Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Betydligt färre opinionsundersökningar visar att Alliansen är större än de rödgröna. Alltså är sannolikheten att regeringen fälls till och börja med liten, eftersom C+L inte går med på att fälla Löfvén ifall hans block blir större.

Så ditt stalltips känns ganska långsökt.

Det mest sannolika är att Löfvén sitter kvar. Det är vad som händer ifall de rödgröna blir större än Alliansen, och ifall M (och ev. KD) inte omedelbart avbryter Allianssamarbetet och avsätter Löfvén med stöd av SD - ifall SD+M (+ ev. KD) räcker för det. Återigen säger de flesta OI, även de pålitliga, att SD+M+KD ej har majoritet i riksdagen, även om det inte är långt ifrån. Men om Allianssamarbetet avbryts på detta sätt kommer ju självklart inte Alliansen bilda regering efteråt!

Fredrik Reinfeldt införde decemberöverenskommelsen (DÖ) den 27 december 2014. Han avgick som ordförande den 10 januari 2015 och ersattes av Anna Kinberg-Batra. Hon var naturligtvis med på noterna precis som alla allianspartier. Däremot var inte gräsrötterna och de lokala och regionala politikerna i varken Moderaterna eller Kristdemokraterna speciellt positiva. Stödet för ”DÖ” var dock massivt hos den övriga eliten. I synnerhet liberal Bonnierägd media. När Göran Hägglund avgick i april 2015 tog den svagare Ebba Busch Thor över. Den 9 oktober hoppade Kristdemokraterna av efter att Ebba Busch Thor blivit överkörd. Sedan dess har Kristdemokraterna präglats av misstroende mot ledningen och maktkamper.

Efter Kristdemokraternas beslut sade Anna Kinberg-Batra (och de andra partiledarna) att ”DÖ” hade dött men faktum är att den har kvarstått hela tiden. Gräsrötterna och lokala och regionala politiker krävde ett samarbete medan främst liberal media (och andra eliter) krävde att uppgörelsen informellt skulle bestå. Vidare så hamnade Moderaterna på kant med Liberalerna och Centerpartiet, varav det senare ansåg sig som arvtagare till Reinfeldt-eran. Situationen blev till slut så omöjlig att Kinberg-Batra avgick – vad hon än tog sig för fick hon hårt motstånd från antingen den ena eller andra kanten. Ulf Kristersson valdes den 1 oktober 2017.

Han har växt på samma träd som både Reinfeldt och Kinberg-Batra. Visst, det finns mindre skillnader. Fredrik Reinfeldt växte upp bland de populistiska och tämligen konservativa småföretagarna i Täby. Välfärdsstaten som sådan har aldrig varit ett problem för honom och det var därför han var en av ledarna för att driva igenom det välfärdsindustriella komplexet och New Public Management som är en kompromiss där välfärdsstaten behålls men syftar primärt till att göra en liten grupp företagare mycket förmögna genom lukrativa avtal med stat, kommun och landsting. När det kommer till invandring så förespråkar han i princip öppna gränser för att kraftigt försämra löner och villkor för den lilla människan. Det är just invandringspolitiken som Reinfeldt är mest okänd för men det var en mindre del av hans större agenda.

Anna Kinberg-Batra är den duktiga nyliberala hyperindividualistiska Djursholmsflickan som fortfarande lider av någon form av identitetskris. När hon dog över skutan 2015 blev hennes identitetskris synlig. De konservativa gräsrötterna och deras småtagarverksamhet krävde SD-samarbete. De rika industrimännens sida boendes i Djursholm ville ha sina skattesänkningar. Välfärdsföretagen (som idag utgör Svenskt Näringsliv) ville fortsätta tjäna pengar på en evigt växande välfärdsstat. Bankerna ville såklart fortsätta ha nollränta. Sedan ville såklart den livsstilsvulgära och nyliberala Stockholmsfalangen (som hon än gång tillhörde) ha sitt. Det vill att hon skulle kräla i festivalgyttjan med ”Frihetsfronten” och Johan Norberg. I hjärtat ville hon Kinberg-Batra supa sig redlös på festivalen men hon satte sig ned med välfärdsföretagen precis som Reinfeldt. Hennes uppgift var dock omöjlig så det är tillviss del förståligt.

