24 år gammal okysst oskuld

Det här är väldigt sant. Jag har goda kunskaper i att båda klara och inte klara studier och jag vet också hur det ser ut i aspergerklasser i grundskolan (men ej gymnasium, aldrig jobbat med gymnasieaspon, men troligen rätt likt högstadiet).

Alltså. På universitet finns det ingen som har som ansvar att påminna dig om saker etc. Utan de kanske säger att "kursregestrering sker via vårt intranät, inloggning får du vid studenthelpdesken, inlämning av hemtentamen sker via kurshmesidan på intranätet, senast den 27/1, lycka till!" sen blir det liksom inga mer påminnelser. Ibland är informationen faktiskt helt urusel och man får själv söka reda på en massa skit som inlämningsdatum, litteratur etc (det är inte alltid så, men det händer).

Vidare är det inte något man klarar av om man bara pluggar när man "känner för det", utan räkna med att behöva läsa MINST 50 sidor tråkig kurslitteratur om dagen vid heltidsstudier. Beroende på vad det är för studier, period etc så kan du behöva läsa mer. Många böcker ska man inte heller läsa allt i utan man måste själv utifrån vad föreläsaren har pratat om kunna avgöra vad som är relevant.

Jag vet en kille med asperger (han sa att han hade det) som började avbryta föreläsaren och ville att han skulle gå tillbaka etc, men såna ignoreras ganska fort. Det stör nämligen alla andra om man ska hålla på och gå tillbaka för att EN person inte hann läsa.

Studierna kommer inte göras i din takt utan i en av universitetet vald takt. Informationen kommer inte anpassas till dig utan vara samma som alla får, och ibland är den knapphändig. Du förväntas själv hantera anskaffningen av rätt litteratur osv.

Jag säger inte att du inte ska studera på universitet, jag menar bara att du nog ska gå på den där 25% kursen. Det är inte som att du kommer ha sjukt mycket mindre för dig i höst, då du ska plugga 100%, utan det är bara ett sätt för dig att skjuta upp det hela.

Ja, fast inte lika mycket grejer numera, tyvärr. Jag kommer inte att läsa universitetskursen (jag har markerat att jag inte vill läsa kursen), och jag kommer inte att träna MMA, bara jujutsu. Jujutsun krockar dock med buggen, så jag ska prova salsa i stället.


Så vad fan ska jag göra, då? Är det helt kört, menar du?


Det är ungefär 550 kaloriers energiunderskott, faktiskt.


Vänta...så jag får alltså äta mer protein än 170 gram? Eftersom jag ska balansera de återstående 1 020 kalorierna med protein också? Jag förstår inte.

Dessutom fattar jag fortfarande inte hur jag ska kunna räkna ut vad jag ska äta för att komma upp i rätt mängd protein.


Det var för fem månader sen. Jag ska ta det försiktigt, men jag tänker inte ge upp. Du har inte ens träffat oss. Du känner oss inte. Du vet ingenting om det här, faktiskt.


Okej, tack för din åsikt - men hon vill visst vara min polare; hon har sagt det till mig. Inte bokstavligen, men hon har sagt det. Dessutom, som jag sa precis här ovan, så sa hon detta för fem månader sedan. Jag menar inte att hon är intresserad av mig nu heller, men hon kanske kan bli det! Jag vill hur som helst inte prata mer om det här. Ni alla kan skriva om det, men jag tänker inte svara på det.

Förresten, skulle du kunna vara snäll och försöka göra dina inlägg lite kortare hädanefter, så att de blir lättare att svara på? Fatta dig kort? Det vore toppen, tack.



Jag har visat en av dem chatten, ja. Den andra har inte sett den ännu, dock.



Jag ska ta upp det här med min studievägledare nästa vecka.

Jag läste spanska i tre terminer, i tre olika kurser. Innan dess läste jag även evolutionsbiologi. Jag måste läsa något som kan ge mig något i höst, och om det innebär att det är ett heltidsprogram på UU, så må så vara.


DET GÖR JAG VISST.


