Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

Nix. M**gan Jon**on i Umeå. Han borde vara i 20-årsåldern idag, undrar fan hur han har det.

jo men de här kan ju bli kul!


Vi hade en hel del mongos i min grundskola kan ja säga.

Mongo 1:

Han hette tiger (ja , typ som tiger woods.. ) . En liten jävel med lockigt fult hår och fula glasögon och grova mentala störningar. Honom beskådade man ofta under diverse bord och stolar lurandes på pass som ja, en tiger... Det var smått underhållande att byta några ord med denna färgstarka individ. Ofta löd de nåt i stilen med

"OJJ äre en tiger under stolen här borta , fyfan va läskigt" *garv*

"din jävla mamma är ful som fan" med bitter bebisröst

*ännu mer garv*

Mongo 2:

Han hette RICKY. som man hör på namnet så var han lågstadiets douchebag som man varit sugen på att strypa till döds ett par gånger. Liten ettrig grabb med troligtvis alla bokstavskominationer man kan tänka sig. De byggdes mycket med kaplastavar vid den här tiden och ibland kunde man få ihop riktiga konstverk som man lagt ner många timmars arbete på . Först på plats att sparka ner våra byggen var dock alltid den här fuckern ricky.

De började alltid med att ricky gjorde éntre i kaplarummet och fick syn på vårat spekulära bygge som han givetvis också önskade sig ha. Han började då bygga ihop något skraltigt bygge själv , men insåg väll sedan att de låg över hans intellektuella kapacitet att slutföra något sådant bygge. Valet blev då istället att han med lätt smil på läpparna å djävulskap i blicken går fram å sparkar ner vårat bygge . Givetvis så var även grabben immun mot lärarrepressalier pågrund av hans diagnoser så detta var ju rent ut sagt största pesten på lågstadiet.


Fanns en hel del till men orkar inte skriva mer just nu

Denna berättelse utspelade sig ett par årskullar under mig. Har fått historien återberättad för mig av en grabb på min arbetsplatts som visade sig ha gått i samma skola som mig, minns inte allt.
Hur som haver.

Killen hade flyttat till samma ort som jag är uppvuxen i, från en annan del av sverige. Kallar han Nisse. Nisse hade tidigare gått i flera skolor och flyttat hit från landsbygden p.g.a. mobbing.
Nisse var ovanligt lång och kraftigt byggd för sin unga ålder, med massor av finnar i ansiktet och såg nästan ut som en vuxen man redan i fjärde klass.

Nisse utmärkte sig tidigt i klassen och övriga skolan med sin fysik och ovanliga dialekt. I nisses nya klass fanns det en kille som var på allt och alla.
Vi kallar den jobbiga typen "särbarnet Orvar". Orvar avbröt jämnt och ständigt på lektionerna.

Orvar brukade kalla nisse för fetto. Orvar skämtade ofta, och när det var högläsning i klassen så satt Orvar och avbröt när andra läste bara för att jävlas.

Orvar var praktexemplaret av en hyperaktiv ADHD unge och kunde aldrig sitta still, eller vara tyst i mer än 2 sekunder. Orvar slog en spik i sin egen hand en gång bara för att visa att han vågade.

Orvar jävlades lite extra mycket med nisse och brukade tackla honom i väggen, eller över skolbänkarna när tillfället gavs. Andra i klassen började reta nisse också och gav han öknamn.
Inte bara i klassen utan hela skolan.

Efter ett par veckor berättade Nisse för fröken, och framför klassen att han tidigare varit mobbad och att det var därför han bytt skola...
Många i klassen började skratta medans nisse stod där röd i ansiktet framför tavlan och öppnade sig. klassföreståndaren försökte att få klassen att lugna sig, men det var mycket fnitter, och en del kastade sudd på nisse. Tårarna började rinna längst nisses kind.

Det oväntade som hände nu var att Orvar, som till en början varit den mest pådrivande reste sig upp och skrek: "Håll käften ser du inte att han är ledsen!"
Allt blev helt knäpptyst i flera minuter. Några tjejer började gråta, resten satt helt tysta.
Lunchklockan ringde kort där efter. Klassen gick i tysthet mot matsalen. Orvar följde med nisse till och från skolan för att ingen skulle reta honom, och de blev bra vänner efter detta en lång tid framöver.