Ulf Kristersson tillhör den nyliberala falangen precis som Kinberg-Batra med skillnaden att Kristersson alltid har varit ointresserad av vulgär livsstilsliberalism. För honom är politiken ett geschäft. Han representerar näringslivet och deras särintressen. Som det ser ut nu är det främst det välfärdsindustriella komplexet och bankerna som skall få igenom sina intressen. Frågan om invandring är mindre viktig för honom (till skillnad från Reinfeldt). Han vet också att detta val kan bli början på en 50 år lång kräftgång. Få är medvetna om hur små moderaterna har varit. Moderaterna låg under 20 procent från 1936 till 1976. Sedan pendlade partiet mellan 15-20 procent utom valen 2006, 2010 och 2014 då Reinfeldt lyfte partiet till historiska nivåer. Om moderaterna förlorar de lokala och regionala ledarna och M-väljarna i landet (i princip alla vill se ett SD-samarbete) är det kört för partiet. Stefan Löfven utsågs faktiskt av LO så tidigt som 2012 i syfte att dämpa partiets fall. Tanken var att han skulle samla kärnväljarna. Ulf Kristersson har fått ungefär samma roll. Han skall dämpa partiets fall.

Han ställs dock inför ungefär samma problem som Stefan Löfven. Det räcker inte med att gå till val på att vara en ”trevlig person”. Du måste ge väljarna någonting och det handlar om rätt stora och kostsamma presenter som han omöjligen kan ge. Det finns inga pengar till varken skattesänkningar eller välfärdssatsningar. Vidare är politiken sedan 1945 präglad av det vänsterliberala politik som oftast leder till negativa konsekvenser. Expressen lyfter upp ett exempel senast idag;


Hur skall M kunna hantera detta? De här ”professionsfacken” vare sig det är lärarförbundet, polisförbundet, läkarförbundet eller sjuksköterskeförbundet ägnar enorma resurser åt att förstöra en effektiv och fungerande stat. Skarpa förslag blir snabbt dödade och kanske är det inte så konstigt när i princip alla fackförbund är lojala till Socialdemokraterna och vänsterliberala progressiva ideal. Till och med Sverigedemokraterna backar ur. De lämnar över ansvaret på lärare, sjuksköterskor, läkare, byråkrater osv. som sedan kör dessa skattefinansierade lirare verksamheten i botten. Det är som det här med att rektorer skall behöva vara lärare. Det är helt vansinne men det är sådant som facken kräver och politikerna viker ned sig för.

Om Moderaterna skall överleva det här valet (vilket jag betvivlar att de gör) måste de våga stå upp mot fackförbund, akademin, byråkrater och lobbygrupper. De måste också våga klara med en klar röst till Svenskt Näringsliv att det just nu inte är läge att köra plattan i matten angående utförsäljningar och outsourcing. De måste också våga stå upp och tala med media med en klar röst. När Dagens Nyheter och TV4 börjar hetsa mot M-politiker kunna peka med hela handen utan backa. Jag tror dock inte att Ulf Kristersson kommer klara av detta. Han kommer köra litet populistiska utspel fram till valdagen och sedan får vi antagligen ett nytt informellt DÖ.

Så hur tänker Kristersson? Tja, han presenterar olika populistiska utspel och sedan hoppas han på att alliansen blir något större än de rödgröna i september. Då avgår Stefan Löfven och sedan agerar S som en verkningslös och förvirrad opposition precis som alliansen har gjort. Det är vad han har i kikaren och inte så mycket mer än så. Det här med att vi skall få en dansk lösning kommer inte ske - sådant tar ett par val att få igenom eftersom SD måste tvättas ordentligt och vid den tidpunkten är SD redan störst. Det jag tycker är underligt är att alliansen och de rödgröna inte bara bildar en samlingsregering som i Tyskland. Det är ett bra mycket bättre och stabilare alternativ.

