Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Utan tvekan är det så. Jag tror att jag skev något för 300 sidor sedan (typ) om hur svårt det är att skilja ut den ena förrådsanläggningen från den andra respektive stabsanläggningar. I princip alla bergrumsanläggningar har en eller två portar, och för att avgöra om det är en stab för 1500 personer respektive rikets största kalsongförråd så måste omgivningarna kartläggas noga för att identifiera luftintag, ventilation och kylning.

Den ena bergrumsporten är den andra lik och att veta om man trampat fram till ett (numera fjärrbevakat) bergrumsförråd eller den malpåsade och alternativanvända Riksbunkern kan inte vara lätt.

Ett någorlunda säkert tecken borde väl vara en hårdgjord länk.

Vykortet visar Nyhyttan som är en egen ort, tydligen med postadress Järnboås, Den ligger några km norr om Järnboås. Nyhyttan är en bas för Adventistkyrkan, deras enda (??) församling utanför storstäderna. "Alla" i Nyhyttan tillhör adventisterna. Enligt wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Nyhyttan fanns där en hälsoanstalt redan på 1800-talet, den kom att drivas i många år av Adventistkyrkan.

Jag utgår från att vartenda större hus i Noratrakten var krigsplacerat, också detta, men man ska akta sig för att dra slutsatser alltför långt. Jag tror alltså att byggandet av denna hälsoanstalt/internatskola och byggandet att fortifikationer i trakten är två händelser som ser ut som en gemensam tanke men inte är det.

Den som vet man skall titta efter reder säkert ut vilka indikationer som finns, utan tanken var mest att påtala att många kan ha sett bergrumsportar som man inte på något sätt kan reda ut vart de tillhör. Blir man inte stoppad rent fysiskt av vakter eller staket ser ju den ena porten ut ungefär som den andra.

Det finns gott om intressanta sanatorier, kursgårdar och annat i området, tex. den här, varför sjutton bygga den där?
http://www.orebro.pingst.se/bilder/e...Elimgarden.htm

Det har funnits mycket frireligiöst på landsbygden i Sverige. Och då byggdes det många frikyrkolokaler m.m.

Det finns en fara i att riksbunkerintresserade ser en bunker mest överallt.

Örebro var ett frireliglöst fäste som Jönköping ungefär. Man ville såklart ha sommarhem och kursgårdar. I det fall jag känner bäst till skänkte en fösamlingsmedlem en bit mark . Enn annan skänte skog som man sågade till timmer. Andra kom dit och byggde på sin fritid. Det var så långt från planerade fortifikationer som man kan komma.

Jag har läst på lite mer om Nyhyttan. Det ägdes av adventiströrelsen redan på sent 1800-tal, alltså långt före några planer på riksbunkrar.

Detta hindrar naturligtvis inte att dessa gårdar i Bergslagen, och det finns fler, hade en roll i totalförsvaret. Däremot tror jag att de byggdes av helt andra skäl och att lokaliseringarna bestämdes av var det fanns donatorer.

Det man förvirras av var ju totalförsvarets förmåga att slicka helt rent avseende lokaler och andra resurser. Just fastigheter var extra tacksamma att krigsplacera - de såldes inte så ofta och kunde alltid spåras och nästa ägare vidtalas. Oerhört många mobförråd var tillfixade ekonomibyggnader där gårdens ägare inte använde dem till ursprungligt ändamål.

Jag var med på en stor övning i trakterna på 80-talet, och det var inte litet som ianspråktogs för denna övning; det rekvirerades lokaler i stor omfattning - skolor, gymnastiksalar, församlingshem, bygdegårdar etc.

Så alla kan ha rätt, samtidigt, i alla fall nästan. Man byggde givetvis inget i början på 1900-talet, men inget hindrar att man 1940-50-60-70 "krigsplacerar" (förbereder rekvisition) av lämpliga byggnader eller anläggningar. Tänk också på att planeringen räknar med att Sverige skall hålla sig utanför konflikt, och att en utlokaliserad, men uthållig statsförvaltning knappast kan arbeta i bergrum utan behöver bo i "friska luften" - vilket även gällde för försvarets personal. Bergrum är ett "skyddsrum med möjlighet att arbeta", inte en bostad där man kan bo ad infinitum.

Så ihop med Riksbunkern finns det en rejäl flora med yttre stödjande anläggningar, den saken är helt säker. Maskirovkan runt dessa kan naturligtvis vara helt magnifik, men troligen är det helt enkelt så att de som skulle ställa sina anläggningar till förfogande bara fick ett besked då det var dags.

En kommentar till Apollogrekens inlägg om krigsplacerade byggnader I Nora.
En inte allt för avlägsen släkting till mig var ansvarig för tillsynen av Civilförsvarsstyrelsens (tror jag det hette) rikslagring av mediciner och sjukvårdsmaterial. Denna material förvarades i ett antal olika källare i Nora, fram till slutet av 50 talet då det flyttades ut. Vart har jag inte lyckats få reda på, men med tanke på vad som skrivits om när bergrummen i området byggdes vågar jag gissa att materialen hamnade i ett något berg.

Det fanns ett större sjukvårdsförråd i Filipstad.
Detta skall ha avvecklats så sent som förra året.
Det var dock mest ren hårdvara i detta.
Det kasserades containervis med sjukvårdsväska 9 tex.

Medicin hölls i regionala förråd som sköttes av apoteket.
De försvann nog vid avregleringen.
Gissningsvis har vi lika dålig lagerhållning på läkemedel som driv och livsmedel numera.

Fö har jag sett lådor märkta "socialstyrelsens fältsjukhus" passera förbi i utprovning av försvarsmaktens nya fältsjukhus.
Så åtminstone ett civilt fältsjukhus har existerat.

Apoteksbolaget hade ingen egen lagerhållning. Det sköttes av ÖEF/ÖCB i samarbete med grossisterna. Lagerhållning av läkemedel har i stort sett avskaffats. Se t ex http://www.socialstyrelsen.se/publik...2012/2012-12-6

tack Virvar

Ur det dokument du länkar till läser jag på sid 17:
"I Socialstyrelsens nationella lager finns antidoter mot kemiska och radionuk-
leära händelser. Myndigheten har numera fyra nationella lager, ett i varje
storstadsregion, samt ett mobilt lager i Stockholm. Det mobila lagret kan
rekvireras inför planerade evenemang med en ökad hotbild, t.ex. politiska
toppmöten"

I den s.k. Bietråden harc det spekulerats om medicinlagring, men denna text från 2012 antyder att det inte finns medicinförråd i Katrineholmstrakten.