Någon som har något om Anomaly?
Killen måste ha någon bokstavskombination.
Enda jag hört är att han haft en hink på huvudet när han öppnat lådor i en csgo stream.

Vi hade ett CP-barn som vi kallade för Bög-Love.
Han var inte bokdtavligen cp men jävligt udda och "bögig".

Vi brukade mobba han i duscharna på gympan och turades om att jucka mot honom nakna i flera timmar.
Och där låg han och tog emot och fick stånd.. Haha vilken jävla bög

Ända från årskurs 1 till nian tvingades jag gå med ett tvättäkta CP-barn, han var seriöst okontrolerbar.
Den lilla berättelsen som jag tänker dela med mig av nu är bara ett av många anfall jag fick uppleva under dessa år.
Det var i femman och jag och två utav mina vänner (OSNUTENUNGE var en av dom) var ute i en skog som gränsade till skolgården. Så mogna som vi var så lekte vi "Sagan Om Ringen" när unghelvetet kommer fram till oss och frågar om han fick leka med oss. Och som de varmhjärtade själarna vi var lät vi honom leka med oss. Det var riktigt frustrerande att leka med den ungen. För det första så kunde han inte leka "Sagan Om Ringen" för fem öre! Dessutom så var han aggresiv och hårdhänt, han verkligen SLOGS med pinnarna som skulle repressentera svärd och det gick inte att ha med honom. Till slut så blev det lunchdags och vi försökte skaka av oss ungen på vägen ner till matsalen men han lyckades hänga efter. Väl inne i matsalen kommenterade vi att han kryddade sin hårdbrödmacka med en kopiös mängd örtsalt. Detta var tillräckligt för att han skulle bli rejält irreterad och man såg hur raseriet växte inom honom, men han höll det inom sig för tillfället.
Efter lunchen så fortsatte vi vår lek, med Aset hängandes efter oss. Vi hade gömt hans pinnar som han använde som svärd i hopp om att han skulle leta efter dom och därmed låta oss leka i lungn och ro resten av rasten. När han upptäcker att dom är borta, blir han rasande för att "någon stulit hans favoritpinnar". Han låter raseriutbrottet gå ut över oss. Han kastar sten, sparkar, slår och skriker mot oss. Vi försöker lungna ner honom men han blir bara argare. Han tar upp en planka med 3-4 rostiga spikar utstickandes från toppen. Med all sin kraft svingar han spikklubban mot mitt lår och jag lyckas i sista sekund hoppa undan, spikklubban missar mig med endast någon centimeter. Han laddar för ett nytt slag men en av mina kompisar lyckas gripa tag i plankan och avväpna honom. Han slår och sparkar febrilt i luften i hopp om att fräffa någon men vi håller säkert avstånd. I det ögonblicket kommer det upp en lärare till skogen, hon lyckas hålla fast aset och drar ner honom till skolan.
vi kallas in till samtal med ungjäveln för att försöka reda ut bråket och att alla ska få berätta ur sin synvinkel och så. Jag och mina vänner förklarar hur det gått till och som tur var, så var läraren på vår sida. När vi berättat klart så sitter läraren tyst och stirrar ilsket på ungen som sitter brevid henne. Ungen som sitter med händerna i fickorna på sina mjukismyxor och pillar på sin pung, sitter tyst och glor ner på golvet. Läraren är förbannad och säger så här till ungen; " Jag kan se tidningsrubrikerna framför mig! "ELEV SLOG IHJÄL SINA KLASSKAMRATER MED SPIKKLUBBA" Vad tänkte du med?!"
Då kommer inavlet med detta till sitt försvar "Det var ingen spikklubba... det var en planka med spikar i..."
Jag vet inte vad som hände efter det men jag kan lova att läraren inte var nådig mot ungen. Och tänk att jag var tvungen att drass med han ända till nian! Nu vet jag inte vad han gör men jag hoppas att han sitter och ruttnar någonstans.