Jag vet inte ens vad det betyder, eller på vilket sätt jag har visat att jag har de enorma svårigheterna. TALA KLARSPRÅK, SNÄLLA!


Det finns inte en chans i hela världen att jag flyttar till en annan stad, kan vi inte bara ta och släppa det här nån jävla gång? Tack!


Nej nej nej nej nej nej NEJ!!! Så är det inte alls! Både min mamma och min pappa ska komma dit en dag i veckan i början av den tiden som jag bor i den nya lägenheten! Sluta påstå att jag har sagt saker som jag inte har sagt!


Det här är helt enkelt inte sant. Du vet inte vad fan du snackar om. Sluta låtsas vara psykolog.


DET FINNS INGET JÄVLA BIDRAGSFUSK!!!

Jag tänker inte prata mer om det här. Försök inte ta upp det igen.


JAG HAR INTE ALLS FÖRSÖKT MED MISA I SEX ÅR, JAG FÖRSÖKTE MED DEM I BARA TVÅ ÅR INNAN DET FÖLL IHOP! RESTEN AV TIDEN HAR JAG HÅLLIT PÅ MED DAGLIG VERKSAMHET!!!


Jag har inte utbildat mig för att jag inte har vetat vad jag skulle utbilda mig till! Jag ska göra det i höst. På heltid. På universitetet. Möjligtvis på folkhögskolan.

Menar du att om jag gör skitjobb så kan jag få jobb som inte är skitjobb?

Jag vet inte ens vart jag ska gå för att hitta jobb! Kan ni ge mig några råd, snälla?!

Men herregud, hur fan ska jag kunna hitta det?! Jag vet ju för helvete inte ens i vilken jävla månad det var!



Du skulle ha varit tydligare. Just nu läser jag Alla får ligga, och det är ingenting att diskutera.



Kanske - men bara kanske. Hur skulle jag dela det ljudklippet med er i så fall? Vad skulle jag säga i det?



Jo, jag kanske visst kan ladda upp ett ljudklipp, men vem skulle jag fråga annan än min mamma (eller pappa)? Mina kusiner? De har också känt mig i hela mitt liv. Alltså, det finns en kille som jag har lyckats bli vän med via Flashback, kanske jag kan fråga honom...?



Jag måste medge att jag är ytterst tveksam och skeptisk till det här (för att uttrycka det jävligt milt). Jag tänker inte säga aldrig, men jag kommer att behöva enormt mycket mer övertalning för att ens överväga det här.



För helvete! Kan du sluta snacka om hur mycket du får knulla?! Hur mycket vill du att jag ska hata mig själv, egentligen?! Alltså, när fan är du nöjd?! Kan du inte försöka visa lite medkänsla, snälla?!



Fram till dess att jag får ett jobb eller CSN så behöver jag de pengarna. Därför tänker jag inte läsa kvartsfartskursen i vår. Det blir för mycket att bli av med pengarna och flytta in i en egen lägenhet (och träna jujutsu och dansa etc.) under samma termin. Det är så det måste bli. Jag vet inte om det är rätt beslut, men det är försent nu.


Det kan jag inte ens komma ihåg. Jag har varit så jävla deprimerad det senaste året att jag knappt ens har orkat göra något för mig själv, än mindre för någon annan. Så, för att besvara din fråga: vet ej.



Okej, bra, tack! Gör det (men jag vill som sagt inte höra ett knyst till om ditt sexliv)!

Du, skulle du kanske kunna hjälpa mig att skapa nya profiler på dejtingsajter och -appar i vår? Jag vet inte ens vilka sajter och/eller appar jag ska välja...


Vad fan spelar det för roll om jag och hon är fulla när jag är samma jävla osjälvständiga, oattraktiva, socialt invalida och allmänt jävla värdelösa fitta som jag alltid har varit?


Men för Guds skull, JAG VET FÖR HELVETE INTE VAD FAN JAG SKA SÄGA!!! JAG VET INTE VAD DU VILL HÖRA!!! JAG GER UPP!!!

