Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Det verkar som att SVT´s kulturnyheterna är en elefantkyrkogård för journalister som är för partiska för att klara av vanlig nyhetsrapportering, här kommer rubrikerna som rör vid ämnet mångkultur under dom senaste 20 dagarna, 13 Juli - 2 augusti.

”Sarkastiskt om rasism är bara idiotiskt”
Beyoné: "Sluta döda oss"
Artister hoppar av SD-festival
Protester mot Trumps musikval
Förundras över sexbrott under dansbandsvecka
Roxane Gay gör Black Panther-serietidning
SD:s låtstöld ger pengar till tiggare
Sameblod premiärvisas i Venedig
Beyoncé berättar om den svarta kvinnan
Anklagar VMA:s för rasism och elitism
Arkeologer ryter ifrån mot historielösa vikingar
”Konsten kommer att segra över bomberna”
Högerextremt Flashbackkonto bakom sommarens litteraturdebatt
Festivalpersonal trakasseriutbildas
Donald Trump parodieras i ett nytt avsnitt av ”The Simpsons”
Sven Melander står upp för Zara Larsson


Ps. Övriga rubriker handlar ofta om feminism och hbtq, där ideologierna/sexualiteterna behandlas okritiskt.

Länk: http://www.svt.se/kultur/

Jag vet att tråden har en regel som lyder ”Jag hörde/läste/såg något alldeles extra politiskt korrekt på radion/i tidningen/på TV/internet”. Nej. Tråden är ingen katalog över politisk korrekthet i media.

Men mönstret som skönjas dels i Kulturnyheterna tycker jag är representativt för hur det ser ut på nästan samtliga Public services "icke nyhets avdelningar", om man tittar på Barnkanalen eller Utbildningsradion så ser man samma mönster, analyserna är opartiska men valet av ämnen,gäster och rubriksättningen är väldigt påverkade av Feministisk initiativs analys om Jämställdheten, (mång)kulturen och sexualiteten.

Ironiskt nog tror jag att om SVT/SR hade börjat med kvoteringen av etniska och sexuella minoriteter så skulle vi få en mindre vinklad bild, givetvis är kvotering av olika åsikter bättre än hudfärg, men om detta skulle bryta köttberget av svenskfödda kvinnor från innerstaden så ser jag inte hur det skulle kunna bli sämre.
(Givetvis är jag emot kvotering ur ett brett ideologiskt perspektiv, men Public service är redan så förstört så alla förändringar är bra förändringar.)

Ett sidospår, men angränsande, är hur svenskens frihet förkastas av utlänningar.

http://www.expressen.se/debatt/nej-s...-for-fortryck/

http://www.svt.se/opinion/article3154452.svt

Den mångkulturella friheten är något annat än den svenska, omgärdad med tvång grundat i en blandning av religiösa föreställningar och praktisk erfarenhet om hur hemlandets män är.

De har gått nån trend i såna här utspel nu. Sveriges värsta lögnare går ut och varnar för ett samhälle där sanningen försvinner.

Göran Rosenberg: När lögnen blir norm

http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6484728

Katrine Marcal: Om allt är lögner blir allt tillåtet

http://www.aftonbladet.se/ledare/led...cle23255784.ab

Patrik Oksanen: Då sanningen försvinner väntar den postdemokratiska världen

http://www.helahalsingland.se/opinio...atiska-varlden

Helt skamlösa är de.

Till läsarna: Kolla upp begreppet projektion. Ta reda på vad "chutzpah" betyder. Läs sedan på om vad Goebbels menade med "den stora lögnen". Sen kanske ni fattar.

Tack för dom länkarna, riktigt skrämmande läsning.

Jag blev också introducerad till ett nytt begrepp av den islamistiska miljöpartisten i den andra länken, nämlingen den "svensk-muslimka" [sic] folkgruppen.

Kanske är jag bara trög, men jag tror inte jag sett det konceptet tidigare.

