Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Och i DN...



http://www.dn.se/ledare/huvudledare/en-valkommen-entre/

Och Expressen...



http://www.expressen.se/ledare/antli...rationsdebatt/

Jag hade nästan respekterat tidningarna mer om dom trampat på i samma riktning som tidigare. Att först vara högst delaktiga i att skapa det sargade Sverige vi ser idag för att sedan ge sken av att vända kappan efter vinden så fort det börjar blåsa lite, lite, annorlunda får dom att framstå som ryggradslösa, manipulativa, fittor.

Vi har skrikit oss hesa i åratal för att berätta om vår verklighet. När vi gjort det har vi riskerat jobb och privatliv för att ni ansett att våra åsikter inte passar in i den smala åsiktskorridor som ni har varit med och inrättat. Ni har skapat ett debattklimat i Sverige som legat som en våt filt över alla försök till att diskutera viktiga samhällsfrågor från andra perspektiv än det som ni har godkänt.

Och idag har ni alltså mage att klaga på att debatten "följs av beskyllningar och etiketter"... Jag saknar ärligt talat ord för hur skamlöst det här beteendet är.

Notera också hur extremt samkörda de är. Samma dag ändrar de position exakt lika mycket nästan till och med med exakt samma ord och formuleringar. Som en grupp konstsimmare. Helt klart får man direktiv uppifrån samtidigt.

Låt oss likna den svenska journalisten och proffstyckaren vid en själlös fisk.

Liksom fisken rör den sig i ett stort stim av artfränder. Varje liten fisk ser sig som en stark individ och rättrådig moralväktare - men händelsevis simmar alla fiskar alltid åt samma håll. Utifrån sett så ter sig faktiskt hela stimmet som en levande, nervös organism som blixtsnabbt kan ändra kurs och form, såsom situationen dikterar.

För de enskilda fiskarna kanske en ändrad kollektiv riktning inte ens märks, eftersom det inbördes förhållandet till grannarna är detsamma. Allt verkar hela tiden betryggande normalt och stabilt och de trendkänsligt spattiga manövrerna går på instinkt.

Detta anpassliga myller av strömlinjeformade, tanklösa och kallblodiga individer delar förstås inte alla åsikter och hållningar - men det finns bara utrymme för en konsensus åt gången. Den gradvis radikaliserade migrationspolitiken är ett exempel på detta: Många tyckare kanske inte uttalat höll med och drev på - men de förstod att tiga och flyta med.

Det förekom alltså inget "krig" för att alla etablerade åsiktsarbetare i Sverige skulle acceptera en exempellöst kostsam invandringspolitik och ett extremistiskt nationsförgörande mångkulturparadigm. Det bara simmades i den riktningen, utan motstånd.

Det jag säger är att övergången till nästa paradigm kan komma att ske på samma sätt. Kanske t o m bör ske genom ett bevarande av svensk konsensuskultur i den servila klassen av opportunister och karriärister som är vår "elit".

Och i DN...

GP och övriga MSM är inte värda annat än förakt, vare sig de framhärdar i lögnerna in i det sista eller gör en kappvändning och låtsas som inget hänt. Patetiska ynkryggar.

Notera också hur extremt samkörda de är. Samma dag ändrar de position exakt lika mycket nästan till och med med exakt samma ord och formuleringar. Som en grupp konstsimmare. Helt klart får man direktiv uppifrån samtidigt.

Patrasket på tidningsredaktionerna saknar integritet och ärliga intellekt.

Nonsens. De har fått besked om hur de ska agera. De är för samspelta för att de skulle agera oberoende av varandra.

Det är typiskt för kappvändare, att när de vänder kappan, så säger de skamlöst:

Så här har jag alltid tyckt.

Inte sällan med tillägget att det varit svårt för dem att framföra det "som de alltid tyckt" pga den lynchstämning, som de själva har gått i spetsen för att skapa. De är bara värda förakt ... men så här är kappvändare skapta...