Jag orkar snart inte mer!!! Jag gör snart slut på hela jävla helvetet!!!

(Angående det jag skrev sist i mitt senaste inlägg så vill jag bara tillägga: lugna ner er. Jag tänker inte ta livet av mig (än), så skicka inte hem polisen till mig igen. Okej? Jag är inte såpass långt nedgången än.)

Du och föreg. skribent gör mkt bra poänger ang. universitet. Ibland är det ju t.o.m så att lärarna medvetet utelämnar viktig info och/eller avsiktligt ger info som är bristfällig, kan dubbel- och feltolkas etc. bara för att testa en.

Men avråder dig inte TS!! Du kan alltid testa UU.


Men snälla du Har ju sagt att du får lära dig att förstå NT's.


Eftersom jag skrev "Gertrud1 skrev till mig att ni med AS kan lära er att förstå NT's manuellt." så borde du förstå att jag själv inte vet om det går eller inte. Så jag vet m.a.o inte om det är helt kört eller inte för dig. Hoppas inte det.

Vet att du har mkt att läsa och svara på osv, så om du (förståeligt) missat det jag citerade ber jag om ursäkt för mitt von oben svar.

Sry för dubbelpost men alltså fattar du att du är jävligt otrevlig just nu? Här blir du erbjuden att komma på fest av en osjälvisk främling som inte har ngt att vinna själv & så säger du att du är ytterst tveksam och behöver enormt mkt mer övertalning för att ens överväga saken. När du säger så spottar du på hans gästvänlighet. Bli bjuden på fest är en förmån och inget man säger att man måste övertalas om. Hade det varit jag som bjudit dig till min stad hade jag dragit tillbaka inbjudan DIREKT.

Alltså din skepsis är så klart logisk men fortf. sjukt otrevlig. Nästa gång LJUG istället. Du kommer nog inte åka till lkpg så säg istället "absolut tack för inbjudan! Hör av mig om det".

Ja, jag ska göra det. Det finns massor av hjälp som folk med mina funktionshinder kan få.


Hur då?


Det är det inte. Jag måste tro att det inte är det.

Du vet inte hur jag kan "lära mig att förstå NTs manuellt"?


Om du tycker att jag är otrevlig så är det ditt problem. Det var inte meningen. Försök se det från min sida:

En vilt främmande människa, som jag aldrig har pratat med i verkligheten, vars namn jag inte känner till och som jag inte ens vet hur han ser ut bjuder in mig på fest i en stad som jag aldrig har besökt och som ligger 2½ timme bort från mitt hem via tåg, för att gå på en fest bland andra helt främmande människor någon gång i framtiden.

Jag har ju aldrig ens åkt så långt på egen hand. Fattar du verkligen inte varför det här låter jävligt läskigt för mig? Ja, jag behöver enormt mycket mer övertalning! Du kallar honom en "osjälvisk främling". Ja, det håller jag absolut med om - men till skillnad från dig så lägger jag betydligt större vikt vid ordet "främling" än vid ordet "osjälvisk" i det här fallet.

Baserat på mina tidigare inlägg borde du veta svaret på denna fråga.




Nej nej neeeeeeeeeeeeeeeeej Markunator. Att du uppfattas som otrevlig (kan garantera att det inte bara är av mig) är i allra högsta grad DITT problem.


JAG VET! Jag skrev att din skepsis är logisk. Det är väl klart jag fattar att det är läskigt för dig. Det spelar ingen roll, för du är otrevlig. Det ville jag få fram. Alltså människor skiter oftast i dina anledningar. Känner dom att du är otrevlig så är det allt dom uppfattar ÄVEN om de förstår dina invändningar till 100%

Om du inte sätter igång med att försöka förstå NT's kommer du omedvetet stänga dörrar du inte ens visste var öppna!!

Och så undrar du varför du inte har några vänner?

Vad var det som var fel med det där, egentligen? Vad var ditt problem med mitt resonemang?


Ja, det är jag.