Existensen av en svensk-muslimsk folkgrupp visar att i fallet islam så jämställs religionen med nationen. Ett begrepp som lite diskret smusslar in Umman i mediakriget om mångkulturen.

De länkade artiklarna kan också tolkas som att de inser att de är medskyldiga, för att inte säga ansvariga, till relativismen. Men att de nu försöker säga, kanske främst till sina chefer, att nu räcker det.

Exempel från länkarna. Oksanen först:


I detta har han rätt. Att han använder Trump, Putin och Le pen som hot är antagligen som alibi för att få igenom artikeln genom censurfiltret.

Rosenberg:

Även det stämmer.
Folket kan nu med hjälp av internet mycket enklare kontroller vad politiker och medier faktiskt säger och skriver och det visar sig att de ljuger hämningslöst. Nu kanske inte Rosenberg menade det men man kan faktiskt tolka hans text också på det sättet.

Folk har skådat lögnen och lögnen om "sanningen". Att sanningen är relativiserad av spindoctors till den grad att "Krig är fred, Frihet är slaveri, Okunnighet är styrka" är de snälla varianterna av den styrande maktens postmoderna sanningsrelativism.

Att då den som inte hycklar om sanningen får röster är faktiskt ett tecken på sans och balans.

De ser samma sak som oss i tråden men gör sin vana trogen en helt uppåt väggarna analys.

Sedan är det nästan lite lustigt att "synkronmedia" lyckas igen att i flera olika medier komma ut med precis samma budskap. Bara sådär. Av en slump. Samma observation och identisk analys. Samma vecka.

Och samtidigt kritiserar man Putin för att föra ett propagandakrig.

Får man då fråga i vems ledband dessa skribenter går så lydigt i flock?

80-talets debatter om postmodernismen, sanningen och moraliska anspråk i offentligheten, politiken och vardagen framstår som klart stringenta och reflekterande jämfört med den sorts egotrippade, affekterade och bubbliga sörja som dyker upp när folk på de stora tidningarna ska diskutera de här problemen numera. Kom tillbaka Anders Olsson, Svante Nordin, Lars Gustafsson och Arne Ruth - ni är saknade!

Naturligtvis är kulten kring SCUM-manifestet och idoliseringen av Valerie Solanas ett skolexempel på skojsig estetisering av våldet och en utsuddande attityd till frågan "vad är sanning?" - men det finns i stort sett ingen i dagens större 08-tidningar eller på SR/SVT som skulle säga detta rakt ut. Sara Stridsberg, som var med och startade Solanasvågen, sitter snart i akademien. Och de som driver det här tivolit i media glider hela tiden undan om någon i publiken begär preciseringar av argument och motivbild, dvs att gå från story och positionering till problemdriven debatt.

Det är i längden ödeläggande både för tankereda, kunskaper och självförtroende när man tvingas spela med i en slappt retorisk och låst cirkus som man inte tror på, som man någonstans känner är helt fel men som man måste avge en läpparnas bekännelse till hela tiden, måste klämma in sina egna argument och sina frågor i "för annars kommer någon att kunna köra ut mig" eller "annars blir de inta glada". Man känner en rent fysisk lättnad när någon i debatten slår upp fönstret, river ut bråten, kallar spadarna för spadar och tillåter att du får tala öppet och utan att huka om det du är övertygad om eller har tänkt mycket på. Det tror jag att de flesta som har följt offentlig debatt en längre tid eller som själva deltagit kan känna igen sig i.

Men idag är det, om man har "knäckt koden" för vad DN eller Aftonbladet eller SR släpper fram (nyheter eller opinionstexter, kultur eller intervjuer), rätt uppenbart att många tassar kring het gröt och krumbuktar sig för att inte komma til vissa slags slutsatser, inte lyfta fram vissa slags problem. "Det blir så dålig stämning då" eller "det är ju oetiskt!". Exakt varför vissa slags inlägg blivit off-limits är det förstås sällan någon som säger högt. De som inte tillhör prästerskapet ska bara hålla tyst eller humma. Under tiden tycker vissa att samtalsklimatet blivit väldigt varmt och kreativt.