Helt vansinnigt viktig observation som absolut inte får glömmas.
Den här koordinerade kappvändingen är ett perfekt bevis på att samtliga svenska medier endast är agendasättande propagandaorgan för yttre krafter.

Helt vansinnigt viktig observation som absolut inte får glömmas.
Den här koordinerade kappvändingen är ett perfekt bevis på att samtliga svenska medier endast är agendasättande propagandaorgan för yttre krafter.

Hundvisslan ljuder.

Nonsens. De har fått besked om hur de ska agera. De är för samspelta för att de skulle agera oberoende av varandra.

Då undrar man ju naturligtvis vem/vilka det är som uppifrån kontrollerar det som skrivs i tidningarna?

Ja den här vändningen tyder på koordination. Hur fan ska Silberstein, KG Bergström et al som brukar hävda att SD-väljare har mindre tilltro till samhället i allmänhet och till media i synnerhet förklara det här? Dom andra partiernas väljarskaror består till viss del även dem av tänkande individer. Det finns ju inte en chans att alla partiers väljare inte ser igenom denna kovändning i media som koordinerades bättre än ett tandemsimhopp.

Det vore väldigt konstigt om inte hela väljarkåren får lägre tilltro till "media i synnerhet" efter den här DDR-uppvisningen. Och så finns det folk som ifrågasätter att det finns en åsiktskorridor?

Haha.

Nonsens. De har fått besked om hur de ska agera. De är för samspelta för att de skulle agera oberoende av varandra.

Märkligt att den största journalist-idioten av dem alla inte hörts av ännu. Anders Lindberg på Aftonbladet brukar vara snabb att spy ur sig obegåvad smörja så fort SD eller allians inte beter sig tillräckligt sossigt. I synnerhet när ämnet för dagen handlar om invandring.

Extra pikant är att hans kollega på AB, Lena Mellin hann före och närmast prisade Hägglund för hans mod. Vad fan ska Lindberg dra till med nu, han kan ju inte så lätt uttrycka motsatt uppfattning mot Mellin några timmar senare?

Låt oss likna den svenska journalisten och proffstyckaren vid en själlös fisk.

Liksom fisken rör den sig i ett stort stim av artfränder. Varje liten fisk ser sig som en stark individ och rättrådig moralväktare - men händelsevis simmar alla fiskar alltid åt samma håll. Utifrån sett så ter sig faktiskt hela stimmet som en levande, nervös organism som blixtsnabbt kan ändra kurs och form, såsom situationen dikterar.

För de enskilda fiskarna kanske en ändrad kollektiv riktning inte ens märks, eftersom det inbördes förhållandet till grannarna är detsamma. Allt verkar hela tiden betryggande normalt och stabilt och de trendkänsligt spattiga manövrerna går på instinkt.*

Detta anpassliga myller av strömlinjeformade, tanklösa och kallblodiga individer delar förstås inte alla åsikter och hållningar - men det finns bara utrymme för en konsensus åt gången. Den gradvis radikaliserade migrationspolitiken är ett exempel på detta: Många tyckare kanske inte uttalat höll med och drev på - men de förstod att tiga och flyta med.

Det förekom alltså inget "krig" för att alla etablerade åsiktsarbetare i Sverige skulle acceptera en exempellöst kostsam invandringspolitik och ett extremistiskt nationsförgörande mångkulturparadigm. Det bara simmades i den riktningen, utan motstånd.

Det jag säger är att övergången till nästa paradigm kan komma att ske på samma sätt. Kanske t o m*bör*ske genom ett bevarande av svensk konsensuskultur i den servila klassen av opportunister och karriärister som är vår "elit".*

Det är typiskt för kappvändare, att när de vänder kappan, så säger de skamlöst:

Så här har jag alltid tyckt.

Inte sällan med tillägget att det varit svårt för dem att framföra det "som de alltid tyckt" pga den lynchstämning, som de själva har gått i spetsen för att skapa. De är bara värda förakt ... men så här är kappvändare skapta...

Herrejävlar vad den fick rätt. Se gärna hela, men 3:30 är det jag vill påvisa. Skrämmande korrekt.