Onygya ville jag skulle förklara - den posten är borta men jag gör det ändå, och svarar dig samtidigt.

Små barn föds utan att kunna skilja på sig själva och omgivningen och ingår i bästa fall en symbios med sin moder där de succesivt lär sig att skilja på sina egna känslor och världen utanför genom moderns spegling av barnets känslor. I denna spegling så lär sig också barnet att känna igen och reglera sina känslor.
När sånt här inte fungerar uppstår psykiska störningar. Markus är däremot inte psykiskt störd han har ett handikapp som försvårat detta, men han är fortfarande inte psykiskt störd.

När barn växer upp så lär de först känna sig själva och sedan andra, och även deras inre värld.

Begreppet "Theory of mind" innebär att förstå en annan människas inre värld.

Om man återgår till små barn så om man sätter 2 åringar bredvid varandra, så leker de visserligen, men de leker inte med varandra utan bredvid. Lite senare börjar de klara av att leka samma lek. Dvs utveckla leken tillsammans. De ger varandra roller, tex mamma och pappa, och spelar dessa roller och förhåller sig till varandra och styr leken tillsammans. Detta kräver Theory of mind, dvs förstå vad som händer inne i den andre.

Om man inte har det så förstår man inte hur otrevlig man är.
Det är det som är hela grejen. Markunator är inte efterbliven, men han har inte den kapaciteten att förstå vad som händer och känns inne i andra. Och uppfattas därför som elak eller otrevlig, men det finns ingen avsikt att vara vare sig det ena eller det andra utan M utgår från sina känslor, för det är det enda han kan beroende på sitt handikapp.

Han kan inte utgå från andras känslor eftersom det är ett mörker ett tomrum, han är blind för andra människors inre liv.

Anledningen att jag gick in i tråden är för att det så ofta blir konflikter. Folk blir irriterade, frustrerade, arga, elaka whatever för att "det inte fungerar". Blinda människor är det så uppenbart att de inte kan se. Aspiesar är det mycket mindre uppenbart att de inte kan se andras inre liv. Men nej de kan inte och förstår inte att de är otrevliga. Ju mer vi känner en människa ju mer kan vi finjustera oss så att vi inte uppfattas som otrevliga och klampar stå. Men här går det alltså inte alls.
(om man inte har theory of mind)

Om vi tar din nästa fråga.
Kärlek, det är en kär - lek.
Egentligen inte så olik barnens som delar en gemensam inre värld. Och som för skeendet framåt i samspel och växelvis, som läser av varandra och anpassar sig till varandra och har precis som barnen som leker mamma och pappa, eller leker doktor ( utan "") så har de en ganska god föreställning om vad som försiggår inne i den andre.

Tänk om någon skulle ta den här förmågan ifrån dig.
Hur skulle du navigera i livet då?

Om helt plötsligt jodens befolkning skulle bytas ut mot utomjordingar som du inte hade en aning om hur du skulle läsa av?

Det skulle vara rätt stressigt och utmattande.

Tänk att dessa tjöt högre och högre åt dig.

Började knuffa dig, och du inte hade en aning om varför och därmed inte hur du skulle få dem att sluta. Nånstans där har du att vara aspie. Jag skulle tippa på att man känner sig oerhört ensam i världen som aspie iom att andra är obegripliga för en.

Svar på frågan - nej han förstår inte. För oss NT's är det heller inte lätt då vi är så inkörda på att vissa saker säger man inte. Vi blir chockade när folk går över den gränsen och vi reagerar. Vi är flockdjur och vi socialiserar varandra, dvs uppfostrar. Men det funkar ju för att vi kan läsa av andras ansiktsutryck på en millisekund. Vi får besked direkt om vi går över en gräns och har därför chans att rätta oss. För en aspie är det vardag vardag, tills någon får ett random utbrott.

Det blir lite som lynnig och dålig parenting, som inte sker i interaktion med barnet utan utifrån eget humör.

Jag har funderat över om man inte kunde göra någon lathund kring det här. Men inte kommit på nåt vettigt.