Ja, allt du skriver stämmer. Det handlar i princip om att de hoppas på att SD skall fälla Stefan Löfven och sedan skall SD vara alliansens hund under fyra år. Skälet till varför M, L och KD vill ge SD ordförande poster i utskotten bottnar i att det blir en naturlig plats för förhandlingar. Sedan fick C kalla fötter och hoppade av. Sedan började liberal media (Dagens Nyheter) skrika sig hesa och då försvann L och KD. Det är helt klart så att M, Kd och antagligen också L-ledningen vill inleda någon form av dialog med Sverigedemokraterna. Allt det här bygger dock på att Jimmie Åkesson fortsätter att sälja ut partiet. Fnysington skrev rätt bra om det här för ett tag sedan. Vad händer (som du själv skriver) att SD röstar nej till en alliansregering eller kanske en alliansbudget? Vad händer om Åkesson inte får någonting och partiledarna fortsätter att behandla honom illa offentligt? Den största katastrofen för alliansen är naturligtvis om Kd och L åker ur riksdagen och SD blir större än hela den i riksdagen kvarvarande alliansen. Vidare, hur många tror att Ulf Kristersson kommer få sitta kvar om partiet får 15 procent? Hur många tror att Jan Björklund och Ebba Busch Thor kommer få sitta kvar om de åker ur riksdagen? Situationen är helt ”crazy”. Sedan kommer naturligtvis det uppenbara. Politiker på lokal och regional nivå skiter fullständigt i vad M-ledningen säger. Så här stod det i Aftonbladet idag;


Även ledande lokala och regionala politiker från Kd och L skiter i vad ledningen säger av den enkla anledningen att det kommer vara helt omöjligt att styra flera kommuner i Sverige efter valet om de inte bildar blocköverskridande samarbeten och då blir SD ensam opposition och tar hem kommunal och landstingsvalet stort 2022.

Mitt stalltips: Ett nytt informellt DÖ precis som idag utan SD och sedan får eliten skörda storm i valet 2022.


Bonnier måste ta in externa ägare i slutändan men det kommer dröja eftersom de nu säljer TV4 till Telia och kommer tjäna stora mängder pengar. Bonniers flaggskepp är Dagens Nyheter (på morgonsidan) och Expressen (på kvällssidan). New York Times Company sålde i princip allt för att NYT skulle överleva och nu är NYTC inte så mycket än morgontidningen. Politiken har dock inte ändrats - den ligger fast. Jag tror att Bonnier har samma inställning. De säljer av allt de kan och sedan ligger politiken fast.

Har du länk till ett uttalande där C och L förklarar vad de ska göra i ett sådant läge? Jag har inte sett något.

För övrigt så är det mest en akademisk fråga, för om C och L låter Löfven sitta kvar så kommer SD fälla regeringen redan i första budgetomröstningen genom att rösta på Moderaternas budget. Vill C och L då rädda kvar Löfven så måste de rösta på regeringens budget.

Det är därför det bara finns två alternativ förutom extraval. Antingen lägger sig SD platt för Alliansen (inte osannolikt) eller så blir det en blocköverskridande regering där M förmodligen inte ingår.

Det är nästan lite rörande att se hur vänstern först nu så smått börjar komma till insikt om hur grundlurade de blivit i invandringsfrågan av Alliansen. Vänsterns hyllningar till Reinfeldt för hans "humanitära" politik har ju varit omfattande och även RödtottsAnnie har fått sin beskärda del av Vänsterberöm.


Ja så här har väl vänsterns bild av Annie varit. Den humana SD- hataren . Nu verkar dock en otäck insikt insmyga sig hos Aftonbladet att det möjligtvis finns en slug baktanke med Annies värmande för fortsatt massinvandring som inte alls överenstämmer med vänsterns värdegrund.


Ja exakt så Aftonbladet. Ett avskaffande av välfärdsstaten, ett införande av nattväktarstat samt skapandet av ett proletariat av lågavlönade trälar via massinvandring har hela tiden varit Reinfeldts och Lööfs våta dröm. Kom ni på det först nu verkligen? Are you kidding me?

https://www.aftonbladet.se/ledare/a/...-om-humanismen

Om det är budgeten det handlar om finns det fler alternativ än detta, för handlar det väl också i vilken ordning som de olika parternas budget läggs fram röt omröstning inför kammaren. Först ska man dock komma överens om regeringsbildare, vilket dock förutsätter att man tror att den regeringen kommer i få igenom budgeten. Men som sagt, jag kan se fler alternativ, än de du för fram.

Du måste ha bott under en sten de senaste fyra åren.

C och L har hela tiden haft som hållning att hålla "blocköverskridande förhandlingar" (läs: DÖ 2.0) ifall Alliansen blir mindre än de rödgröna, samt att rösta ned Löfvén enbart ifall Alliansen blir större.

