Data- och Systemvetenskap

Ja, eller läsa ett program som har en starkare inriktning mot exempelvis mjukvaruutveckling. Två kurser att profilera sig med är extremt lite om man satsar på en karriär inom ex. programmering. I sådana fall skulle jag rekommendera att man läser 1-2 kurser utöver de som ingår i programmet / termin.

Alternativt läser en master mot utveckling, eller något.

Jag upplevde dem som väldigt slapp, räcker med att gå på lektionerna och lyssna så klarar du dig.

Jag är sugen på en systemvetenskapsutbildning, gärna någon som ligger mer åt det tekniska hållet(programmering, systemutveckling osv). Vilka skolor skulle ni rekommendera då?

Problemet är att jag gick samhäll i gymnasiet och bara läst matte C, så har inte så jävla mycket att välja på eftersom jag inte heller känner att jag vill ta ett basår.

Har även kikat lite på kandidatprogrammet i datavetenskap på SU och Innovativ programmering i Linköping. Hur står sig dessa jämfört med systemvetenskap?

Jag tror att det är mer programmering i både datavetenskap och innovativ programmering så om det är det du vill fokusera på tror jag de programmen passar utmärkt. Har hört bra saker om innovativ programmering i Linköping.

Samma här. Studerar andra året på Linköping (visserligen civ ing datateknik), men allt jag hör om innovativ programmering är fint; utbildningen lever tydligen upp till namnet. De har väldigt roliga och annorlunda angripssätt till programmering. En av mina kompisar berättade i ettan lyriskt om hur de på IP utvecklat sin problemlösningsförmåga via origami.

Vet någon om jag skulle kunna läsa ett/två år computer science i t ex USA och lsa resterande ett/två år systemvetenskap i sverige? är de matchande dvs

Computer science == datavetenskap, systemvetenskap == Information systems. Läs samma ämne.



Gör inte ett livsavgörande beslut baserat på att du inte har läst en gymnasiekurs. Det är mycket långt till hösten och du kan säkert läsa den på distans eller göra en prövning.

Vill du bli programmerare, men pallar inte läsa igen matematik rekommenderar jag till dig BTH:s utbildningar, eller Skövdes. Båda kräver bara matematik C och båda skolor har ett bra rykte angående deras it-utbildningar. Något att kika på kanske, för systemvetenskapliga utbildningar är inte särskilt tekniska (så länge du inte vill läsa modellering och verksamhetsutveckling o sånt flax)

Varierar från skola till skola, men de flesta högskolorna har anmälan till senare del av program. Du får då läsa vad de enskilda skolorna kräver för avklarade kurser och se om det stämmer med det specifika programmet i USA du planerat att läsa.

Varför läser ni systemvetenskap egentligen? Är det så sexigt att knacka kod och lära sig av tutorialer av indier hur man programmerar små skitgrejer för resten av era liv?

Det finns folk som pluggar system/dataventeskap och annan programmeringsutbildning för att de är teknikintresserade, gillar att pyssla med datorn och spela dataspel. Ifall du är en sådan kille, har du blivit LURAD.

Att programmera har inte ett skit att göra med att sätta ihop datorer, spela och installera sexiga grafikkort. En designer är inte datanörd för att denne vet hur man använder Photoshop. En programmerare som använder Eclipse/Visual Studio har lika litet som designern att göra med att "pyssla med datorn".

Programmering är egentligen att lära sig en massa regler för att göra struntsaker som det i framtiden inte ens kommer att behövas någon programmering för. Det mesta är egentligen att googla och fiska efter information och kanske har någon blatte kommit på lösningen för att visa en tabell på rätt sätt någonstans. Det handlar om sätt att göra saker, man lär sig mycket HUR inte VAD. Man lär sig inte saker som i sig är intressanta eller hårdvarurelaterade överhuvudtaget utan mer hur man gör skitgrejer man egentligen struntar i tex bygga databaser, webbsidor, bankapplikationer, etc.

Det har inte ett skit att göra med att sätta ihop värsta datorn med ditt drömgrafikkort, Oculus Rift eller nya tekniska prylar ens.

Sedan finns folk som gillar matte. Matte har lite mer att göra med programmering kan man tänka sig, eftersom man ska sätta sig in i skitsaker man inte bryr sig ett skit om och hoppas på att komma på lösningar efter timmar av hårt mentalt arbete. Men folk som har ett matteintresse inriktar sig gärna på matematik och naturvetenskap. Vem bryr sig om en liten skitgrej i ett datasystem egentligen?

Arbetsmarknaden drabbas starkt av utländsk konkurrens med tusentals indier, kineser och andra icke-vita som årligen tar svenska jobb för mycket lägre löner.

Inga tjejer heller. Manligt yrke in i helvete. Förbered er att vara ensamma för resten av livet.

Statusen är noll eftersom ingen utbildning krävs för att vara programmerare. Den är på sin höjd i samma liga som en yrkesutbildning. Tjejerna stämplar dig som nörd och socialt inkompetent direkt om du säger du är programmerare.

Jag brukade jobba med Java och Perl men är numera färdig med skiten. Att det finns folk som faktiskt pluggar för att bli kodknackare och konkurrera med Indien och Kina om skitjobb. Vet inte om jag ska skratta eller gråta.

Vad är det som lockar med studierna/yrket överhuvudtaget? Det finns yrken som är mycket mer intressanta, lönsamma, prestigefyllda, givande och säkra på arbetsmarknaden.

http://halfsigma.typepad.com/half_sigma/2007/03/why_a_career_in.html <<<Mycket läsvärt till er som överväger en karriär inom IT.

Tänker inte bemöda mig med att ge ett längre svar på din enorma utläggning kring varför man inte ska bli programmerare. Däremot kortfattat tänker jag konstatera att du inte verkar ha en susning om vad en systemvetare gör. Det är bara ett fåtal som aktivt ger sig in i en roll som programmerare och sedan exklusivt håller sig till denna. Systemvetenskap/informatik handlar egentligen om väldigt mycket mera, allt från modellering, människa-dator-interaktion, organisationsgranskning, mjuka och hårda frågor etc. etc.

Jag tror snarare att de som söker sig till en systemvetenskaplig utbildning gör det för att just ha programmeringen som ett extra verktyg i sitt arbetsliv. Att ha en förståelse för hur saker fungerar nu och kommer att göra i åtminstone 10-20 år till är inte bara bra, utan ett absolut måste- för att kunna få den där rollen som länk mellan människa, teknik och organisation.

Sen står de renodlade programmerarna inför en tuffare framtid. Det håller jag med om, men den apokalypsartade beskrivning du ger saknar i nuläget verklighetsförankring. MÖJLIGEN är den sann när det kommer till webbprogrammering. Men programmering är som bekant ett mycket bredare fält än så, för fan vi sitter fortfarande och tragglar med COBOL på många företag.

Systemvetare går en ljus arbetsmarknad tillmötes, sen åligger det var och en att nischa sig och hitta en profil som är konkurrensstark och framtidssäker.