Nej. De vill snarare gå från relativismen till att befästa lögnen som absolut sanning. Det onda som gott, det goda som ont, det falska som sant och det sanna som falskt. En sorts pervers tvärtomvärld. Det är nåt ännu sjukare än relativismen. Nån sorts satanism hade jag gissat på om jag vore kristen. Nu vet jag inte exakt vad det ska kallas men att tvinga folk att tro på uppenbara lögner är värre än att låta dem tro vad de vill. Detta handlar om att de är rädda för utvecklingen och tar till alla medel.

Din ursäktande tolkning är möjligen naiv, men eftersom du inte ger ett efterblivet intryck måste jag tolka den som medvetet ond. Trist!

Jag vaknar upp till en historisk dag, tidningen Barometern i Kalmar län har äntligen en relevant ledare. Jag följer ett antal lokalblaskor runt om i landet och denna mina vänner är/har varit värre än DN.

http://www.barometern.se/ledare/

Sedan 2005 har Brå valt att inte presentera statistik om brott bland "personer födda i Sverige och i utlandet". Den som togs fram då, visade en övervikt av personer med invandrarbakgrund vad gäller brottslighet, som sexualbrott.

När nu Polisen konstaterar att det finns en överrepresentation av asylsökande vad gäller sexbrott i grupp (Lägesrapport 16/5), något som särskilt drabbar mycket unga flickor, är det Brå:s skyldighet att förse samhället med en helhetsbild.

Polisens ovilja att gå ut med signalement, som dels skulle kunna ge dem tips och dels varna flickor och kvinnor, har väckt stark kritik. Det är självklart så, att det i inledningsskedet kan finnas otydliga uppgifter, men att överväga att oftare och tidigare gå ut med signalement är ändå en väg att pröva.

Jag har ingen relevant ny analys rörande Barometerns tillnyktring (måhända tillfälliga). Kände bara ett starkt behov att dela min glädje med någon.

Mest förvånad över personer "som bytt sida" och gått från bejakande av storskalig invandring och multikulti-flum till återkommande kritiska texter om islam&flyktinginvandring är jag över Jenny Sonesson (fd folkpartist, fristående ledarskribent) och Ann Heberlein (vänster-liberal, teolog).

Många av dom konservativa ledarskribenterna och fristående debattörerna, ibland knutna till moderata tidningar eller tankesmedjor, har alltid varit lite kritiska till storskalig invandring men att liberaler och vänsterliberaler nu är öppet kritiska till massinvandring av i huvudsak män från muslimska kulturer är något nytt.

Med risk för att stämplas med samma stämpel som longbow4y; när jag läser dom här spektaklen så är dom skrivna av [censur] företrädelsevis med härstamning från Ryssland och östeuropa. Vi har Rosenbergs spektakel, och Peter Pomerantsev som står bakom det "intelektuella" i texterna.

Katrine Marçal (Kielos) agerar journalismens Kim Kardashian, och refererar till Pomerantsev, mellan Taylor Swift-betraktelserna. Det har varit lite av ett kännetecken på senare veckor att Aftonbladet har dummat ner sina texter till dagisnivå. Det är barnsagonivå. Lena Mellin skrev nåt om att "Buhuu, Putin did it - men vi har elektricitet och vatten. Så var det inte när min mormor var liten."

När man läser bakomliggande texter är det den vanliga gamla "Putin did it!"-skiten från ett döende etablisemang av sionistiska globalister. Det är ett etablisemangs dödskamp, på väg att göras till en historisk parentes där deras trumfkort tas ifrån dem. Förintelsen, Hitler, andra världskriget och "antisemitism" biter inte längre på dom uppretade folkmassorna. Detta som fungerat som en räkmacka en hel efterkrigstid, fungerar sämre och sämre. Därför radikaliseras etablisemanget i sin dödskamp - men jag tror att det som startade med brexit, kommer att fortsätta med Trump, och sedan Le Pen i Frankrike och FPÖ i Österrike och Åkesson i Sverige.