Källa

Källa

Källa


Dock, ifall de röstar ned Löfvén kommer de att behöva att antingen SD eller rödgröna inte motsätter sig deras nya regeringsförslag. Samtliga Allianspartier har sagt att de inte kommer att samarbeta med SD under några som helst omständigheter, så de får antingen hoppas att SD stöder en Alliansregering förbehållslöst och aldrig röstar på en rödgrön budget, eller så siktar de på någon slags DÖ 2.0 eller blocköverskridande samarbete.

Det är väl vad som i praktiken redan blivit? Att några få, knappt ens halvhjärtat försökt lajva opposition förändrar inget i saken.

Åkesson & Sjöstedt kan dock lugnt luta sig tillbaka, inte helt osannolikt dessa är också de enda som kommer öka i mandat efter valet.

När riktning och resultat uteblir - kommer så till sist även dessa ideologiskt (avhållsamma) likriktade, idé- och visionslösa S-L-C-M vackert också få vandra gången man så länge krattat för. En första fingervisning härom får vi strax efter klockan 20:00 den 9/9. Mp & Kd är sannolikt redan ute ur leken. Nya kort i leken så sakteliga på väg in.

Partistrateger och spinndoktorer, inte ens trycksvärtan på eget business card värda. Krisen och nervositeten bakom kulisserna går långt djupare än vad allmogen i gemen ser eller förstår. Det är allvar nu - vilka är de framtida v2-raketer som kan vända krigslyckan?
Hur många mandat är återvandringsraketen värd? Hur många röster kan ett batteri med migrationsstopsraketer vara värda? Vilket partihögkvarter och bunker väljer vad?
Den brända jordens taktik eller framtidsraketerna?


Det kommer inte dröja särskilt länge till, innan de första inverterade gråterskorna gör entré på scenen. Det första snyftreportaget om den saknade mannen långt uppe i det lilla landet vid polcirkeln, kommer göra sin debut inom kort.


____

Den så kallade decemberöverenskommelsen är något mycket speciellt i svensk politik. Utomlands har man gärna samlingsregeringar så som i Tyskland, Finland, Österrike osv. I Tyskland styr SPD och CDU tillsammans. I Sverige har vi en historia av att det större partiet (Socialdemokraterna) förhandlar med de mindre partierna som de facto blir stödpartier men inte sitter i regering. Alla partier förutom Kd, M och SD har någon gång varit stödpartier till Socialdemokraterna. När alliansen grundades 2004 så var syftet att bryta upp den Socialdemokratiska dominansen genom att M, L, C och Kd utgjorde ett liberalt block mot ett grönrött block bestående av S, V och Mp. Detta var ingen som Socialdemokraterna var glada över eftersom de vanligtvis styr ensamma och sedan söker stöd hos de mindre partierna.

När Sverigedemokraterna kom in i riksdagen 2010 så sänkte de aldrig regeringen så blockpolitiken bestod tills de valde att sänka den rödgröna regeringen 2014 genom att rösta på alliansens budget. Det enda sättet att bevara blockpolitiken var att införa DÖ vilket i princip går ut på att det största blocket styr och oppositionen lägger ned sina röster. Problemet är bara att oppositionen upphör att driva oppositionspolitik och det är precis det som har hänt på bekostnad av att alla partier förutom SD, C och V rasar. Skälet till varför SD växer beror delvis på att de är den enda oppositionen medan C och V skickligt har spelat ut de andra partierna mot varandra och profilerat sig som de progressiva alternativen (precis som Mp än gång gjorde). Hur som helst. Det finns egentligen inget sätt för varken alliansen och de rödgröna att komma ut det här. Vad jag förstår hoppas alliansen på att om de blir större än de rödgröna så kommer de styra och där med att inte SD röstar emot deras budget. Om SD däremot gör det så är valet ett nytt DÖ (om det fungerar rent tekniskt givet mandatfördelningen) eller en samlingsregering. Hur alliansen och de rödgröna än gör kommer de förlora stort i valet 2022.

Sedan tror det kommer uppstå kaos på valnatten hur som helst. Jag tror att M och S kommer drygt 1/3 av sina väljare. Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet åker ur riksdagen. Sedan kommer SD, V och C enormt mycket. Både Ulf Kristersson och Stefan Löfven kommer få sparken på valnatten.

