara vill rädda hela världen ombord på ett sjunkande skepp. Hon finner en fortsatt ursäkt för nedmontering av landet i Kants modell, fetmarkerat nedan.

Kanske har jag missuppfattat texten men andas den inte lite rädsla och ångest för att vi snart närmar oss tidpunkten då den svenska identiteten måste resa sig och ta över om vi åter ska få ett fungerande samhälle.

https://www.expressen.se/kultur/hur-...anna-oss-goda/

Den universella moralen klarar dock inte av mötet med en verklighet där alltför många både är i nöd och skulle kunna räddas.

Kant såg på människan som radikalt ond, med vilket han menade att hon är fullt förmögen att både inse det goda och samtidigt göra det onda. Han delade upp försvaret för onda handlingar i tre kategorier: 1) jag förmådde inte bättre, jag är för svag för att göra det goda, 2) det var inte så farligt, alla gör ju så här och 3) mitt handlande var medvetet och rätt, jag accepterar inte de där reglerna.

Den tredje versionen är den farligaste, när man gör det onda och hävdar att det är rätt. Det är också den mest lockande, för människor vill i allmänhet ha gott samvete, även om de inte förtjänar det. Det är här vi bör se samtidens riktning bort från den universella moralen.
Om kravet att respektera rättigheter, kravet att göra gott för att vara en god människa, inte gäller alla och överallt så kan man ju strunta i det när det passar och ändå vara god!

Ett annat sätt är att att slå tillbaka upplysningstanken om allas lika mänsklighet. Om man delar upp människor i grupper och presenterar dessa som essentiellt olika blir det lättare att sedan ge rättigheter bara till vissa. Den grunden finns hos både den så kallade etnopluralismen med sin tanke att människor från olika kulturer inte kan leva tillsammans (i Sverige primärt företrädd av Alternativ för Sverige) och i mildare former av essentialism där kulturer ses som statiska och ömsesidigt uteslutande. Här flyter den högerradikala agendan märkligt ihop med delar av vänsterns identitetspolitik.

Det ligger en tragisk ironi i att den universella moralen bryter samman just när världen på riktigt kopplas samman.

Konceptet om mänskliga rättigheter fungerar uppenbarligen bara så länge de inte egentligen skulle kunna gälla alla. Att arbeta mot hederskultur i Sverige är självklart, eftersom hedersvåld är absolut ont, men att ge flyktingstatus åt alla kvinnor i Afrika och Mellanöstern som utsätts för hederskultur vore vansinne. Hedersvåld är alltså bara absolut ont för den som redan bor i Sverige.

Kanske finns det ingen annan väg att gå. Kanske skulle våra stater bryta samman om vi agerade enligt den moral som vi hävdar oss ha. Och är det någonting historien lärt oss så är det att det bara är staten och dess våldsmonopol som kan säkra människors rättigheter. Om det är sant så önskar jag dock att vi stod ut med att erkänna det, och i stället för att försöka definiera om moralen nöjde oss med Kants första ursäktsmodell: Vi gör fel för att vi är för svaga för att göra rätt. Vi förmår helt enkelt inte bättre.