Dom skriker inför mer och mer döva öron från sina massmedieplattformar, medan världen går vidare och folk i gemen snart varken läser tidningar eller ser på TV, iallafall inte etablisemangets tidningar och TV. Dödsångest i det att dessa figurer kommer att föra en tynande tillvaro utan möjlighet att påverka utvecklingen är det vi ser.

Dödsångest för att falla ner i obetydlighet tillsammans med sina åsikter som ingen alls bryr sig om.

Själv ska jag nynna lite på Uppgång och fall ; "och jag ska skratta när det faller sönder, inga tårar ska fukta mina torra kinder. Inga svarta kläder, inget flor, jag ska inte bära svart slips och svarta skor. Jag vill se ert uppgång och fall...".

Varför skulle jag stämpla dig med samma stämpel? Anledningen till att jag reagerade på "longbow4y" var att denne påstod att de här artiklarna skulle vara något sort slugt sätt att kritisera relativismen men att göra det med "godkända" mål som Putin och Trump etc. Att skribenterna "egentligen" vill väl. Det är ju bara stenkorkat (för korkat för en IQ 110+ att förfäkta - då säger Ockham "medvetet ond"). Detta är figurer som arbetat för den judiska agendan i hela sina liv.

Din analys däremot, att det är en sorts radikaliserad dödskamp, stämmer ju någorlunda med min ("Detta handlar om att de är rädda för utvecklingen och tar till alla medel.")

Jag delar däremot inte din tro att det här bara handlar om lite dödsångest och kamp som snart är borta. De här människorna har fortfarande mycket mer makt än uppkomlingarna de vänder sig mot. De kommer inte att ge sig så lätt och det här kommer att bli riktigt smutsigt. Kom ihåg att det här är de andliga, och ofta även blodsliga, efterträdarna till de kommunister som systematiskt fängslade och utrotade 60 miljoner européer under kommunismen.

Visst är det som du säger inte bara en dödskamp, utan att man försöker till varje pris hålla den inslagna linjen. Jag kallade det "dödskamp" mest därför att jag tror att globalisterna inte kommer lyckas. Dom radikaliseras och efter Brexit såg vi "nu måste vi ha mer federalism"; det är samma problem som Reinfeldt fick i sin överbelastningsattack mot sveriges välfärdssystem. Det att det finns starkare och starkare motkrafter gör att etablisemanget får för bråttom och "skyndar ihjäl sig" eftersom det dom håller på med blir mer och mer uppenbart då det inte kan ske tillräckligt snabbt i det fördolda.

Visst. Dom har mycket makt. Men å andra sidan så har jag förr gjort analysen att jag tror att om Trump vinner så kommer deras makt att försvagas radikalt då det slår mot sionismagendans epicentrum. Västvärlden som hoppade på neoconagendan efter 2001 vågar inte hoppa av utan att USA först vänder blad. Det är därför Trump är livsfarlig för agendan. Och om USA vänder blad och går mot en mer "återhållsam" utrikespolitik och mer flaggviftningsnationalism så kommer globalisterna i EU och övriga Europa att tappa mycket av den upplevda makten är min analys.

Makt är till mångt och mycket en chimär; det måste upplevas att motståndaren har tillräckligt mycket makt så det inte är någon idé att utmana den för man kommer ändå förlora som uppstickare. Jag tror att vi är påväg mot en punkt där vi kan slå hål på maktbubblan nu. Vinner Trump, nu efter Brexit så är det början till att blotta 2001-agendan för det pajasverk den är. Och globalt sett har den inte värst många anhängare - räknat till alla folk som vill behålla sina nationer och nationalstater.