Sedan när det kommer till politiken. Jag menar, de etablerade partierna kastar småsmulor på väljarna. Rösta på oss och det blir ”kompiskontrakt” där unga vuxna kan bo ihop med andra unga vuxna säger Stefan Löfven. Han vill ha 15,000 nya billiga bostäder när det kommer 100,000 invandrare om året till Sverige varav de flesta inte har råd att bo någonstans utan samhällets stöd. Även om du är socialist så får du liksom inte ut något av de rödgrönas politik. Om du är medelklass med ett bra jobb och tjänar hyfsad med pengar får du inte heller något tillbaka i form av skattesänkningar så varför rösta på de borgerliga? Politikerna ger inte väljarna någonting och slösar i väg deras pengar på ren skit och sedan tror de att folk kommer rösta på dem. Det kommer bli ett brutalt uppvaknande på valnatten. Jag lovar.


Äsch, det handlar om en minskning med 2,4 miljarder. Det är småpengar i sammanhanget däremot är inte Centerpartiets drömmar om att låna ut pengar till invandrare det. Det är en våt dröm för en bank att få låna ut pengar till invandrare som är uppbackade av staten. Det handlar om betydligt större summor. Den här S-märkta journalisten är för dum för att fatta vad det handlar om och det är inte konstigt eftersom SAP ägnar sig åt samma geschäft angående bostäder, studielån, CSN-lån osv. Sverige är kleptokratisk bananrepublik precis som den var under 1800-talet. Det kommer som sagt gå riktigt jävla illa för politikerna på valnatten.

Narrativ som allians och block har idag spelat ut sin realpolitiska roll - trots vissa journalister i sin agendastyrning hävdar motsatsen. Det är väldigt många som vill väldigt mycket men ingen som kan tala om hur. Det är på markplan den striden nu tar nya kliv framåt. En ägarstyrd opinionsbildning MSM som i allt större utsträckning gjort sig alltmer irrelevant har två vägar framöver att gå, som jag ser det.

I ena utfallet väntar irrelevansen svarta slukhål runt hörnet, efterföljande i tät följd anfäktandes av partier som vägrar inse realvärden på markplan. I övrigt har jag inga synpunkter på din historiska tillbakablick.



____

Överbudspolitik och positionering pågår för fullt. EU har bytt fot i migrationsfrågan och det högst prioriterade är nu att stoppa inflödet av nya migranter utan att framstå som fullständigt hjärtlöst. Återvändarraketen värmer upp. Frau Merkel har avtalat med spanske Sanchez om att återbörda migranter som Spanien släppt in men som migrerat vidare till Tyskland. Här hemma vill M utvisa fler brottslingar än vad som sker idag. S bjuder över.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/m...m-begatt-brott

Man märker också att liberala opinionsbildare snabbt närmar sig en ståndpunkt som går ut på att "om du som invandrare tycker så jävla illa om våra värderingar och vår livsstil ska du nog inte bo här", typ.

Ett exempel på detta är Malin Lernfelt som går till storms mot den senaste dumheten där Diskrimineringsombudsmannen drivit ett idiotärende så pass framgångsrikt att Arbetsdomstolen tilldömt en hälsningstredskande islamist ett fett skadestånd. Inte ok.
https://www.expressen.se/debatt/dome...mer-i-sverige/

Ska muslimer accepteras får de offentligt bete sig sekulärt, precis som alla andra troende får göra, som den där abortmotståndarbarnmorskan fick finna sig i om hon ville ha jobbet kvar. Kan en kristen barnmorska fällas för att hon inte vill utföra handlingar "som skapar en känsla av att leva i synd" ska en islamistisk aktivist inte belönas för vägran att anpassa sig till vedertagen jämställdhetsnorm. Fullständigt självklart, snart också i ett land nära oss.

Jimmie Åkesson har konsekvent hävdat att hans parti inte ställer några krav på regeringsmakt, man är pragmatiska och kan tänka sig att förhandla om allt utom en sak. SD kommer inte att medverka till regeringsbildning där mp eller c får inflytande över migrationspolitiken. Det är vad de andra har att förhålla sig till. Vi får snart se vilka olika lösningar som presenteras till den ekvationen.

Det är ju också ett listigt sätt att tvinga in de motsträviga muhammedanerna i ränteskuldekonomins haramvärld.